HD11123: Resultatet av inrättandet av funktionen SB inrikes

Fråga 2025/26:123 Resultatet av inrättandet av funktionen SB inrikes

av Johan Löfstrand (S)

till Statsminister Ulf Kristersson (M)

 

I regeringsförklaringen den 12 september 2023 sa statsministern: ”Regeringskansliet är inte en vanlig statlig förvaltningsmyndighet, utan själva navet för att genomföra politiska förändringar. Regeringen kommer därför att stärka Regeringskansliets samlade reformförmåga. Bland annat kommer det under samordningskansliet i Statsrådsberedningen inrättas en funktion med erfarna och meriterade utredare som ska ta sig an målinriktade utredningsuppdrag. Målet är att korta utredningstiden, till och med halvera den, med bibehållna krav på hög juridisk precision. När problemen är stora måste man vara noggrann – men man måste också vara snabb.”

Redan den 5 september 2023 meddelade statsrådsberedningen i ett pressmeddelande följande: ”Regeringskansliet har inrättat en ny funktion inom Statsrådsberedningen, SB inrikes. Uppdraget är att förstärka stödet till statsministern i inrikespolitiska frågor. [...] Statssekreterare Anna Dahlberg beskriver funktionen: 'SB inrikes ska ha ett särskilt ansvar för att statsministern har god överblick över centrala reformer och även säkerställa framdrift i departementsöverskridande frågor.'”

Nu har det gått drygt två år sedan dessa aviserade förändringar i Statsrådsberedningen, och det är därför rimligt att följa upp resultaten.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsminister Ulf Kristersson:

 

Har statsministern tagit initiativ till en utvärdering av inrättandet av SB inrikes för att se om erfarna och meriterade utredare under samordningskansliet i Statsrådsberedningen har lett till halverade utredningstider, och om funktionen har säkerställt framdrift i departementsöverskridande frågor, och kan statsministern i så fall redogöra för resultatet?