HD0399: Vårändringsbudget för 2026

Prop. 2025/26:99

Innehållsförteckning

4.2Vårdgivare ska inte betala någon avgift för att vara ansluten till

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 2026

2

Prop. 2025/26:99

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd (avsnitt 2 och 4.2).

2.Riksdagen godkänner att regeringen under 2026 förvärvar fastigheten Solna Haga 2:8 för högst 3 483 000 000 kronor (avsnitt 5.2).

3.Riksdagen godkänner att ränta på studielån ska bestämmas så att den inte omfattar beräknade framtida kreditförluster för avskrivning av studielån som grundas på tjänstgöring som polisman (avsnitt 5.4).

4.Riksdagen godkänner att avskrivning av studielån som grundas på tjänstgöring som polisman ska finansieras med anslag det år då lånet skrivs av (avsnitt 5.4).

5.Riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om förvärv av aktier eller andelar i och om kapitaltillskott till företag för att skydda de personer eller den verksamhet som kommer att bedrivas vid Sveriges utrikes underrättelsetjänst inom ramen för en särskilt beslutad skyddsidentitet enligt lagen om kvalificerade skyddsidentiteter samt att besluta om försäljning eller avveckling av företag som har förvärvats i motsvarande syften (avsnitt 5.5).

6.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:8 Försvarets radioanstalt inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap (avsnitt 5.6).

7.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2026 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 47 000 000 000 kronor (avsnitt 5.6).

8.Riksdagen godkänner att regeringen hyr ut en ubåt av typen A 17 till Polen (avsnitt 5.6).

9.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten ingå ekonomiska åtaganden i form av avtal med Videberg Kraft AB om fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram baserat på etablerad teknik för använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från nya kärnkraftsreaktorer på högst 122 miljarder kronor i 2026 års prisnivå 2035–2159 (avsnitt 5.6).

10.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten ingå ekonomiska åtaganden i form av avtal med Videberg Kraft AB om fördyringar av fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram baserat på etablerad teknik för använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från nya kärnkraftsreaktorer på högst 61 miljarder kronor i 2026 års prisnivå 2035–2159 (avsnitt 5.6).

11.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap (avsnitt 5.6).

12.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:9 Läkemedelsverket inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (avsnitt 5.9).

13.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2026 besluta att Kungliga Operan AB får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar som följer av renovering och ombyggnad av operahuset som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 130 000 000 kronor (avsnitt 5.14).

14.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:7 Trafikavtal inom utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 5.17).

3

Prop. 2025/26:99

15.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt 5.19).

16.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 386 000 000 kronor till SSC Space AB för omställning av verksamheten i enlighet med strategin för svensk rymdverksamhet och Sveriges försvars- och säkerhetsstrategi för rymden (avsnitt 5.19).

17.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag förvärva aktier i Videberg Kraft AB som ger staten en röst- och ägarandel på 60 procent i bolaget, vars verksamhet är att projektera, uppföra och inneha kärntekniska anläggningar och driva kärnteknisk verksamhet för energiproduktion samt därmed förenlig verksamhet, och besluta om kapitaltillskott till bolaget på sammanlagt högst 1 800 000 000 kronor (avsnitt 5.19).

18.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag ingå ekonomiska åtaganden på högst

34 283 000 000 kronor för att tillskjuta kapital eller förvärva eller avyttra aktier i Videberg Kraft AB, eller på annat sätt öka eller minska statens röst- och ägarandel i bolaget till lägst 51 och högst 65 procent av aktierna och rösterna, fram till och med den tidpunkt då bolagets kärnkraftsreaktorer tas i rutinmässig drift, dock senast 2045 (avsnitt 5.19).

19.Riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder i övrigt som krävs för att genomföra kapitaltillskott samt förvärv och överlåtelse av aktier enligt 17 och 18 (avsnitt 5.19).

20.Riksdagen godkänner att de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten i samband med försäljning av aktier i Videberg Kraft AB enligt 18 får avräknas mot försäljningsintäkterna (avsnitt 5.19).

21.Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt tabell 1.1.

22.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Riksdagsstyrelsens förslag:

23.Riksdagen godkänner att Riksdagsförvaltningen får finansiera förvärvet av fastigheten Neptunus Större 11 i Stockholms kommun i dess helhet med anslag (avsnitt 5.1).

24.Riksdagen godkänner investeringsplanen för 2026–2028 för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag som en riktlinje för Riksdagsförvaltningens fastighetsinvesteringar (avsnitt 5.1).

25.Riksdagen anvisar ändrat anslag som står till Riksdagsförvaltningens disposition enligt tabell 1.1.

Tabell 1.1 Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag 2026

Tusental kronor

4

Prop. 2025/26:99

5

Prop. 2025/26:99

6

Prop. 2025/26:99

Anm.: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2027 t.o.m. angivet slutår.

1Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2027–2032 till 2027–2029.

2Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2027–2035 till 2027–2043.

7

Prop. 2025/26:99

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 a § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd1 ska upphöra att gälla vid utgången av juli 2026.

1Senaste lydelse av 3 kap. 1 a § 2025:1301.

9

Prop. 2025/26:99

3 Inledning

3.1Ändringar i statens budget

Enligt 9 kap. 6 § riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret. I en tilläggsbestämmelse anges att förslagen ska lämnas i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen. Om det finns särskilda skäl får dock förslag till ändringar i budgeten lämnas vid andra tillfällen.

