HD10493: Konsekvenserna av nedlagda biståndsstrategier

Interpellation 2025/26:493 Konsekvenserna av nedlagda biståndsstrategier

av Lotta Johnsson Fornarve (V)

till Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)

 

I december 2023 presenterade regeringen sin reformagenda Bistånd för en ny era – frihet, egenmakt och hållbar tillväxt. Agendan innebär en fullständig omläggning av svenskt bistånd och strider mot de mest grundläggande principerna inom det internationella biståndet.

Dessutom har regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, beslutat att frångå det etablerade enprocentsmålet och sänka biståndet drastiskt. Det sker i en tid när behoven är större än någonsin. Samtidigt växer gapet mellan behoven och de stöd som ges globalt. Att Tidöregeringen kastar det etablerade enprocentsmålet överbord är ett svek mot de miljontals människor i världen som är i behov av internationellt bistånd.

Enligt regeringens egen uppgift har regeringen under mandatperioden tagit beslut om att minska antalet biståndsstrategier från närmare 70 till nära 40. I december 2025 beslutade regeringen till exempel att fasa ut Sveriges landstrategier i Liberia, Mocambique, Tanzania, Zimbabwe och Bolivia. Kvarvarande landstrategier är drabbade av stora nedskärningar, och flera strategier har enbart förlängts tillfälligt.

Regeringen argumenterar för en ökad effektivitet i ett minskat antal strategier. Men regeringens biståndspolitik är allt annat än effektiv. Reformagendan för biståndet står också i direkt motsats till Agenda 2030, där fokus ligger på de allra mest utsatta.

Det är djupt oroande att det svenska biståndet minskar eller helt dras in för några av de fattigaste människorna i världen. De som drabbas hårdast är kvinnor och barn, som får sämre tillgång till bland annat skola, mödravård och hälsovård. Med tanke på Donald Trumps slakt av amerikanskt bistånd blir effekterna särskilt stora.

Mig veterligen har regeringen inte ens gjort någon analys av vad de indragna strategierna får för konsekvenser för världens fattiga och utsatta. Det är både oansvarigt och dåligt skött.

Mina frågor till bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa är:

 

1. Har beslutet att lägga ned biståndsstrategierna och specifikt landstrategierna föregåtts av någon konsekvensanalys, och om inte, har ministern för avsikt att göra någon konsekvensanalys av vad de nedlagda biståndsstrategierna och framför allt de nedlagda landstrategierna innebär?
2. Har ministern för avsikt att göra någon jämställdhetsanalys av vad de nedlagda biståndsstrategierna innebär för flickor och kvinnor?
3. Har ministern för avsikt att göra någon säkerhetspolitisk analys av vad de nedlagda strategierna innebär på lång sikt?