HD12543: Fasta för barn i skolan under ramadan

Svar på fråga 2025/26:543 av Rashid Farivar (SD)
Fasta för barn i skolan under ramadan

Rashid Farivar har frågat mig om jag avser att ta initiativ till nationella riktlinjer eller andra konkreta åtgärder för att säkerställa att barn i svensk skola inte får sin hälsa eller sina studieresultat försämrade till följd av fasta under ramadan och om inte, varför.

Inledningsvis vill jag slå fast att det enligt skollagen (2010:800) är ett krav på att eleverna ska erbjudas näringsriktiga skolmåltider i grundskolan och motsvarande skolformer. En näringsriktig kost är avgörande för att barn och elever ska utvecklas, orka koncentrera sig och för lärandet i skolan. Det finns givetvis barn och elever som av olika anledningar väljer att stå över skolmåltider vilket kan göra att de inte orkar koncentrera sig under hela skoldagen.

Frivillig fasta under ramadan kan vara ett uttryck för den religionsfrihet som gäller i Sverige. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, som gäller som svensk lag och vars värden och rättigheter skolan enligt läroplanerna ska gestalta och förmedla, får barn inte utsättas för diskriminering. Skolan har enligt skollagen och diskrimineringslagen (2008:567) en skyldighet att aktivt motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Vidare har även barn yttrandefrihet och religionsfrihet. Det är huvudmannen som har ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra gällande författningar.

Jag vill samtidigt vara väldigt tydlig med att barn och elever inte ska tvingas att utöva trosuppfattning eller följa religiösa seder och traditioner mot sin vilja. All personal i skolväsendet är skyldiga att anmäla misstankar om att barn far illa till socialnämnden, oavsett hur det tar sig uttryck. Det är även viktigt att elevernas vårdnadshavare också känner till det generella ansvar de har för sina barns fostran och utveckling enligt föräldrabalken.

En viktig aspekt ur ett hälsofrämjande perspektiv är samarbetet mellan skola och vårdnadshavare. Skolan behöver även få bättre förutsättningar att möta varje elev. I det arbetet har elevhälsan en viktig roll för att ge alla barn rätt förutsättningar för lärande och utveckling. Rashid Farivar nämner i sin fråga Utredningen om en förbättrad elevhälsa (U 2024:01). Utredningen har bl.a. haft i uppdrag att analysera och föreslå hur elevhälsan kan stärkas i syfte att bättre tillgodose elevernas behov. Utredningen redovisade sitt slutbetänkande En förbättrad elevhälsa (SOU 2025:113) i november 2025. Utredningen föreslår bl.a. att elevhälsan ska skapa förutsättningar för och stödja elevernas lärande, hälsa och utveckling, främja elevernas fysiska, psykiska och sociala hälsa samt förebygga och tidigt identifiera ohälsa. Förslagen bereds inom Regeringskansliet.

 

Stockholm den 4 mars 2026