Det finns ingen reglering av vilka förslag som får lämnas i en proposition om ändringar i budgeten. I förarbetena till riksdagsordningen framhålls dock att syftet med propositioner om ändringar i budgeten framför allt är att komplettera den av riksdagen beslutade budgeten med anledning av förändringar som vid beslutstillfället inte var möjliga att förutse. Reformer med varaktiga budgetära konsekvenser bör, med hänsyn till vikten av en samlad budgetbehandling, som huvudregel beslutas i samband med budgetpropositionen. I de undantagsfall då ett förslag till ändringar i budgeten innehåller ny lagstiftning med varaktiga budgetära effekter bör regeringen motivera varför förslaget lämnas vid det aktuella tillfället samt redovisa en ny preliminär inkomstberäkning och nya preliminära utgiftsramar för de närmast följande två åren (prop. 2013/14:173 s. 33 och 34).

Regeringen har lämnat en extra proposition med förslag till ändringar i budgeten för 2026. Propositionen har avsett stöd till Ukraina och vaccinberedskap

(prop. 2025/26:143, bet. 2025/26:FiU46, rskr. 2025/26:179–181).

I denna proposition lämnar regeringen förslag till ytterligare ändringar i statens budget.

3.2Konsekvenser för statens budget

De förslag som lämnas i denna proposition innebär att anvisade medel ökar med 3,6 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 5,2 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 1,6 miljarder kronor. Av nettoeffekten är 0,3 miljarder kronor hänförliga till förändringar av regelstyrda anslag och direkta effekter av makroekonomiska förändringar. Ytterligare 3,3 miljarder kronor avser nya åtgärder.

De största utgiftsökningarna avser biståndsverksamhet med 1,7 miljarder kronor, fossilfria drivmedel och elektrifiering vid statliga myndigheter med 0,5 miljarder kronor samt kapitalinsatser i statligt ägda företag med 0,4 miljarder kronor.

Den offentliga förvaltningens finansiella sparande försämras med ca 3,4 miljarder kronor och statens budgetsaldo försämras med ca 3,8 miljarder kronor 2026 till följd av förslagen i denna proposition. Skillnaden beror på kapitaltillskott till bolag som påverkar budgetsaldot men inte det finansiella sparandet.

Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år. Statens budgetsaldo beräknas försämras med 2,4 miljarder kronor 2027, 1,8 miljarder kronor 2028 och 2,0 miljarder kronor 2029. Statens finansiella sparande beräknas försämras med 0,6 miljarder kronor 2027, 1,8 miljarder kronor 2028 och 2,0 miljarder kronor 2029. Skillnaden mellan effekten på budgetsaldot och finansiellt sparande 2027 beror på kapitaltillskott till ett bolag.

11

Prop. 2025/26:99

De ändringar av beställningsbemyndiganden som föreslås uppgår sammantaget till 74,3 miljarder kronor. De största ökningarna avser anskaffning av materiel och anläggningar med 66,0 miljarder kronor, förbandsverksamhet och beredskap med 6,0 miljarder kronor och Rakel Generation 2 med 1,7 miljarder kronor.

Regeringen föreslås även bemyndigas att ingå ekonomiska åtaganden som kan påverka statens budget på längre sikt. Det handlar bl.a. om bemyndiganden om att ingå avtal med Videberg Kraft AB om fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram samt om kapitaltillskott och förvärv av aktier i bolaget.

I 2026 års ekonomiska vårproposition redovisas budgeteffekterna t.o.m. 2029 av föreslagna och aviserade åtgärder sedan budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:100 avsnitt 7.5 tabell 7.14). I den ekonomiska vårpropositionen redovisas även budgeteffekterna för den offentliga förvaltningens finansiella sparande av föreslagna och aviserade åtgärder sedan budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:100 avsnitt 9.2 tabell 9.3).

De anslagsförändringar som föreslås i denna proposition har beaktats i de prognoser som redovisas i 2026 års ekonomiska vårproposition.

12

Prop. 2025/26:99

4Avgift för anslutning till Försäkringskassans elektroniska system för statligt tandvårdsstöd

4.1Ärendet och dess beredning

I betänkandet Ökad kontroll över tandvårdssektorn (SOU 2023:82) föreslogs bestämmelser i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd som bl.a. innebär att Försäkringskassan får ta ut en årlig avgift för anslutning till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd. I betänkandet föreslogs även en förordningsbestämmelse om avgiftens storlek. Betänkandet har remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i Socialdepartementet (S2024/01892).

Frågan om avgift för anslutning behandlades även i promemorian Förordningsförslag med anledning av kommande tandvårdsreformer. Promemorian har remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i Socialdepartementet (S2025/01575).

Försäkringskassan har fått möjlighet att yttra sig över förslagen och inte haft några invändningar.

Mot denna bakgrund har remissbehandling inte ansetts behövligt i detta ärende.

Lagrådet

Förslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslaget.

4.2Vårdgivare ska inte betala någon avgift för att vara ansluten till Försäkringskassans elektroniska system

Regeringens förslag

Försäkringskassan ska inte ta ut någon avgift för anslutning till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd.

Bestämmelsen om avgift ska upphöra att gälla vid utgången av juli 2026.

Skälen för regeringens förslag

Av 3 kap. 1 § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd framgår att för att en vårdgivare ska kunna få ersättning enligt lagen ska vårdgivaren vara ansluten till Försäkringskassans elektroniska system för statligt tandvårdsstöd. Kravet innebär inte att alla fysiska mottagningar som en vårdgivare har ska anslutas, utan endast att vårdgivaren, dvs. den fysiska eller juridiska person som yrkesmässigt bedriver tandvård, ska vara ansluten.

