HD10479: Uppföljningsrapport om minoritetspolitiken

Interpellation 2025/26:479 Uppföljningsrapport om minoritetspolitiken

av Mirja Räihä (S)

till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

 

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), som har uppföljningsansvaret för minoritetspolitiken sedan den 1 januari 2026, har nu gjort sin första uppföljning av minoritetspolitikens utveckling under 2025 och lämnar en rad förslag. Samtidigt innehåller rapporten stor kritik mot regeringens minoritetspolitik. Interpellationen kommer dock att handla om den del som handlar om stödet till riksorganisationer.

Sverigefinländarnas delegation bildades år 2000, i nära dialog med den dåvarande regeringen, för att föra den sverigefinska minoritetens talan. Europarådets ramkonvention till skydd för de nationella minoriteterna, som Sverige anslöt sig till samma år, innebär att minoriteter ska ges inflytande över frågor som berör dem – men Sverige tar nu tydliga steg bort från dessa åtaganden.

Delegationen tar sitt ansvar för att konventionerna och minoritetslagen ska efterlevas, men fråntas i praktiken möjligheten att bevaka minoritetens rättigheter. Den nuvarande regeringen har mer än halverat stödet till de nationella minoriteternas riksorganisationer, från 13 miljoner tidigare år till 6,4 miljoner 2026. För delegationens del har stödet minskat från 833 000 kronor år 2022 till 142 000 kronor år 2026, en nedskärning på 83 procent.

Hur Sverigefinländarnas delegation drabbas av kraftiga nedskärningar är bara ett av exemplen. 

MUCF lämnar följande förslag:

1. Att regeringen beslutar att justera utformningen av förordningen (2005:765) om statsbidrag för nationella minoriteter.
2. Att regeringen långsiktigt fastställer statsbidraget till riksorganisationer eller organisationer av riksintresse, enligt förordning 2005:765 till minst 14 miljoner kronor årligen, samt att statsbidrag till samiska organisationer enligt förordning 2024:147 fastställs till minst 3,5 miljoner kronor årligen.
3. Att regeringen beslutar om en processfond där enskilda eller organisationer kan söka medel för att bekosta domstolstvister.

Men allt som allt, de statsbidrag som finns nu i statens budget är långtifrån tillräckliga och begränsar kraftigt möjligheterna för minoritetsgruppernas företrädare att bevaka frågorna, svara på remisser och delta i samrådsprocesser.

Mina frågor till kulturminister Parisa Liljestrand är:

Kommer ministern att genomföra något eller några av förslagen i myndighetens uppföljningsrapport?