HD12499: God ordning i svenska fullmäktigeförsamlingar

Svar på fråga 2025/26:499 av Karin Sundin (S)
God ordning i svenska fullmäktige

Karin Sundin har frågat justitieministern om ministern och regeringen har för avsikt att se över lagstiftningen i syfte att tydliggöra att det demokratiska beslutsfattandet förutsätter att den som har ordet i en fullmäktigeförsamling också uppträder på ett sätt som följer god ordning.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Som anförs i frågan är det mycket viktigt att det råder god ordning vid fullmäktiges sammanträden. Här har fullmäktiges ledamöter ett stort ansvar när det gäller uppträdandet i församlingen. Men ordföranden i kommun- respektive regionfullmäktige som leder fullmäktiges sammanträden har det yttersta ansvarat för ordningen vid sammanträdena (5 kap. 43 § kommunallagen, 2017:725). Ordföranden får visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. Ytterligare reglering som behövs kan även tas in i fullmäktiges arbetsordning. Samtidigt får en sådan reglering inte utformas så att den begränsar den grundlagsfästa yttrandefriheten. Ordförandens ansvar för ordningen innefattar en rätt att ajournera sammanträdet för att få tid att återställa ordningen eller som yttersta åtgärd upplösa sammanträdet. Hur sådana undantagssituationer ska hanteras kan också regleras i arbetsordningen (jfr prop. 2016/17:171 s. 346).

Att det råder god ordning vid fullmäktiges sammanträden är en angelägen fråga. I slutändan handlar det om att värna våra demokratiska institutioner och att hitta rätt balans i förhållande till yttrandefriheten. På ett övergripande plan tycks det fungera tillfredsställande i dag, även om vi från tid till annan ser exempel på motsatsen. Det ska dock påpekas att detta är en angelägen fråga som regeringen fortsätter att följa noga.

Stockholm den 18 februari 2026