HD11465: Svenskt bistånd till regimen i Syrien

Fråga 2025/26:465 Svenskt bistånd till regimen i Syrien

av Håkan Svenneling (V)

till Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)

 

Den 23 september 2025 meddelade regeringen i ett pressmeddelande att man beslutat om ändringar i Sveriges bistånd till Syrien. Ändringen innebär ett stöd till offentliga institutioner och sägs underlätta återvandring. I pressmeddelandet meddelar regeringen också att den regionala strategin för Syrienkrisen (2024–2026) förlängs med ett år och utökas med 295 miljoner kronor.

Den 24–26 november 2025 besökte bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa och migrationsminister Johan Forssell Syrien, varför det finns skäl att tro att det svenska biståndet till Syrien är villkorat med migrationspolitiska åtgärder. Det ligger också i linje med regeringens reformagenda för det svenska biståndet.

Det är väl belagt att migrationspolitiska villkor är ett ineffektivt sätt att bedriva bistånd och att det innebär en överhängande risk för korruption. Syrien ligger på plats 177 av 180 i det globala korruptionsindex som årligen görs av Transparency International. Den syriska regimen Hayat Tahrir al-Sham, HTS, leds av den tidigare jihadistledaren och numera presidenten Ahmed al-Sharaa. Det är ett styre som gått hårt åt landets minoritetsbefolkningar och som i dagarna attackerat kurdiska områden med civila offer till följd. Gruppen är sprungen ur al-Qaida, även om den senare brutit med organisationen.

Förfarandet med biståndspengar har många likheter med den hemliga uppgörelsen mellan Sveriges regering och den somaliska regeringen som Ekot avslöjat, där biståndsmedel styrts om i utbyte mot att Somalia tar emot medborgare som nekats uppehållstillstånd i Sverige. Mycket tycks dock höljt i dunkel, och frågan om återvandring nämns endast i förbigående i pressmeddelandet.

Min fråga till bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa är:

 

Avser ministern att komma med en transparent genomlysning av vad de 295 miljoner kronorna har gått till och på vilket sätt de har påverkat eller kommer att påverka migrationspolitiska åtgärder från det syriska HTS-styret?