HD12219: Uppföljning av regeringens arbete med AI-kommissionens färdplan för Sverige

Svar på fråga 2025/26:219 av Rashid Farivar (SD)
Uppföljning av regeringens arbete med AI-kommissionens färdplan för Sverige

Rashid Farivar har frågat mig vilka av AI-kommissionens 75 förslag som regeringen och jag har initierat eller genomfört, vilka som är under beredning och vilka som har bedömts som mindre angelägna att genomföra.

Flera av AI-kommissionens förslag har redan tagits vidare av regeringen. I forsknings- och innovationspropositionen, som beslutades i december 2024, aviserade regeringen flera satsningar inom AI, som förstärkning av digital forskningsinfrastruktur, excellenskluster och forskarskolor inom AI, en utökning av programmet Avancerad Digitalisering med fokus på bl.a. AI och nya strategiska forskningsområden inom hälsa, life science och AI samt inom kvanttekniker. Digitaliseringsstrategin 2025–2030 som beslutades av regeringen i maj 2025 bygger delvis på slutsatser från AI-kommissionen. I strategin beskrivs flertalet åtgärder på AI-området som exempelvis myndighetsuppdrag om AI och vägledning för generativ AI i offentlig sektor.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) föreslår regeringen att medel avsätts för ett antal åtgärder inom AI- och dataområdet. Det omfattar satsningar på 479 miljoner kronor för 2026. För perioden 2027–2030 beräknas satsningarna till ca 500 miljoner kronor årligen. Flera av satsningarna ligger i linje med AI-kommissionens förslag. Det gäller bl.a. uppdrag till Försäkringskassan och Skatteverket att etablera en AI-verkstad för offentlig förvaltning i syfte att erbjuda stöd, öka AI-kompetensen och dela gemensamma AI-lösningar på ett effektivt och säkert sätt. Regeringen föreslår också medel för att medfinansiera den svenska AI-fabriken vid Linköpings universitet där etablerade företag, start-ups och forskare får tillgång till nödvändig beräkningskapacitet. Det föreslås även ytterligare medel för att Integritetsskyddsmyndigheten ska kunna fortsätta att utveckla sin AI-sandlåda för att möjliggöra för företag och kommuner att testa sina AI-lösningar i en kontrollerad miljö innan de börjar användas i verksamheten.

Regeringens satsningar i budgetpropositionen syftar också till att stärka den offentliga förvaltningens möjligheter att dela data på ett interoperabelt och säkert sätt. En satsning görs även på att inrätta en vägledande funktion, en s.k. data-steward, som ska bidra till en mer säker och effektiv informationshantering som minskar onödig byråkrati. Även Sveriges medfinansiering av Programmet för ett Digitalt Europa inom EU förstärks, vilket motsvarar behov som lyfts av AI-kommissionen om att Sverige måste dra mer nytta av EU:s ökande ambitioner på AI-området. Satsningarna ska bidra till samhällsnytta, hållbar utveckling samt konkurrenskraft och innovation i både näringsliv och offentlig sektor. Reformpaketet bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

I vissa fall är regeringen beredd att utforska en bredare tillämpning än vad som föreslås av AI-kommissionen, exempelvis när det gäller användning av integritetsbevarande metoder vid datadelning, s.k. PET-tekniker (privacy enhancing technologies) i offentlig förvaltning. AI‑kommissionen pekar främst på behovet av forskning och vägledning, och regeringen har tillsatt en utredning (Fi 2025:07) som ska förbereda faktisk tillämpning i offentlig förvaltning – inklusive gemensamma tjänster och konkreta lagförslag. Många andra frågor bereds nu inom Regeringskansliet. För att stärka Sveriges förmåga inom AI avser regeringen att presentera en AI-strategi under 2026. Det är avgörande för vårt framtida välstånd att Sverige fortsätter vara ett föregångsland inom ny teknik.

Stockholm den 26 november 2025

 

 

 

Erik Slottner