13

Prop. 2025/26:99

Vårdgivare som t.ex. regionens folktandvård, Praktikertjänst AB eller ett av flera tandläkare gemensamt ägt bolag kan ansöka om anslutning av en fysisk eller juridisk person inom verksamheten till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd. Regionerna, med många olika folktandvårdskliniker, och Praktikertjänst AB, som en lång rad privata mottagningar är knutna till, kan överlåta ansvaret för t.ex. uppgiftsskyldigheten gentemot Försäkringskassan till enskilda fysiska eller juridiska personer inom verksamheterna. Likaså kan flera tandläkare som delar på en mottagning välja att låta antingen ett gemensamt ägt bolag eller varje tandläkare för sig sköta kontakterna med Försäkringskassan. De fysiska eller juridiska personer som ansluts till det elektroniska systemet kan ansöka om ersättning men också vara ansvariga för att fullgöra de skyldigheter som åligger vårdgivare enligt lagen om statligt tandvårdsstöd eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen (jfr prop. 2007/08:49 s. 167).

I propositionen Stärkt kontroll över tandvårdssektorn (prop. 2025/26:7) lämnades förslag i enlighet med förslagen i betänkandet SOU 2023:82. Riksdagen antog förslagen (prop. 2025/26:7, bet. 2025/26:SoU7, rskr. 2025/26:52). Den 1 januari 2026 trädde bestämmelser i kraft som innebär att Försäkringskassan får ta ut en årlig avgift för anslutning till det elektroniska systemet samt att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgiften (3 kap. 1 a § lagen om statligt tandvårdsstöd). Av 20 § förordningen (2008:193) om statligt tandvårdsstöd framgår att den årliga avgiften uppgår till 5 000 kronor för varje mottagning.

Samtidigt med bestämmelserna om avgift infördes krav på privata vårdgivare att ha tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg för att få bedriva verksamhet som omfattas av tandvårdslagen (1985:125). Ett tillstånd avser verksamhet vid en eller flera mottagningar. Verksamheter som anmälts eller omfattas av tillstånd ska registreras i vårdgivarregistret. Det infördes även en bestämmelse som innebär att förekomst i vårdgivarregistret är en förutsättning för att vara ansluten till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd. Kravet att en vårdgivare måste vara ansluten till det elektroniska systemet för att kunna få statligt tandvårdsstöd gällde redan sedan tidigare.

Regeringen ser nu skäl att göra en annan bedömning av hur Försäkringskassans tillsyn och kontroll av anslutna mottagningar ska finansieras.

Varje mottagning genererar en kostnad för Försäkringskassans handläggning. Att debitera varje ansluten mottagning en årlig avgift ger incitament till vårdgivaren att ha få mottagningar anslutna. Ett fåtal anslutna mottagningar försvårar i sin tur Försäkringskassans arbete att kontrollera att vårdgivare som ansöker om statligt tandvårdsstöd förekommer i vårdgivarregistret och i förekommande fall har tillstånd att utföra tandvård. Avgiften försämrar således förutsättningarna att kontrollera efterlevnaden av reglerna.

Mot denna bakgrund föreslås att skyldigheten att betala en avgift för anslutningen till Försäkringskassans elektroniska system för statligt tandvårdsstöd ska tas bort. Försäkringskassans verksamhet i denna del bör i stället anslagsfinansieras (se avsnitt 5.10). Avgiftsskyldigheten bör upphävas så snart som möjligt. Bestämmelsen om avgift bör därför upphöra att gälla vid utgången av juli 2026.

4.3Konsekvenser av förslaget

Förslaget innebär minskade ekonomiska påfrestningar för vårdgivare, främst för dem med flera fysiska mottagningar anslutna till Försäkringskassans elektroniska system. Förslaget innebär även konsekvenser för statens budget. I betänkandet (SOU 2023:82) bedömdes att de årliga intäkterna från anslutningsavgifter skulle bli ca 18 miljoner

14

Prop. 2025/26:99

kronor. För att finansiera Försäkringskassans löpande kontroll av de skärpta kraven för anslutning samt övrig handläggning av anslutningsärenden bör i stället myndighetens förvaltningsanslag ökas med motsvarande belopp.

15

Prop. 2025/26:99

5Ändringar avseende statens utgifter

I detta avsnitt lämnar regeringen och riksdagsstyrelsen förslag till ändringar i statens utgifter för 2026. Samlade förslag till ramar för utgiftsområdena och ändrade och nya anslag samt ändrade och nya beställningsbemyndiganden finns i avsnitt 1, tabell 1.1 och 1.2.

5.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

2:3 Riksdagens fastighetsanslag

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 340 000 000 kronor.

Riksdagsstyrelsens förslag

Anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag ökas med 15 000 000 kronor.

Riksdagen godkänner att Riksdagsförvaltningen får finansiera förvärvet av fastigheten Neptunus Större 11 i Stockholms kommun i dess helhet med anslag.

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag

Anslaget används bl.a. för kostnader för fastighetsförvärv i samband med Framtidens riksdagshus.

I budgetpropositionen för 2026 framgår att det, som ett led i planeringen för Framtidens riksdagshus, kan bli aktuellt med ytterligare fastighetsförvärv (prop. 2025/26:1 utg.omr. 1 avsnitt 4.4.3).

