HD11687: De nationella kvalitetsregistrens funktion, finansiering och betydelse för en jämlik vård

Fråga 2025/26:687 De nationella kvalitetsregistrens funktion, finansiering och betydelse för en jämlik vård

av Lena Hallengren (S)

till Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)

 

De nationella kvalitetsregistren utgör en grundläggande del av det kunskapsunderlag som krävs för att utveckla, följa upp och kvalitetssäkra svensk hälso- och sjukvård. I dag finns drygt 150 nationella kvalitetsregister, enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Dessa möjliggör nationella jämförelser av diagnoser, behandlingar och resultat och är därmed en ovärderlig resurs för att förbättra vårdens kvalitet och jämlikhet.

Kvalitetsregistren spelar en central roll i arbetet för en mer jämlik vård genom att synliggöra variationer mellan regioner, vårdgivare och befolkningsgrupper. Denna möjlighet att identifiera skillnader gör det möjligt att vidta riktade åtgärder som stärker kvalitet och minskar ojämlikhet över landet.

Staten och SKR har under många år haft återkommande överenskommelser om finansiering, styrning och utveckling av kvalitetsregistren. Denna överenskommelse har utgjort grunden för såväl finansiering som långsiktig stabilitet i systemet. Regeringens beslut att från 2024 avbryta överenskommelsen med SKR har förändrat förutsättningarna för finansiering och styrning av kvalitetsregistren. Även om den totala statliga finansieringsramen i huvudsak kvarstår har den inte justerats i takt med kostnadsutvecklingen, vilket i praktiken innebär en successiv urholkning av resurserna jämfört med tidigare nivåer. Samtidigt har övergången till ett system med årliga statsbidrag via myndigheter inneburit kortare planeringshorisonter och återkommande sena besked om medelstilldelning.

Företrädare för de nationella kvalitetsregistren vittnar om att denna kombination av realt minskade resurser och bristande långsiktighet försvårar möjligheten att planera, bemanna och vidareutveckla verksamheten, särskilt för de större register som omfattar de vanligaste patientgrupperna i svensk hälso- och sjukvård.

Mot denna bakgrund är det avgörande att regeringen säkerställer att de nationella kvalitetsregistren fortsatt får de resurser som krävs för att upprätthålla sin funktion, sin datakvalitet och sin roll i att stödja en kunskapsbaserad, högkvalitativ och jämlik hälso- och sjukvård.

Med anledning av detta vill jag fråga sjukvårdsminister Elisabet Lann:

 

När regeringen nu lämnar samverkan med SKR, hur avser ministern att säkerställa att de nationella kvalitetsregistren får tillräckliga och långsiktigt hållbara resurser för att upprätthålla registrens funktion och datakvalitet och deras betydelse för en jämlik hälso- och sjukvård i hela landet?