HD12196: Jämlik tillgång till abortvård och akutvård i hela landet

Svar på fråga 2025/26:196 av Nils Seye Larsen (MP)
Jämlik tillgång till abortvård och akutvård i hela landet

Nils Seye Larsen har frågat mig om jag avser att vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa jämlik tillgång till abortvård och akut vård vid komplikationer, särskilt i glesbygd och norra Sverige, i väntan på resultaten från pågående forskning om geografins betydelse för abortvården.

Inledningsvis vill jag understryka att jag ser allvarligt på den rådande situationen med bristande vårdkapacitet och ett otillräckligt antal disponibla vårdplatser inom hälso- och sjukvården – inte minst i glesbygd. Det är naturligtvis angeläget att en kvinna som får blödningar eller andra komplikationer efter en abort, får den vård hon behöver, oavsett var hon bor i landet.

Huvudmän för hälso- och sjukvården, och därmed ytterst ansvariga för att tillhandahålla en god och tillgänglig vård, är regionerna och kommunerna. Dessa styrs av direktvalda politiker och har beskattningsrätt. Det innebär att det är regionerna och kommunerna som både beslutar om budget och ansvarar för att tillhandahålla god hälso- och sjukvård på lika villkor för hela befolkningen. Regeringen arbetar aktivt för att den statliga styrningen ska utformas så ändamålsenligt och kostnadseffektivt som möjligt med avsikt att utgöra ett reellt stöd för huvudmännen.

Regeringen har under åren 2023–2025 avsatt totalt 5 miljarder kronor för området förlossningsvård och kvinnors hälsa. Inom ramen för satsningen har medel betalats ut till regionerna genom årliga överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner inom området förlossningsvård och kvinnors hälsa. I budgetpropositionen för 2026 (2025/26:1) avsätts 1 miljard per år 2026–2027 för kvinnors hälsa och förlossningsvård.

Regeringen har också gett en rad myndighetsuppdrag i syfte att utveckla förlossningsvården samt vården för flickors och kvinnors hälsa samt i syfte att öka kunskapen inom området.

Därutöver har regeringen under mandatperioden avsatt ca 18 miljarder kronor för att korta vårdköerna och öka tillgängligheten till vård. Under 2025 fördelas nästan 6 miljarder konor till sjukvårdshuvudmännen för detta ändamål. Det är medel som, beroende på huvudmännens prioriteringar, kan användas för att utöka vårdkapaciteten, t.ex. genom satsningar på fler vårdplatser eller för att stärka kompetensförsörjningen som är en nyckelfaktor för att öka tillgängligheten till vård.

Utöver riktade statsbidrag som ytterst syftar till att skapa en god tillgänglighet till hälso- och sjukvården för dem som behöver den, har regeringen givit bidrag till Norra sjukvårdsregionförbundet och till Centrum för hälsa i glesbygd (tidigare Glesbygdsmedicinskt centrum) för att utveckla hälsa och vård i en glesbygdskontext.

Med det sagt ser jag fram emot att så småningom ta del av resultaten av Karolinska Institutets studie.

Stockholm den 19 november 2025

 

 

 

Elisabet Lann