HD12252: Näringspolitiken för landsbygden

Svar på fråga 2024/25:252 av Anette Rangdag (SD)
Näringspolitiken för landsbygden

Anette Rangdag har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att stärka landsbygdens småföretag och jordbrukares konkurrenskraft inom ramen för näringspolitiken, särskilt vad gäller tillgången till finansiering.

Regeringen arbetar aktivt med att stärka företagsklimatet i Sverige, inte minst för de många småföretag och jordbruksföretag som verkar i landsbygder. Under mandatperioden har en rad insatser för att förbättra och förenkla för företag i hela landet genomförts. Förenkling och minskad administrativ börda frigör tid och minskar kostnader och är därmed en central del i arbetet med att stärka dessa företags konkurrenskraft.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) har regeringen föreslagit sänkt arbetsgivaravgift för unga, vilket sänker tröskeln och minskar kostnaden per ung anställd med upp till 2 700 kr i månaden. Vidare föreslår regeringen en rad förändringar i 3:12-reglerna från den 1 januari 2026 i syfte att förbättra och förenkla regelverket för beskattning av fåmansbolags-delägare. Förslagen innebär att över 60 000 företagare får sänkt skatt och att den administrativa bördan minskar med en tredjedel.

Regeringen har under 2025 beslutat om Livsmedelsstrategin 2.0 som innebär startskottet för ett mer fokuserat arbete för att stärka livsmedelskedjans konkurrenskraft i syfte att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Och i budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen flera satsningar för att stärka hela livsmedelskedjan och främja svensk livsmedelsproduktion. Bland annat föreslås en ersättning för mjölkkornas bete och en förstärkning av det nationella stödet till jordbrukare i norra Sverige, förlängd skattenedsättning på jordbruksdiesel samt åtgärder för kompetensförsörjning i den gröna sektorn. Dessa reformer sammantagna är betydelsefulla och stärker konkurrenskraften för företag i landsbygder, där ägarledda småföretag inom bland annat jordbruk och närliggande förädlingsverksamhet utgör en betydande del av näringslivet.

När det gäller extern företagsfinansiering är regeringens uppfattning att det i första hand ska tillgodoses genom en väl fungerande kapitalmarknad. Sverige har en stark och väl fungerande kapitalmarknad. Men det finns segment där marknadskompletterande, statliga, insatser är motiverade, inte minst i gles- och landsbygder där tillgången till privat kapital ofta kan vara mer begränsad. I ett regionalt perspektiv finns på lånesidan aktörer som Almi Företags­partner AB och Norrlandsfonden som bidrar till att möta finansierings­utmaningar regionalt. På riskkapitalsidan upphandlade Tillväxtverket under 2024 den tredje generationen av åtta regionala riskkapitalfonder, vilka säkerställer fortsatt uppbyggnad av lokala investeringsnätverk för unga växande företag i hela landet. Regeringen har även tagit fram en förhandsbedömning om användning av finansieringsinstrument i den gemensamma jordbrukspolitiken. Den har remitterats och bereds nu på Regeringskansliet.

Dessa insatser är viktiga för att stärka tillgången till finansiering för småföretag i landsbygder och för företag inom jordbrukets värdekedjor. Regeringen följer utvecklingen noga hur bärkraftiga företag i landsbygder har möjligheter att finansiera investeringar och tillväxt.

Stockholm 3 december 2025

 

Ebba Busch