HD12158: Extramedel för civilt försvar och Sveriges förmåga att serva sitt eget tonnage

Svar på fråga 2025/26:158 av Björn Söder (SD)
Extramedel för civilt försvar och Sveriges förmåga att serva sitt eget tonnage

Björn Söder har frågat mig vem som äger och beslutar om de nya medlen för investeringar i fysisk infrastruktur och om jag avser att vidta åtgärder för att en uppgradering av farleden ska ges prioritet i infrastrukturplaneringen då varvets verksamhet är av särskild kritisk betydelse för svenskt totalförsvar.

Riksdagens partier har slutit en överenskommelse om finansiering av försvaret och stöd till Ukraina i syfte att Sverige ska ta ett större ansvar för sin säkerhet och nå Natos nya utgiftsmål. Enligt överenskommelsen ska utbyggnaden ske skyndsamt genom att behovet av nya försvarsutgifter, inklusive stöd till Ukraina, tillfälligt lånefinansieras. Tillskott som lånefinansieras till försvaret, utöver stöd till Ukraina, får uppgå till maximalt 300 miljarder kronor, varav maximalt 50 miljarder kronor får gå till investeringar i infrastruktur och försörjningsberedskap.

Civilt försvar är åtgärder vars syfte är att möta de påfrestningar och krav som höjd beredskap och ytterst krig ställer. Jag är ansvarig minister i regeringen för ärenden som rör civilt försvar och har därför ett övergripande ansvar för den del av överenskommelsen som är avsatt till civilt försvar. Medlen från den blocköverskridande överenskommelsen till civilt försvar ska gå till områden där det vore orimligt att vidta motsvarande åtgärd eller investering utifrån en verksamhets ordinarie ansvar inklusive ansvaret för fredstida kriser. I budgetpropositionen för 2026 har ca sju miljarder kronor av de totalt 50 miljarder kronorna fördelats för åren 2026–2028. Medlen har fördelats till områdena beredskapslagring av livsmedel och måltider, lagerhållning av sjukvårdsprodukter och decentraliserad försörjningsberedskap. Detta möjliggör bl.a. att köpa in materiel för det civila försvarets räkning, som bl.a. ska kunna användas av kommuner och regioner. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen i kommande ekonomiska propositioner med förslag på fördelning av medel som ska gå till infrastruktur och försörjningsberedskap.

Omvärldsutvecklingen och den sammanhängande tillväxten inom det militära och civila försvaret påverkar både de kort- och långsiktiga behoven av infrastruktur. En reservhamn till Visby i Kappelshamn på Gotland är ett angeläget infrastrukturprojekt inom totalförsvaret och förutsättningarna för ett genomförande utreds fortsatt. Det har stor betydelse för såväl den militära försvarsförmågan som för att möta det civila försvarets behov av alternativ till Visby hamn.

Det är Trafikverket som med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv ansvarar för den långsiktiga transportinfrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och vidmakthållande av statliga vägar och järnvägar. När det gäller åtgärder för fysisk infrastruktur inom ramen för försvarsöverenskommelsen som är till för civilt försvar bereds detta inom Regeringskansliet. Det handlar om åtgärder som inte kommer att ingå i den nationella planen för transportinfrastruktur för perioden 2026–2037 som regeringen har för avsikt att besluta om under våren 2026. De två processerna hanteras parallellt.

Stockholm den 12 november 2025

 

 

 

Carl-Oskar Bohlin