HD1219: Bankbedrägerier i Sverige

Svar på fråga 2025/26:19 av Andreas Lennkvist Manriquez (V)
Bankbedrägerier i Sverige

Andreas Lennkvist Manriquez har frågat mig om regeringen avser att ställa sig bakom ministerrådets nuvarande förslag till ny EU-förordning om betaltjänster, trots att det i praktiken innebär fortsatt ansvar för konsumenten vid bankbedrägerier.

Just nu pågår omförhandlingar av EU:s betaltjänstregelverk. Kommissionen har presenterat ett förslag som bl.a. innebär att centrala regler i det nuvarande betaltjänstdirektivet, däribland reglerna om rätt till ersättning vid betalningsbedrägerier, förs över till en ny betaltjänstförordning.

Rådet nådde ett förhandlingsmandat den 18 juni 2025. Ersättningsreglerna i rådets mandat innebär, liksom i dag, att det föreligger en allmän rätt till ersättning vid obehöriga transaktioner under vissa förutsättningar.  Därutöver föreslås en särskild regel som innebär att den enskilde, under vissa förutsättningar, har rätt till ersättning om bedragaren utger sig för att företräda banken. Rådets mandat innehåller dessutom nya krav på bankerna att vidta preventiva åtgärder i syfte att förebygga och förhindra att kunderna utsätts för betalningsbedrägerier. Det gäller särskilt krav på transaktionsmonitorering och förutsättningar för utbyte av information mellan banker om misstänkta bedrägerier.

Rådets mandat är nu föremål för trepartssamtal där kommissionen, rådet och parlamentet ska komma överens om den slutliga utformningen av regelverket. Sverige har drivit och fortsätter att driva frågan om att rätten till ersättning vid obehöriga transaktioner ska kunna omfatta situationer där den enskilde har blivit vilseledd genom social manipulation, t.ex. då bedragaren utger sig för att företräda ett visst företag eller en viss myndighet. Detsamma gäller frågan om behovet av ändamålsenliga system för transaktionsmonitorering och informationsutbyte.  

Stockholm den 24 september 2025