HD11144: Attacken på hbtqi-rättigheter i USA

Fråga 2025/26:144 Attacken på hbtqi-rättigheter i USA

av Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Sedan 2017 har USA:s delstater upplevt en dramatisk ökning av lagstiftning som direkt begränsar hbtqi-personers, och särskilt transpersoners, mänskliga rättigheter. Det är flera delstater som använder olika medel för att rulla tillbaka skydd och etablera nya hinder för hbtqi-personer. År  2024 var det 701 lagförslag som lades fram i 44 stater i syfte att begränsa transpersoners mänskliga rättigheter. Det är en attack på hbtqi-personer som sker på bred front i USA.

I Texas har delstatens högsta domstol beslutat att en domare inte riskerar disciplinära åtgärder om denne vägrar att förrätta vigselceremonier för samkönade par med hänvisning till en ”innerligt hållen religiös övertygelse”. Det är ett medvetet juridiskt kryphål i en delstat där den kristna konservativa rörelsen, som motsätter sig samkönade äktenskap, är starkt förankrad.

De som allra hårdast drabbas av den växande hbtqi-fientligheten i USA är transpersoner. 19 delstater har antagit lagar som hindrar transpersoner från att använda toaletter och omklädningsrum i skolor och andra statliga byggnader som överensstämmer med deras könsidentitet. Parallellt har ett stort antal delstater, däribland Texas, infört förbud mot att transpersoner deltar i sport i skollag i enlighet med sin könsidentitet. Vidare har fler än 25 delstater följt Arkansas beslut från 2021 om att begränsa eller kriminalisera tillhandahållandet av hormoner och pubertetsblockare för transpersoner. Dessa lagar har direkt påverkat medicinska beslut och vård för framför allt unga transpersoner.

I januari detta år beslutade Trumpadministrationen att säga upp alla transpersoner inom militären genom EO 14183 med rubriken “Prioritizing Military Excellence and Readiness”. Det rör sig om tusentals personer som nu blivit utan jobb och skyddsnät.

I USA visar den ultrakonservativa rörelsen att hbtqi-personer inte passar in i deras samhälle, från undantag vid äktenskap och förbud i offentliga utrymmen till medicinska restriktioner och hinder för militärtjänstgöring. Det är en utveckling som sker i fler länder, och antalet länder som försvarar hbtqi-personers mänskliga rättigheter blir mindre. 

Därför vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:

 

Vilka åtgärder kan ministern tänka sig att vidta för att stötta hbtqi-rörelsen i USA, och ämnar ministern markera mot denna utveckling i USA i sina dialoger med den amerikanska administrationen?