HD11658: Dubbelbeskattning och rättssäkerhet hos Skatteverket

Fråga 2025/26:658 Dubbelbeskattning och rättssäkerhet hos Skatteverket

av Markus Wiechel (SD)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

En välkänd finansman lämnade Sverige i april 2022 och flyttade till Storbritannien, delvis på grund av arbete och delvis på grund av vad han upplevde som en oförutsägbar och svårbedömd beskattning i Sverige. Innan flytten kontaktade han upprepade gånger Skatteverket för att få klarhet i hur han skulle deklarera sina inkomster – om de skulle beskattas som kapitalinkomst i bolaget eller som inkomst av tjänst privat – men fick trots flera påstötningar aldrig något svar.

I januari 2023 betalade finansmannen kupongskatt på vad han trodde var en utdelning, samtidigt som han senare deklarerade samtliga inkomster som lön (inkomst av tjänst) för att säkerställa att han gjorde rätt. Han begärde därför frivillig omprövning till egen nackdel och återbetalning av den kupongskatt som redan erlagts, eftersom han annars riskerade dubbelbeskattning. Trots detta beslutade Skatteverket under hösten 2023 att finansmannen skulle betala 125 procent skatt på alla inkomster för inkomståret 2021 – både bolagsskatt och skatt på inkomst av tjänst med sociala avgifter samt skatt på utdelning från bolaget. Myndigheten beslutade vidare att han skulle betala så kallad exitskatt för 2021 med anledning av flytten till Storbritannien.

Situationen förvärrades när finansmannen i februari 2024 flyttade vidare till Monaco, där ingen inkomstskatt utgår. Flytten skedde enligt honom själv därför att det blivit ohållbart att betala skatt både till Sverige och till det land där han var bosatt. Skatteverket beslutade därefter även om exitskatt för inkomståret 2022, vilket resulterade i en sammanlagd skattesats på cirka 87 procent för det året (57 procent till Sverige och 30 procent till Storbritannien).

I november 2024 vann finansmannen en delseger i förvaltningsrätten, som slog fast att hans bolag inte skulle beskattas på det sätt Skatteverket hävdat. Myndigheten ålades därmed att återbetala drygt 13 miljoner kronor plus ränta på grund av den uppkomna dubbelbeskattningen. Enligt lag ska sådan återbetalning ske omedelbart, även om domen överklagas. Skatteverket vägrade dock att verkställa domen. Kronofogden kopplades därför in i februari 2025 för att driva in medlen från Skatteverket självt. I april 2025 lämnade Kronofogden ärendet vidare till Solna tingsrätt, där Skatteverket i sin inlaga nu hävdar att målet inte får prövas där eftersom skattefrågor endast får avgöras i förvaltningsdomstol – trots att förvaltningsrätten redan har avgjort frågan.

Parallellt har åklagare inlett två separata förundersökningar mot Skatteverket. Den första, i augusti 2024, rör misstänkt dataintrång (olaglig inloggning i finansmannens ärenden), tjänstefel genom lagstridiga beslut samt tjänstefel under handläggningen. Den andra förundersökningen, i maj 2025, rör fortsatt tjänstefel då tjänstemän vid Skatteverket har handlagt och fattat beslut i ärendet trots att de själva utreds för jäv.

I juni 2025 publicerade Aftonbladet en omfattande granskning av fallet. Enligt uppgifter har nu Skatteverkets generaldirektör fått andra uppgifter och flyttas från sin tjänst.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson följande:

 

Hur säkerställer ministern att Skatteverket följer domstolsbeslut och gällande lagstiftning om rättssäkerhet och dubbelbeskattning, samt hur avser ministern att agera för att liknande fall inte ska upprepas?