HD11158: Extramedel för civilt försvar och Sveriges förmåga att serva sitt eget tonnage

Fråga 2025/26:158 Extramedel för civilt försvar och Sveriges förmåga att serva sitt eget tonnage

av Björn Söder (SD)

till Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M)

 

I Landskrona ligger Oresund Heavy Industries och Oresund Drydocks, som har anor tillbaka till 1915 då varvet startades. Varvet är det enda i Sverige som genom sin torrdocka på 203 meter har en dockningskapacitet på över 180 meter. Detta gör att varvet är ytterst viktigt för Sveriges kapacitet att kunna serva vårt eget tonnage men också ha förmåga att hjälpa dem som hjälper oss. Varvet pekades 2025 ut som samhällsviktig verksamhet.

Då fartygens längd i Östersjön har gått från tidigare cirka 200 meter till 240 meter har i dag behovet av ny torrdocka och utbyggd farled uppstått. Utan dessa åtgärder kan Sverige inte serva sitt eget tonnage i framtiden. Bland annat kommer Sjöfartsverkets kommande isbrytare inte att ha tillgång till operativ dockningskondition. Sverige behöver givetvis egen varvsförmåga.

Oresund Drydocks har framfört att man behöver anpassa sin varvskapacitet till nuvarande och framtida fartygsstorlekar, och detta kräver uppgradering och breddning av farleden. Man behöver säkerställa stöd och försörjning till svenska varv i händelse av ofred.

I juni presenterade regeringen en uppgörelse mellan alla partier om en historisk utbyggnad av det svenska försvaret för att nå Natos nya mål för försvarsutgifter, som bedöms bli 3,5 procent av BNP, och att utbyggnaden ska göras skyndsamt genom att tillfälligt lånefinansieras. Man enades också om att 50 miljarder kronor får användas för investeringar i fysisk infrastruktur och lagerhållning av livsmedel, läkemedel och drivmedel som en del av det civila försvaret, som ska säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, bidra till det militära försvarets förmåga, skydda civilbefolkningen samt upprätthålla försvarsviljan och samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar.

Det verkar dock som om ingen riktigt vet vem som äger dessa 50 miljarder till fysisk infrastruktur och hur de ska fördelas. Här finns ju möjlighet att använda medel för att kunna uppgradera farleden för att Sverige ska kunna ha rådighet och redundans när det gäller våra egna fartyg.

Jag vill därför fråga minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin:

 

Vem äger och beslutar om dessa medel som man nu enats om får användas för investeringar i fysisk infrastruktur, och avser ministern att vidta åtgärder för att en uppgradering av farleden ska ges prioritet i infrastrukturplaneringen då varvets verksamhet är av särskild kritisk betydelse för svenskt totalförsvar?