Riksdagsförvaltningen avser under 2026 genomföra ett förvärv av fastigheten Neptunus Större 11 i Stockholms kommun. Fastigheten har ett strategiskt läge och tillgodoser behov för riksdagen. Förvärvet förutsätter dock att riksdagsstyrelsens förslag till ändring av statens budget godkänns av riksdagen.

Enligt lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter (BEA-lagen) ska anläggningstillgångar som används i verksamheten finansieras med lån medan mark ska finansieras med anslag. Riksdagen kan enligt BEA-lagen besluta att finansiering ska ske på annat sätt. Markvärdet utgör den större delen av den totala kostnaden för det nu aktuella förvärvet. Det bedöms därför vara lämpligt att även den del av förvärvet som avser byggnad finansieras med anslag.

Enligt den avsiktsförklaring som har ingåtts om förvärv av fastigheten uppgår köpeskillingen till 62 000 000 kronor. En del av anslagssparandet avses tas i anspråk för att finansiera förvärvet. För den del av förvärvet som inte finansieras med anslagssparande bör ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med

15 000 000 kronor. Vidare bör riksdagen godkänna att Riksdagsförvaltningen får finansiera förvärvet av fastigheten Neptunus Större 11 i dess helhet med anslag.

17

Prop. 2025/26:99

Ändrad investeringsplan för Riksdagsförvaltningen

Riksdagsstyrelsens förslag

Investeringsplanen för 2026–2028 för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag godkänns som en riktlinje för Riksdagsförvaltningens fastighetsinvesteringar (tabell 5.1).

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag

I samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2026 godkände riksdagen investeringsplanen för 2026–2028 för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag

(prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:KU1, rskr. 2025/26:89).

Efter förslag i budgetpropositionen för 2024 ökades anslaget tillfälligt med

50 000 000 kronor för att förvärva mark för en ny godsmottagning (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:KU1, rskr. 2023/24:71). Med förbehåll för riksdagens godkännande av en ändring av investeringsplanen ingicks i december 2025 ett villkorat kontrakt om förvärv av fastigheten Betongblandaren 4 i Huddinge kommun, med tillträde i augusti 2026. Förändringen av köpeskillingen är betydande jämfört med det ursprungliga beloppet. Köpeskillingen för fastigheten uppgår nu till 70 648 000 kronor. Förvärvet av marken, som även innehåller en gatukostnadsersättning, avses finansieras med upparbetat anslagssparande.

Med anledning av förvärvet av fastigheten Neptunus Större 11 och de nya förutsättningar som gäller för förvärv av mark för en ny godsmottagning behöver investeringsplanen ändras. Ändringarna innebär att fastigheten Neptunus Större 11 läggs till i investeringsplanen och att prognosen för 2026 justeras för projekt ny godsmottagning när det gäller anskaffning och utveckling av nya investeringar.

Mot denna bakgrund bör investeringsplanen för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag godkännas som en riktlinje för Riksdagsförvaltningens fastighetsinvesteringar.

Tabell 5.1 Investeringsplan för Riksdagsförvaltningen

Miljoner kronor

18

Prop. 2025/26:99

6:1 Allmänna val och demokrati

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 921 940 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati ökas med 9 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för åtgärder för att främja, förankra och försvara demokratin samt åtgärder för främjande av de mänskliga rättigheterna på nationell nivå.

Inom ramen för anslaget utbetalas statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället. Det är angeläget att ytterligare stärka säkerheten för den judiska minoriteten i Sverige. Anslaget bör därför ökas med 9 000 000 kronor.

6:3 Integritetsskyddsmyndigheten

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 226 336 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten ökas med 1 000 000 kronor.

19

Prop. 2025/26:99

Skälen för regeringens förslag

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689 av den 13 juni 2024 om harmoniserade regler för artificiell intelligens och om ändring av förordningarna (EG) nr 300/2008, (EU) nr 167/2013, (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858,

(EU) 2018/1139 och (EU) 2019/2144 samt direktiven 2014/90/EU, (EU) 2016/797 och (EU) 2020/1828 (förordning om artificiell intelligens) ska, med vissa undantag, börja tillämpas fr.o.m. den 2 augusti 2026.

Regeringen avser att ge Integritetsskyddsmyndigheten i uppdrag att bl.a. fungera som anmält organ och vara marknadskontrollmyndighet enligt EU-förordningen (se även anslaget 1:10 Finansinspektionen inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, anslaget 1:9 Läkemedelsverket inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg och anslaget 2:1 Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer). Det är angeläget att myndigheten ges förutsättningar att förbereda för och genomföra de nya uppgifterna. Anslaget bör därför ökas med

1 000 000 kronor.

5.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1:7 Statskontoret

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 325 130 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:7 Statskontoret ökas med 6 100 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen gav i Statskontorets regleringsbrev för 2026 myndigheten i uppdrag att genomföra en särskild granskning av förekomsten av intressekonflikter i genomförda upphandlingar och beslutade stöd kopplade till åtgärderna inom ramen för Sveriges återhämtningsplan inom EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Det är angeläget att Statskontoret tillförs medel för att genomföra uppdraget. Anslaget bör därför ökas med 6 100 000 kronor.

1:10 Finansinspektionen

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 893 410 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:10 Finansinspektionen ökas med 6 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689 av den 13 juni 2024 om harmoniserade regler för artificiell intelligens och om ändring av förordningarna (EG) nr 300/2008, (EU) nr 167/2013, (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1139 och (EU) 2019/2144 samt direktiven 2014/90/EU, (EU) 2016/797 och

(EU) 2020/1828 (förordning om artificiell intelligens) ska, med vissa undantag, börja tillämpas fr.o.m. den 2 augusti 2026.

