HD12531: Ryskt ägande i Sverige

Svar på fråga 2025/26:531 av Peter Hultqvist (S)
Ryskt ägande i Sverige

Peter Hultqvist har frågat mig om jag avser att ta initiativ till lagändringar där det retroaktivt går att expropriera eller på annat sätt avsluta ägande som bedöms vara ett säkerhetshot.

Generellt kan sägas att det inte per automatik är dåligt att utländska medborgare eller verksamheter äger fastigheter och annan egendom i Sverige. Med det sagt finns det betydande risker med att utländska aktörer, och vissa andra aktörer, äger företag och egendom, inklusive fastigheter, som är särskilt skyddsvärda.

De rättsliga möjligheterna att förhindra oönskade utländska förvärv har varit bristfälliga under lång tid. De senaste åren har därför ett flertal åtgärder vidtagits för att komma till rätta med dessa problem. Säkerhetsskyddslagen (2018:585) har stärkts i flera avseenden. I december 2023 trädde lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar i kraft. Lagens syfte är att hindra sådana investeringar i svensk skyddsvärd verksamhet som kan inverka skadligt på Sveriges säkerhet eller på allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige.

Det finns även flera pågående författningsprojekt. Regeringen har nyligen överlämnat två propositioner till riksdagen som handlar om att motverka säkerhetsrisker vid överlåtelse av fast egendom respektive att skärpa identitetskontroller vid fastighetsköp. Vidare arbetar regeringen med förslag som lämnas i betänkandet SOU 2024:84 om att möjliggöra för staten att granska och hindra utländska fastighetsförvärv som kan inverka skadligt på väsentliga totalförsvarsintressen. Betänkandet har remitterats.

När det gäller befintligt ägande av fast egendom finns det redan i dag möjlighet att expropriera fastigheter för det militära försvaret eller för annat ändamål som är av särskild betydelse för totalförsvaret. Jag utesluter dock inte att det kan finnas behov av ytterligare åtgärder på området.

Stockholm den 4 mars 2026

 

 

 

Pål Jonson