HD1179: Tandvårdens kompetensförsörjning
Fråga 2025/26:79 Tandvårdens kompetensförsörjning
av Anna Vikström (S)
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Tandvården har mycket omfattande kompetensförsörjningsproblem, huvudsakligen utanför storstäderna. Arbetsgivare i tandvården uppger en bristande tillgång på personal inom alla tandvårdens yrkesgrupper, särskilt tandhygienister och tandläkare. Utredningar från olika myndigheter pekar i samma riktning. I en rapport från 2022 från Socialstyrelsen bedömde 17 av 20 svarande regioner att det var brist på tandhygienister och 18 av 20 regioner att det var brist på tandläkare. Per capita är antalet tandläkare högst i storstadskommunerna och lägst i landsbygdskommunerna. De blandande kommunerna befinner sig i en mellanposition.
I Folktandvårdsföreningens lägesbild om bemanningen i tandvården från december 2023, bedömde fem regioner – Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gotland – att de saknade mer än 20 procent av önskad bemanning eller att de helt saknade åtminstone en av yrkeskategorierna tandläkare, tandhygienist eller tandsköterska på en del kliniker. Antalet tandläkare per capita i privat sektor har ökat i flera regioner, men i flera regioner kompenserar inte detta för det färre antalet tandläkare i folktandvården (Tiotandsutredningen). I allt fler regioner rapporterar Folktandvården svårigheter med att upprätthålla sitt uppdrag.
Nationella vårdkompetensrådets nationella plan för hälso-och sjukvårdens kompetensförsörjning pekar på att fler studenter antas till tandläkarutbildningen men att antalet examinationer behöver följas framöver, då de inte verkar öka i linje med utbildningsantagningarna. Flera myndighetsutredningar pekar på att lärosätenas förutsättningar att bedriva tandläkar- och tandhygienistutbildningar och därigenom kunna bidra till den långsiktiga kompetensförsörjningen på tandvårdsområdet behöver förbättras. Det är lärar- och handledningsbrist, och återväxten äventyras då färre doktorander antas inom tandvården. En stabil och långsiktig forskningsfinansiering liksom förenade anställningar kan vara avgörande för att säkerställa kvaliteten i tandvårdsutbildningen. Den nationella planen har dock begränsningen att den endast behandlar tandläkares kompetensförsörjning och inte andra yrkeskategorier inom tandvården.
Men de insatser som föreslås i den nationella planen gäller enligt Vårdkompetensrådet även för tandläkare, varav flera förslag på insatser riktar sig till regeringen.
Med anledning av att rapport efter rapport pekar på de stora problemen med kompetensförsörjningen inom tandvården, med bristande jämlikhet i tandvården som konsekvens, vill jag fråga socialminister Jakob Forssmed:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta med anledning av de kompetensförsörjningsproblem som föreligger inom tandvården?