20

Prop. 2025/26:99

Regeringen avser att ge Finansinspektionen i uppdrag att bl.a. vara marknadskontrollmyndighet enligt EU-förordningen (se även anslaget 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse, anslaget 1:9 Läkemedelsverket inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg och anslaget 2:1 Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer). Det är angeläget att myndigheten ges förutsättningar att förbereda för och genomföra de nya uppgifterna. Anslaget bör därför ökas med 6 000 000 kronor.

1:17 Utbetalningsmyndigheten

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 258 219 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:17 Utbetalningsmyndigheten ökas med 68 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen gav i november 2025 Utbetalningsmyndigheten i uppdrag att förbereda avvecklingen av systemet med transaktionskonto, med förbehåll för riksdagens godkännande av nödvändiga lagändringar (Fi2025/02122). Myndigheten fick även i uppdrag att vidta åtgärder i syfte att upprätthålla planeringen och utvecklingen av verksamheten dataanalys och granskning. De åtgärder som myndigheten har vidtagit inom ramen för uppdraget har lett till ett överskridande av anslaget 2025. För att täcka det underskott som har uppstått till följd av överskridandet behöver anslaget tillföras medel. Anslaget bör därför ökas med 68 000 000 kronor.

1:18 Renovering av operabyggnaden i Stockholm

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på statens budget för innevarande år.

Regeringens förslag

Ett nytt anslag 1:18 Renovering av operabyggnaden i Stockholm förs upp på statens budget med 1 000 000 kronor. Anslaget får användas för utgifter för renovering och ombyggnation av operabyggnaden i Stockholm.

Skälen för regeringens förslag

Operabyggnaden på fastigheten Stockholm Norrström 2 har ett omfattande renoveringsbehov. Fastigheten, som ägs av staten och förvaltas av Statens fastighetsverk, har utformats för sitt ändamål (s.k. ändamålsfastighet). I byggnadens lokaler bedriver bl.a. Kungliga Operan AB verksamhet utifrån sitt uppdrag som nationalscen inom opera och balett. Statens fastighetsverk begärde i oktober 2025 regeringens medgivande till att få genomföra en renovering av operabyggnaden till en kostnad om 3 250 000 000 kronor (Fi2025/01895).

Regeringen bedömer i denna proposition att en intäktsjusterad hyra bör tillämpas för Kungliga Operans huvudbyggnad (se anslaget 2:1 Bidrag till Operan och Dramaten inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid). Övergången till en ny hyresmodell avses genomföras när renoveringen av operabyggnaden är slutförd. För att finansiera kostnaderna för renoveringen, till den del de inte kommer att finansieras genom hyresintäkter, bör ett nytt anslag 1:18 Renovering av operabyggnaden i Stockholm

21

Prop. 2025/26:99

föras upp på statens budget med 1 000 000 kronor. Anslaget bör få användas för utgifter för renovering och ombyggnation av operabyggnaden i Stockholm.

Investeringen bedöms medföra utgifter kommande år. Anslaget beräknas till

1 000 000 kronor fr.o.m. 2027 t.o.m. 2031 och till 80 000 000 kronor fr.o.m. 2032 t.o.m. 2051.

Förvärv av fastigheten Solna Haga 2:8

Regeringens förslag

Riksdagen godkänner att regeringen under 2026 förvärvar fastigheten Solna Haga 2:8 för högst 3 483 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Fastigheten Solna Haga 2:8 ligger i Frösundavik i Solna kommun och är värderad till 3 010 000 000 kronor. Det är av stor vikt att säkra tillgången till fastigheten för att tillgodose Försvarsmaktens behov av ett nytt högkvarter.

Förvärv genom köp eller byte och försäljning ska enligt 8 kap. 7 § budgetlagen genomföras affärsmässigt, om inte särskilda skäl talar mot det. Mot bakgrund av riksdagens beslut om totalförsvaret (prop. 2024/25:335, bet. 2024/25:FöU2, rskr. 2024/25:114) behöver fastigheten skyndsamt förvärvas.

Förvärvet avses genomföras utan att objektet kommer ut till försäljning på marknaden. Säljaren kan vidare som en del av köpeskillingen komma att kräva ersättning för den skatt som ska betalas till följd av överlåtelsen. Priset bedöms komma att överstiga marknadsvärdet. Riksdagen behöver därför godkänna förvärvet.

Anskaffningskostnaden bedöms rymmas inom den låneram som riksdagen har beslutat för Fortifikationsverkets investeringar i fastigheter och markanläggningar för 2026.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen bör godkänna att regeringen under 2026 förvärvar fastigheten Solna Haga 2:8 för högst 3 483 000 000 kronor.

5.3Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

1:4 Kostnader som betalas av staten i konkurser

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 97 000 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:4 Kostnader som betalas av staten i konkurser ökas med 70 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för statens utgifter för förvaltararvoden.

Från och med den 1 juli 2026 tar Kronofogdemyndigheten över ansvaret för att hantera utbetalningar av konkurskostnader som ska betalas av staten. Till följd av att fler företag än beräknat är föremål för konkursförfaranden förväntas utbetalningarna av förvaltararvoden bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 70 000 000 kronor.

