HD1038: Polisens krav på att stoppa matcher vid organiserad maskering
Interpellation 2025/26:38 Polisens krav på att stoppa matcher vid organiserad maskering
av Lars Isacsson (S)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svensk lag gäller alla, även på våra fotbollsarenor. Brott ska beivras, och åtgärder som stärker tryggheten ska alltid prioriteras.
Men det senaste exemplet visar riskerna med åtgärder som blir kontraproduktiva. Polisens beslut om att arrangörer skulle avbryta matcher vid så kallad organiserad maskering mötte stark kritik från både klubbar och supportrar. Kritiken handlade inte om att blunda för lagbrott, utan om att beslutet riskerade att leda till kollektiv bestraffning och undergräva det långsiktiga arbetet för säkra arrangemang.
När polisen nu valt att pausa sitt beslut är det ett välkommet besked. Det visar på prestigelöshet men också på styrkan i att opinion, erfarenhet och dialog kan leda framåt. Det finns nu en möjlighet att bygga vidare på det arbete som redan visat resultat: exkluderingsstrategin, där individer som begår brott identifieras och utestängs, och den ökade dialogen mellan polis, klubbar och supportrar.
För att utveckla detta arbete vidare behövs mer av forskning, beprövad erfarenhet och ett förhållningssätt som stärker förtroendet för både polis och fotboll. Svensk fotboll har haft en rekordpublik, och känslan bland de allra flesta är att arrangemangen är trygga. Då måste samhällets åtgärder bygga vidare på det som fungerar – inte riskera att skapa nya konfliktytor.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till justitieminister Gunnar Strömmer:
- Har ministern haft en dialog med polisen om hur direktiv som syftar till att öka säkerheten förankras med berörda arrangörer och organisationer?
- Har ministern tagit initiativ till en analys av vilka åtgärder som är en rimlig och effektiv åtgärd för att öka säkerheten, och kan ministern i så fall redogöra för resultatet?
- Vilka initiativ avser ministern att ta för att säkerställa att polisens arbete kring idrott och säkerhet i högre grad bygger på beprövad erfarenhet, forskning och dialog med berörda aktörer?