HD12653: Höjning av barnbidraget och bostadsbidraget

Svar på fråga 2025/26:653 av Anna Wallentheim (S)
Höjning av barnbidraget och bostadsbidraget

Anna Wallentheim har frågat mig om jag och regeringen avser att ta initiativ till att höja barnbidraget och bostadsbidraget för att förbättra den ekonomiska situationen för barnfamiljer med låga inkomster.

När regeringen tillträdde var inflationen omkring 10 procent. Regeringen fokuserade därför på att bekämpa den höga inflationen och samtidigt stötta de som drabbades hårdast av ökade kostnader, bl.a. genom ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer med bostadsbidrag och sänkt skatt på arbete och pension. Den höga inflationen har bekämpats men effekterna dröjer sig kvar.

 

Regeringen fokuserar därför på att stärka hushållens ekonomi så att den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen i svensk ekonomi återupptas. Det handlar bl.a. om billigare matkassar genom tillfälligt sänkt mervärdesskatt på livsmedel och sänkt skatt på arbete och pension. För en familj med en polis, en sjuksköterska och två barn i förskoleåldern kan sänkt skatt på arbete och el, sänkt mervärdesskatt på livsmedel samt sänkt barnomsorgsavgift innebära ca 1 800 kronor mer i månaden 2026. Sammantaget kommer en familj med en polis och en sjuksköterska få över 3 500 kronor i sänkt skatt per månad 2026 jämfört med 2022.

 

Den 1 januari 2026 höjdes de övre bostadskostnadsgränserna för barn­familjer inom bostadsbidraget. Syftet med höjningen är att bostadsbidraget i högre grad ska vara kopplat till de faktiska bostadskostnaderna. Höjningen innebär ett höjt bostadsbidrag med som mest 800 kronor per månad för familjer med ett barn och 1 000 kronor per månad för familjer med två eller flera barn. Det gynnar särskilt barnfamiljer med låga inkomster, vilket ofta handlar om ensamstående kvinnor med barn.

 

Regeringens politik, sett över hela mandatperioden, har gett mest till de som tjänar minst. Effekterna på hushållens ekonomi till följd av regeringens åtgärder under mandatperioden visar att ekonomin procentuellt sett har stärkts mest i den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard, och allra minst i de båda översta inkomst­grupperna. Det kan man se i den fördelningspolitiska redogörelsen som varje år görs i vårpropositionen.

 

Jag vill även påpeka att enligt flera etablerade mått, t.ex. Statistiska centralbyråns (SCB) mått för låg inkomststandard och andelen som har en ekonomisk standard understigande 60 procent av medianen, har den ekonomiska utsattheten minskat under flera års tid. Enligt SCB har andelen barn som lever med låg inkomst­standard minskat över de senaste 10 åren och barnfattigdomen befinner sig på sin lägsta nivå sedan 2014.

Stockholm den 1 april 2026

 

 

 

Anna Tenje