HD10259: Energieffektivisering i Sverige

Interpellation 2025/26:259 Energieffektivisering i Sverige

av Katarina Luhr (MP)

till Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)

 

Jag har tidigare ställt en skriftlig fråga till klimatminister Romina Pourmouktari om klimatrankningen Climate Change Performance Index (CCPI). Rankningen omfattar olika kategorier, bland annat energianvändning. I kategorin får Sverige omdömet ”low”.

Klimatministern förklarar omdömet med att vi har högt uppvärmningsbehov och en elintensiv industri. Och att vårt elsystem är nära fossilfritt, vilket hon tycker inte tas hänsyn till tillräckligt i rankningen. 

Med det höga tonläge som ministern tillsammans med övriga delar av Tidöregeringen har haft i energidebatten om behovet av mer el är regeringens obefintliga engagemang i just energieffektiviseringsfrågan något förvånande, då stora mängder energi skulle kunna frigöras till annat genom olika typer av energisparåtgärder. Energimyndigheten bedömer i en rapport från 2024 att det i Sverige finns en potential fram till 2030 för att minska elanvändningen genom energieffektivisering i storleksordningen 20–25 terawattimmar el. Detta går att jämföra med kärnkraftverket Forsmark, som år 2024 producerade totalt 21,78 terawattimmar till det svenska elnätet i sina tre reaktorer, enligt Vattenfalls siffror. 

I stället för att investera miljardbelopp i ett nytt kärnkraftverk som dessutom kräver hög säkerhet, resurser och uran skulle man alltså redan till år 2030 potentiellt kunna få tillgång till samma mängd energi genom storskalig energieffektivisering av vår industri och våra byggnader. 

Jag vill därför fråga miljö och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari:

 

1. Vilka är skälen till att ministern och regeringen inte tar ett större grepp runt energieffektiviseringsfrågan och vidtar åtgärder för att frigöra mer energi?
2. Tänker ministern ta några initiativ för att öka takten i Sveriges energieffektiviseringsarbete, och i så fall vilka?