22

Prop. 2025/26:99

5.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

1:1 Polismyndigheten

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 48 375 533 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:1 Polismyndigheten ökas med 165 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter avseende Polismyndighetens verksamhet.

Det är angeläget att stärka Polismyndighetens förmåga att lagra, bearbeta, analysera och dela digital information i syfte att förebygga, ingripa mot och utreda brott. Anslaget bör därför ökas med 200 000 000 kronor.

För att finansiera ökningen av anslaget 4:6 Statens institutionsstyrelse inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas anslaget med 35 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

Sammantaget bör anslaget ökas med 165 000 000 kronor.

För att finansiera de beräknade ökningarna av anslaget 4:6 Statens institutionsstyrelse inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg beräknas anslaget minska med 43 000 000 kronor 2027, 30 000 000 kronor 2028, 27 000 000 kronor fr.om. 2029 t.o.m. 2035 och 40 000 000 kronor fr.o.m. 2036.

För att finansiera de beräknade ökningarna av anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. till följd av förslagen om rätt till offentligt biträde i mål om elektronisk övervakning beräknas anslaget minska med 800 000 kronor 2027 och 1 600 000 kronor fr.o.m. 2028.

De beräknade minskningarna bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

1:10 Ersättning för skador på grund av brott

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 281 953 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:10 Ersättning för skador på grund av brott ökas med 70 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används för utgifter för ersättningar för skador på grund av brott i enlighet med bestämmelserna i brottsskadelagen (2014:322).

Utgifterna för brottsskadeersättning förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Det beror främst på att antalet ansökningar om ersättning förväntas öka. Anslaget bör därför ökas med 70 000 000 kronor.

23

Prop. 2025/26:99

1:11 Rättsliga biträden m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 4 404 007 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. ökas med 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter som enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde ska betalas av allmänna medel, exklusive utgifter som avser offentligt biträde i ärenden enligt utlänningslagen (2005:716) och lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar.

Antalet beslut om omhändertagande av barn och unga förväntas öka, vilket medför att utgifterna för offentliga biträden förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 500 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas med motsvarande belopp.

Regeringen beslutade den 19 mars 2026 lagrådsremissen För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga (S2026/00562). I lagrådsremissen föreslås en rätt till offentligt biträde för barn över 15 år och unga personer som är omhändertagna för vård på särskilda ungdomshem och överklagar beslut om inskränkningar i rörelsefriheten. Vidare föreslås en rätt till offentligt biträde för barn, barnets vårdnadshavare och en förälder med reglerad umgängesrätt när beslut har fattats om hemlighållande av vistelseort eller umgänge. Förslagen, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2027, innebär ökade utgifter för kommande år. Anslaget beräknas öka med 6 000 000 kronor fr.o.m. 2027. Ökningen avses finansieras genom att anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas med motsvarande belopp.

Regeringskansliet remitterade i februari 2026 promemorian Utkast till lagrådsremiss Elektronisk övervakning – ett verktyg för socialtjänsten till skydd för barn och unga (S2026/00342). I utkastet föreslås en rätt till offentligt biträde i mål om elektronisk övervakning. Förslagen innebär ökade utgifter för kommande år. Anslaget beräknas öka med 800 000 kronor för 2027 och med 1 600 000 kronor fr.o.m. 2028. Ökningen avses finansieras genom att anslaget 1:1 Polismyndigheten minskas med motsvarande belopp.

1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 79 487 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. ökas med 20 000 000 kronor.

24

Prop. 2025/26:99

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter som uppkommer för staten i samband med vissa skaderegleringar samt för utgifter för ersättning till vissa ombuds- och rättegångskostnader.

Utgifterna förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Det beror bl.a. på att antalet skaderegleringsärenden har ökat, framför allt ärenden om ersättning vid frihetsberövande. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor.

1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 158 157 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete minskas med 1 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter i syfte att stärka det brottsförebyggande och brottsofferstödjande arbetet.

För att finansiera ökningen av anslaget 1:1 Socialstyrelsen inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas anslaget med 1 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

Avskrivning av studielån

Regeringens förslag

Riksdagen godkänner att ränta på studielån ska bestämmas så att den inte omfattar beräknade framtida kreditförluster för avskrivning av studielån som grundas på tjänstgöring som polisman.

Riksdagen godkänner att avskrivning av studielån som grundas på tjänstgöring som polisman ska finansieras med anslag det år då lånet skrivs av.

Skälen för regeringens förslag

För nya studielån tillämpas sedan den 1 januari 2014 budgetlagens (2011:203) bestämmelser om statlig utlåning som finansieras med lån i Riksgäldskontoret.

Enligt 6 kap. 4 § budgetlagen ska ränta tas ut för ett lån. Räntan ska motsvara statens förväntade kostnad för lånet, om inte riksdagen för ett visst lån har beslutat annat. Om låntagaren ska betala en ränta som inte helt täcker de förväntade kostnaderna, ska regeringen föreslå riksdagen hur mellanskillnaden ska finansieras.

Ränta för studielån beviljade efter 1988 beräknas enligt en modell som innebär att låntagare betalar ett påslag på räntan som över tid ska motsvara de beräknade framtida kreditförlusterna för samtliga lån (prop. 2022/23:1 utg.omr. 15, bet. 2022/23:UbU2, rskr. 2022/23:101).

