HD12415: Åtgärder för att förhindra att frisläppta IS-terrorister når Sverige
Svar på fråga 2025/26:415 Åtgärder för att förhindra att frisläppta IS-terrorister når Sverige
till Migrationsminister Johan Forssell (M)
Svar på fråga 2025/26:415 av Markus Wiechel (SD)
Åtgärder för att förhindra att frisläppta IS-terrorister når Sverige
Markus Wiechel har frågat mig hur jag och regeringen konkret avser att förhindra att frisläppta IS-terrorister från Syrien når Sverige, och om vi kan förvänta oss ytterligare åtgärder från regeringen för att täppa till eventuella luckor i asyl- och gränssystemet.
Regeringen och berörda myndigheter följer mycket noga utvecklingen i Syrien och tar givetvis de uppgifter som framkommit därifrån på största allvar. Den säkerhetspolitiska situationen i regionen är komplex och föränderlig. Jag vill i det sammanhanget hänvisa till utrikesministerns svar på fråga 2025/26:416 Frisläppande av IS-terrorister.
Sveriges säkerhet är regeringens högsta prioritet. Regeringen har vidtagit, och fortsätter att vidta, omfattande åtgärder för att stärka Sveriges inre säkerhet och motverka terrorhot. Svenska myndigheter har också ett gott samarbete med sina motsvarigheter såväl inom som utanför EU.
Gränskontroller vid Sveriges inre gräns har återinförts och därefter förlängts, senast genom regeringsbeslut i oktober 2025. Åtgärden ger Polismyndigheten utökade möjligheter att kontrollera personer som reser in i Sverige från andra medlemsstater. Även flera andra Schengenmedlemsstater har beslutat att återinföra inre gränskontroller. Detta sammantaget förbättrar förutsättningarna att identifiera personer som kan utgöra säkerhetshot innan de når Sverige.
Genom lagen (2023:474) om polisiära befogenheter i gränsnära områden har bland annat poliser fått utökade möjligheter att genomföra kontroller och vidta brottsförebyggande åtgärder i områden där in- och utresa till Sverige sker. Dessa befogenheter ger bättre förutsättningar för att identifiera och ingripa mot personer som kan utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet.
Sveriges asyl- och migrationslagstiftning innebär att personer som utgör ett säkerhetshot eller har begått allvarliga brott inte ska beviljas uppehållstillstånd, även om de i övrigt skulle kunna vara skyddsbehövande. Jag noterar att Migrationsverkets migrationsrättschef nyligen betonade i en intervju i media att det inte är aktuellt att IS-anknutna från Syrien beviljas asyl i Sverige.
Regeringen tillsatte 2024 en utredning med uppdrag att stärka skyddet mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot eller som har koppling till kriminella nätverk. Utredningen överlämnade i december 2025 sitt betänkande Skärpningar i lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar och i utlänningslagen (SOU 2025:114). Förslagen syftar till att säkerställa att skyddet mot utlänningar som utgör kvalificerade hot mot Sveriges säkerhet är effektivt. Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 3 mars 2026.
Regeringen har också gett Migrationsverket i uppdrag att arbeta för att upptäcka potentiella säkerhetshot i ärendeprövningen. Migrationsverket har också på regeringens uppdrag vidtagit åtgärder för att säkerställa korrekta identiteter och stärka kontrollen över vilka personer som befinner sig i eller ansöker om tillstånd att resa in i Sverige, vilket bland annat bidrar till att skydda landet mot säkerhetshot.
EU:s nya migrations- och asylpakt träder i kraft i juni 2026 och innebär bland annat förstärkta säkerhetskontroller vid EU:s yttre gränser samt ett förbättrat informationsutbyte mellan medlemsstaterna. Det nya screeningförfarandet medför skärpta kontroller av tredjelandsmedborgare som vill resa in i Schengenområdet, inklusive utökade identitets- och säkerhetskontroller med bättre möjligheter att kontrollera bakgrund och bedöma potentiella risker för hot mot allmän ordning och inre säkerhet.
Regeringen kommer att fortsätta följa utvecklingen i Syrien och i regionen noga och vid behov vidta ytterligare åtgärder som krävs för att skydda Sveriges säkerhet.
Stockholm den 4 februari 2026
Johan Forssell