HD12469: Brist på kor och konsekvenser för livsmedelsberedskapen

Svar på fråga 2025/26:469 av Malin Larsson (S)
Brist på kor och konsekvenser för livsmedelsberedskapen

Malin Larsson har frågat mig hur jag bedömer att regeringens samlade politik under innevarande mandatperiod har bidragit till att stärka den svenska nötköttsproduktionen, och vilka ytterligare åtgärder jag avser att – i samverkan med andra berörda statsråd - vidta för att vända utvecklingen och stärka livsmedelsberedskapen.

Jag vill börja med att konstatera att den svenska nötköttsproduktionen är för låg för att möta behoven på den svenska marknaden. Orsakerna är flera. Låg lönsamhet och ökade kostnader för insatsvaror och räntor har bidragit till begränsade investeringar i nya stallplatser. Torkan 2018 har haft kvarstående effekter. Därtill har sektorn långa ledtider. En stor andel av nötköttet kommer från mjölkproduktionen. Mjölkavkastningen per ko har ökat under flera decennier. En naturlig följd är att antalet mjölkkor minskat då efterfrågan inte ökat i samma takt som avkastningen, vilket påverkat nötköttsproduktionen negativt.

Den svenska nötköttsproduktionen är viktig och livsmedelsproduktionen behöver öka i hela landet. Regeringen arbetar målmedvetet med att förbättra villkoren. En ökad livsmedelsproduktion i form av mark som brukas och fler betesdjur ger även bättre förutsättningar för biologisk mångfald och för att kunna nå flera miljömål. Genom ett aktivt påverkansarbete i EU har Sverige fått gehör för möjligheten att ge djurvälfärdsersättningar även för svenska lagkrav som överstiger EU:s miniminivåer. Regeringen har också beslutat att från 2026 utöka den nuvarande djurvälfärdsersättningen till mjölkkor med
1 000 kronor per mjölkko och år för kostnader för det svenska beteskravet. Därutöver har Statens jordbruksverk fått i uppdrag att ta fram en djurvälfärdsersättning för dikor, med avsikten att detta ska kunna införas 2027.

För att underlätta för nötköttssektorn att växa och moderniseras har regeringen förstärkt investeringsstödet med 636 miljoner kronor, bland annat för investeringar i nya djurstallar. En viktig regelförenkling är att det från och med i år är tillåtet att använda virtuella elstängsel till nötkreatur och får, vilket ger lantbrukarna ökad flexibilitet och effektivitet i nyttjandet av både betesmarker och naturbetesmarker.

Samtidigt pågår ett omfattande arbete för att säkerställa att utformningen av kommande EU-stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken ytterligare ska stärka svensk nötköttsproduktion under nästa programperiod (2028–2034). Slutligen ökar det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige med 120 miljoner kronor årligen mellan 2026 och 2028 i enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026. Därmed skapas förbättrade ekonomiska förutsättningar även i ett område med särskilda utmaningar för animalieproduktion.

Sammantaget är detta centrala insatser för att nå målet om ökad livsmedelsproduktion, stärkt beredskap och hållbar utveckling i enlighet med Livsmedelsstrategin 2.0. Samverkan och dialog fortsätter – regeringen har bland annat bjudit in nötköttsbranschen till rundabordssamtal om ytterligare åtgärder för en stark och växande svensk nötköttsproduktion.

Stockholm den 11 februari 2026

Peter Kullgren