HD12598: Ökande lönegap mellan män och kvinnor

Svar på fråga 2025/26:598 av Adrian Magnusson (S)
Ökande lönegap mellan män och kvinnor

Adrian Magnusson har frågat mig hur jag ser på utvecklingen av löner i landets kommuner och vilka åtgärder jag och regeringen vidtar för att minska lönegapet mellan män och kvinnor.

Frågan om ekonomisk jämställdhet är prioriterad av regeringen. Låt mig börja med att konstatera att minskningen av den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män ser ut att ha stannat av och kan till och med ha ökat marginellt sedan 2020. I ett längre tidsperspektiv, sedan 2005, har dock löneskillnaderna minskat med drygt 6 procentenheter. Den standardvägda löneskillnaden mellan kvinnor och män med hänsyn till skillnader vad gäller ålder, utbildning, sektor, yrke och arbetstid, den s.k. oförklarade löneskillnaden, uppgick 2024 till 4,6 procent.

Enligt Medlingsinstitutet är den enskilt viktigaste variabeln som förklarar löneskillnaden mellan kvinnor och män att de arbetar i olika yrken och sektorer. Könsfördelning på arbetsmarknaden kan främst förklaras av att kvinnor och män i hög grad väljer olika utbildning. Statistiska centralbyråns index för yrkessegregering visar att arbetsmarknaden gradvis sedan 2005 har blivit mindre könssegregerad.

I enlighet med den svenska arbetsmarknadsmodellen är det arbetsmarknadens parter som bär huvudansvaret för lönebildningen. Regeringen värnar denna modell och har stort förtroende för att parterna tar sitt ansvar för att bidra till att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

 

Ett verktyg för att synliggöra osakliga löneskillnader är arbetet med lönekartläggning. I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser med bland annat krav på alla arbetsgivare att årligen göra en lönekartläggning i syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män. Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över att diskrimineringslagen följs. 

Avslutningsvis kan jag berätta att regeringen det senaste året har tagit initiativ till en lång rad olika uppdrag i syfte att främja ekonomisk jämställdhet. Det handlar om allt från distansarbete efter covid-19-pandemin, kvinnors etablering på arbetsmarknaden och analys av livsinkomster till analys av hur de centrala kollektivavtalen har konstruerats för att underlätta de lokala parternas arbete med lönefrågor ur ett jämställdhetsperspektiv. Regeringen har även gett ett uppdrag till Tillväxtverket som, bland annat tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten, ska genomföra insatser i syfte att förbättra förutsättningarna för kvinnors entreprenörskap, ägande och företagande.

 

Stockholm den 25 mars 2026

 

 

 

Nina Larsson