Regeringen beslutade i mars 2026 om lagrådsremissen En betald polisutbildning (Ju2026/00612). I lagrådsremissen föreslås att det ska införas en upplysningsbestämmelse i studiestödslagen (1999:1395) om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att studielån som har lämnats enligt 3 kap. samma lag får skrivas av för låntagare som har genomgått

25

Prop. 2025/26:99

grundutbildningen till polisman. En förutsättning för avskrivning av studielån bör enligt regeringen vara att låntagaren efter grundutbildningen tjänstgjort som polisman under viss tid.

Regeringen bedömer att kreditförluster som uppstår till följd av avskrivning av studielån som grundas på tjänstgöring som polisman inte bör finansieras genom ett räntepåslag. Sådana kreditförluster bör i stället finansieras med anslag det år då lånet skrivs av.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att riksdagen godkänner att ränta på studielån ska bestämmas så att den inte omfattar beräknade framtida kreditförluster för avskrivning av studielån som grundas på tjänstgöring som polisman. Regeringen föreslår vidare att avskrivning av studielån som grundas på tjänstgöring som polisman ska finansieras med anslag det år då lånet skrivs av.

För att finansiera reformen beräknades i budgetpropositionen för 2025 anslaget 1:1 Polismyndigheten öka med 100 000 000 kronor fr.o.m. 2029 samt stegvis öka och fr.o.m. 2033 uppgå till 500 000 000 kronor (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.9.1).

5.5Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

1:1 Avgifter till internationella organisationer

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 691 967 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer ökas med 4 500 000 kronor.

Anslaget 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser minskas med 4 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst Förenta nationerna (FN), Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nordiska ministerrådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato).

I slutet av 2025 undertecknade Sverige en konvention om inrättande av en internationell skadeståndskommission för Ukraina inom Europarådet och ett avtal mellan Ukraina och Europarådet om inrättande av aggressionsbrottstribunalen för Ukraina. Regeringen avser att besluta om en proposition med förslag om att Sverige ratificerar konventionen för skadeståndskommissionen och ansluter sig till en överenskommelse för aggressionsbrottstribunalen. Förslagen innebär att Sverige ska betala årliga medlemsavgifter. Anslaget bör därför ökas med 4 500 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms innebära att Svenska institutets projektstöd i enlighet med EU:s strategi för Östersjöregionen minskar i omfattning.

Förslagen innebär ökade utgifter för kommande år. Anslaget beräknas öka med

12 700 000 kronor fr.o.m. 2027. Ökningen avses finansieras genom att anslaget 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser minskas med motsvarande belopp. Den

26

Prop. 2025/26:99

beräknade minskningen bedöms innebära att Svenska institutets projektstöd i enlighet med EU:s strategi för Östersjöregionen minskar i omfattning. Vidare bedöms stöd till andra projekt för utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser minska i omfattning.

1:6 Sveriges utrikes underrättelsetjänst

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på statens budget för innevarande år.

Regeringens förslag

Ett nytt anslag 1:6 Sveriges utrikes underrättelsetjänst förs upp på statens budget med 170 000 000 kronor. Anslaget får användas för Sveriges utrikes underrättelsetjänsts förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för att förbereda inrättandet av myndigheten.

Regeringen bemyndigas att besluta om förvärv av aktier eller andelar i och om kapitaltillskott till företag för att skydda de personer eller den verksamhet som kommer att bedrivas vid Sveriges utrikes underrättelsetjänst inom ramen för en särskilt beslutad skyddsidentitet enligt lagen om kvalificerade skyddsidentiteter samt att besluta om försäljning eller avveckling av företag som har förvärvats i motsvarande syften.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen remitterade i februari 2026 promemorian Myndigheten för utrikes underrättelser (UD2026/02550). I promemorian föreslås två nya författningar och andra författningsändringar som krävs för att en ny underrättelsemyndighet ska kunna inleda sin verksamhet. Regeringen avser att besluta om en lagrådsremiss och en proposition och föreslå att lagändringar ska träda i kraft den 1 januari 2027.

Inrättandet av den nya myndigheten måste ske på ett sådant sätt att underrättelseverksamhetens funktionalitet och den strategiska förvarningsförmågan upprätthålls. Ett nytt anslag 1:6 Sveriges utrikes underrättelsetjänst bör därför föras upp på statens budget med 170 000 000 kronor. Anslaget beräknas öka till

600 000 000 kronor 2027, 900 000 000 kronor 2028 och 1 000 000 000 kronor fr.o.m. 2029.

Anslaget bör få användas för Sveriges utrikes underrättelsetjänsts förvaltningsutgifter. Anslaget bör även få användas för utgifter för att förbereda inrättandet av myndigheten.

I enlighet med lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter kan, efter ett särskilt beslut, en så kallad kvalificerad skyddsidentitet skapas. I promemorian Myndigheten för utrikes underrättelser föreslås bl.a. en lagändring som innebär att det ska vara möjligt för den nya underrättelsemyndigheten att använda kvalificerade skyddsidentiteter. Myndigheten bör även kunna använda företag i viss utsträckning då det är nödvändigt för att skydda personer och verksamhet. Förvärv av aktier eller andelar i och kapitaltillskott till företag som sker inom ramen för myndighetens verksamhet avses finansieras med medel från anslaget 1:6 Sveriges utrikes underrättelsetjänst.

