HD12331: Nationell vårdförmedling

Svar på fråga 2025/26:331 av Anna Vikström (S)
Nationell vårdförmedling

Anna Vikström har frågat mig vilken tidsplan som gäller för utvecklingen av den nationella vårdförmedlingen och för vilka hälso- och sjukvårdsåtgärder.

Jag delar uppfattningen att vården behöver vara likvärdig och tillgänglig i hela landet och att bättre nationell samordning kan effektivisera resursutnyttjandet. I enlighet med Tidöavtalet ska en nationell vårdförmedling inrättas i statlig regi för att korta vårdköerna inom hälso- och sjukvården. Regeringen påbörjade detta arbete 2023 och har sedan dess arbetat med frågan med hög prioritet. Syftet är att patienter ska kunna få vård hos en annan vårdgivare som har ledig kapacitet eller kortare väntetid, oavsett var i landet vårdgivaren finns.

Den nationella vårdförmedlingen är etablerad i en första version. Regeringens arbete med att vidareutveckla den nationella vårdförmedlingen är omfattande och långsiktigt. Hittills har arbetet resulterat i viktiga framsteg. Bland de konkreta resultat och pågående åtgärder som nu kan nämnas i den första versionen av den nationella vårdförmedlingen är den nationella katalog över vårdgivare som driftsattes i januari 2025, vilken förser vårdsökssystemet med uppgifter om vårdgivare och deras utbud och en första version av ett digitalt vårdsökssystem som driftsattes i mars 2025. Vårdsöksystemet ger vårdlotsar möjlighet att söka efter andra vårdgivare som snabbare kan ge väntande patienter den vård de behöver. I vårdsöksystemet går att söka efter kliniker och se historiska väntetider över genomförda operationer och åtgärder. Detta verktyg hjälper regionerna att förmedla vård nationellt genom att bättre matcha patienternas behov med tillgänglig vårdkapacitet och därigenom optimera resursutnyttjandet.

Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten har tagit fram en nationell plan för att vidareutveckla vårdförmedlingen. Planen består av 16 förslag till insatser inom sju områden för att förbättra det nationella vårdförmedlingsarbetet. Dessa insatser syftar bland annat till att stödja vårdgivare och regioner i att införa och använda systemet på ett effektivt sätt. E-hälsomyndigheten ska nu vidareutveckla den nationella vårdgivarkatalogen och den digitala infrastruktur som krävs. Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) avsatt medel direkt riktade till regionerna för anslutning och Socialstyrelsen har inrättat en nationell samordningsfunktion för att stödja, utveckla och följa upp arbetet med vårdförmedlingen.

Etableringen av en nationell vårdförmedling går hand i hand med regeringens breda satsning på en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården. Den nationella vårdgivarkatalogen utgör till exempel en del av denna gemensamma infrastruktur och ska fungera som en källa till information om vårdgivare inom vård och omsorg i hela landet. Målet med den nationella digitala infrastrukturen är att patienters hälsodata ska kunna delas och vara tillgängliga i hela vårdkedjan oavsett huvudman, något som både höjer vårdkvaliteten och minskar administrativa hinder. Genom att modernisera och enhetliggöra vårdens IT-stöd skapar regeringen förutsättningar för en effektiv nationell vårdförmedling och tar ett större ansvar för att motverkar den fragmentering som funnits i tidigare system.

Sammanfattningsvis så har regeringen redan nu skapat nya förutsättningar för nationell vårdförmedling genom utveckling av tjänster. Samtidigt pågår ett intensivt arbete för att fortsätta vidareutvecklingen av den nationella vårdförmedlingen.  

 

Stockholm den 30 december 2025
 

 

Elisabet Lann