HD10339: Den syriska regimens attacker mot kurder

Interpellation 2025/26:339 Den syriska regimens attacker mot kurder

av Kadir Kasirga (S)

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Utvecklingen i nordöstra Syrien, det område som ofta benämns Rojava och som sedan 2011 har administrerats av kurder tillsammans med andra etniska och religiösa minoriteter, är djupt oroande. Den nya syriska regimen har under de senaste månaderna intensifierat sina militära angrepp mot kurdiskt kontrollerade områden.

Flera tusen människor har tvingats lämna sina hem och lever nu som internflyktingar. Det har rapporterats om allvarliga övergrepp och misstänkta krigsbrott. Särskilt upprörande är de uppgifter som cirkulerar om hur beväpnade män tillhörande den syriska armén skändar kropparna av stupade kurdiska kvinnliga soldater samt vandaliserar kurdiska gravplatser. Sådana handlingar är inte bara djupt omänskliga – de utgör också potentiella krigsbrott.

Den symboliskt viktiga staden Kobane, känd världen över för sitt motstånd mot IS/Daish, uppges åter vara omringad. Det var i Kobane som de kurdiska styrkorna tillsammans med den internationella koalitionen tog avgörande strider mot terrororganisationen och bidrog till att bryta IS/Daishs territoriella kontroll. De kurdiska styrkorna i nordöstra Syrien bar ett enormt ansvar i kampen mot terrorismen och gjorde stora uppoffringar.

De pågående militära attackerna har också lett till att tusentals IS/Daish-fångar rapporteras ha flytt från fängelser i regionen. Detta innebär inte bara en regional destabilisering utan även en potentiell säkerhetsrisk för Europa och Sverige.

Samtidigt är det avgörande att Syriens framtid byggs på respekt för landets etniska och religiösa mångfald. En övergång bort från Assads diktatur måste vara inkluderande och garantera både kollektiva och individuella rättigheter för alla grupper. Att delar av dagens maktstruktur i Damaskus har kopplingar till tidigare terrorstämplade radikala islamistiska rörelser gör behovet av tydliga demokratiska garantier och internationell uppföljning än mer angeläget.

Sverige har en lång tradition av att stå upp för internationell rätt, mänskliga rättigheter och minoritetsskydd. I det läge som nu råder är det avgörande att regeringen använder alla tillgängliga diplomatiska kanaler, bilateralt, inom EU och FN för att verka för ett omedelbart stopp för stridigheterna och förhindra ett nytt fullskaligt inbördeskrig, med en fördjupad humanitär katastrof som följd.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till utrikesminister Maria Malmer Stenergard:

 

1. Vilka konkreta initiativ avser ministern att ta, bilateralt och inom EU, för att verka för ett omedelbart stopp för den syriska regimens attacker mot kurdiskt kontrollerade områden?
2. Hur avser ministern att agera för att hantera situationen med de IS/Daish-fångar som flytt och för att förhindra att nya terrorstrukturer etableras?
3. På vilket sätt avser ministern att agera för att säkerställa att svenskt bistånd eller politiskt stöd till Damaskus villkoras med tydliga krav på demokratiska reformer, minoritetsskydd och internationell uppföljning?