HD12557: Driftvärn för energianläggningar

Svar på fråga 2025/26:557 av Björn Söder (SD)
Driftvärn för energianläggningar

Björn Söder har frågat försvarsministern om han är beredd att vidta åtgärder för att återskapa en modern motsvarighet till det tidigare driftvärnet för energianläggningar. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Det säkerhetspolitiska läget är allvarligt med snabba och oförutsägbara händelseförlopp. Regeringens bedömning är att Ryssland under överskådlig tid kommer att utgöra ett allvarligt hot mot Sveriges och Europas säkerhet. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har tydligt visat att civilbefolkningen och civil infrastruktur så som energiförsörjning utgör måltavlor i kriget.

Mot denna bakgrund blir behovet att ett starkt totalförsvar tydligt. Genom att bygga ett motståndskraftigt och uthålligt totalförsvar höjer vi tröskeln för att Sverige utsätts för ett väpnat angrepp. Regeringen genomför nu den största upprustningen av totalförsvaret sedan kalla kriget. Medelstilldelningen till det civila försvaret har gått från 2,7 miljarder kronor 2022 till en beräknad nivå om 19,4 miljarder kronor 2028, vilket innebär en sjufaldig ökning.

En central del i ett starkt totalförsvar är en motståndskraftig och robust energiförsörjning som ytterst fungerar även under ett väpnat angrepp. Beredskapssektorn Energiförsörjning är därför prioriterad och genom regeringens budgetpropositioner har betydande medel också tillförts och aviserats till denna sektor. Åtgärder för att införa en modern version av driftvärn har hittills inte varit prioriterat. Däremot har en rad andra åtgärder vidtagits i syfte att öka kraftsystemets motståndskraft, till exempel förstärkning av reparationsberedskapen och ökad robusthet för anläggningar genom fysiskt skydd.

Den blocköverskridande överenskommelsen om försvaret från juni 2025 lämnar utrymme för att vissa ytterligare åtgärder inom civilt försvar lånefinansieras upp till en summa om 50 miljarder kronor t.o.m. 2034. Dessa åtgärder kan bland annat avse investeringar inom energiområdet. 

Vidare bedömer Utredningen om det civila försvarets personalförsörjning i sitt betänkande Plikten kallar! En modern personalförsörjning av det civila försvaret (SOU 2025:6) att det inom energiförsörjningen finns stora behov av personalförstärkning för bland annat underhåll och reparationer, samt för skydd och bevakning. Utbildning av civilpliktiga för drift och underhåll inom elförsörjningsområdet påbörjades i november 2025. Regeringen beslutade vidare i december 2025 att, i linje med utredningens förslag, aktivera civilplikten brett samt utöka antalet verksamhetsområden där civilplikt får användas. Ett av de nya områdena är bevakningsverksamhet.

Som del av försvarsbeslutet 2024 ska Försvarsmakten bredda sin luftvärnsförmåga. Regeringen beslutade under 2025 om en satsning som uppgår till cirka 15 miljarder kronor för att Försvarsmakten ska kunna leva upp till detta. Försvarsmakten avser producera, utbilda och utrusta ett antal förband inom ett framtida territoriellt luftvärn som ska kunna skydda krigsförband, det militära försvarets mobiliseringsförmåga, städer och civil infrastruktur

Sammanfattningsvis arbetar regeringen i flera spår med att utveckla skyddet av samhällsviktig verksamhet och för att Sverige ska ha en redundant och robust energiförsörjning. Det är avgörande för att stärka totalförsvaret och för att säkerställa att samhällets behov av energi kan tillgodoses såväl i fredstida kriser som i höjd beredskap och ytterst krig.

Stockholm den 11 mars 2026