Enligt 8 kap. 3 och 4 §§ budgetlagen krävs, med vissa undantag som inte nu är aktuella, riksdagens godkännande för förvärv och försäljning av aktier eller andelar i

27

Prop. 2025/26:99

ett företag. Regeringen får inte heller utan riksdagens bemyndigande tillskjuta kapital till ett företag.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att besluta om förvärv av aktier eller andelar i och om kapitaltillskott till företag för att skydda de personer eller den verksamhet som kommer att bedrivas vid Sveriges utrikes underrättelsetjänst inom ramen för en särskilt beslutad skyddsidentitet enligt lagen om kvalificerade skyddsidentiteter samt att besluta om försäljning eller avveckling av ett företag som har förvärvats i motsvarande syften.

5.6Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

1:1 Förbandsverksamhet och beredskap

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 77 944 036 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 42 000 000 000 kronor 2027–2035.

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 48 000 000 000 kronor 2027–2035.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för att finansiera utbildnings- och övningsverksamhet för utvecklingen av försvarsmaktsorganisationen. Anslaget används vidare för att finansiera åtgärder med avsikt att bibehålla materielens eller anläggningens tekniska förmåga eller prestanda.

Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina och vaccinberedskap ökades anslaget med 877 208 000 kronor för kostnader för transporter med tillhörande säkerhetsoperationer och för iordningställande och stöd till underhåll av försvarsmateriel till Ukraina (prop. 2025/26:143, bet. 2025/26:FiU49, rskr. 2025/26:179). Anslaget ökades också för att Försvarsmakten ska kunna genomföra utbildningsinsatser för att utveckla Ukrainas försvarsförmåga, inklusive insatser riktade till ukrainska medborgare.

Regeringen föreslog och beräknade i budgetpropositionen för 2026 kraftiga ökningar av anslaget som ett steg mot att Sverige ska uppnå Natos utgiftsmål för det militära försvaret senast 2030. Försvarsmakten har i november 2025 redovisat överväganden om det militära försvarets utformning med beaktande av ökningarna (Fö2025/01727). För att beslut om beställningar av materiel och anläggningar ska kunna fattas i enlighet med den inriktning som myndigheten redovisat behövs ett ökat bemyndigande. Bemyndigandet bör därför ökas med 6 000 000 000 kronor.

1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 71 191 794 000 kronor.

28

Prop. 2025/26:99

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år besluta om beställningar och avveckling av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 289 454 640 000 kronor 2027–2037.

Regeringens förslag

Anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar minskas med 170 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar besluta om beställningar och avveckling av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst

355 500 000 000 kronor 2027–2037.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för att finansiera utveckling, anskaffning, återanskaffning och avveckling av anslagsfinansierad materiel och anläggningar.

Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina och vaccinberedskap ökades bemyndigandet att under 2026 besluta om beställningar och avveckling av materiel och anläggningar med 600 640 000 kronor för att kunna ersätta den materiel som i propositionen föreslogs skänkas till Ukraina med motsvarande materiel (prop. 2025/26:143, bet. 2025/26:FiU49, rskr. 2025/26:179 och 180).

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:4 Tillväxtverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskas anslaget med 1 000 000 kronor.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskas anslaget med 4 000 000 kronor.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskas anslaget med 165 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget minskas med 170 000 000 kronor.

Minskningarna bedöms innebära att viss materiel och vissa anläggningar inte kommer kunna anskaffas under innevarande år.

Regeringen föreslog och beräknade i budgetpropositionen för 2026 kraftiga ökningar av anslaget som ett steg mot att Sverige ska uppnå Natos utgiftsmål för det militära försvaret senast 2030. Försvarsmakten har i november 2025 redovisat överväganden om det militära försvarets utformning med beaktande av ökningarna (Fö2025/01727). För att Försvarsmakten och Försvarets materielverk ska kunna fatta beslut om beställningar och avveckling av materiel och anläggningar i enlighet med den inriktning som Försvarsmakten redovisat behövs ett ökat bemyndigande. Bemyndigandet bör därför ökas med 66 045 360 000 kronor.

1:4 Forskning och teknikutveckling

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 463 905 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:4 Forskning och teknikutveckling minskas med 70 200 000 kronor.

29

Prop. 2025/26:99

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för att finansiera forskning och teknikutveckling.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskas anslaget med 6 200 000 kronor.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskas anslaget med 64 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget minskas med 70 200 000 kronor.

Minskningarna bedöms innebära att vissa projekt inom forsknings- och teknikverksamheten kommer att senareläggas.

1:8 Försvarets radioanstalt

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 425 329 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:8 Försvarets radioanstalt ökas med 100 900 000 kronor.

Anslaget 1:8 Försvarets radioanstalt får även användas för att lämna stöd till Ukraina.

Anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med 148 400 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används för Försvarets radioanstalts förvaltningsutgifter.

För att ytterligare stärka det nationella cybersäkerhetsarbetet överförs fr.o.m. den 1 juli 2026 uppgifter inom cyberverksamheten från Myndigheten för civilt försvar till Försvarets radioanstalt. För att finansiera verksamheten överfördes, efter förslag i budgetpropositionen för 2026, 112 500 000 kronor från anslaget 2:6 Myndigheten för civilt försvar till anslaget 1:8 Försvarets radioanstalt (prop. 2025/26:1 utg.omr. 6, bet. 2025/26:FöU1, rskr. 2025/26:111). Kostnaderna för den verksamhet som förs över till Försvarets radioanstalt beräknas nu uppgå till ett lägre belopp än vad som tidigare har beräknats. Ett belopp om 47 500 000 kronor bör därför omfördelas från anslaget 1:8 Försvarets radioanstalt till anslaget 2:6 Myndigheten för civilt försvar.

Ukraina har efterfrågat tekniskt stöd. Försvarets radioanstalt har möjlighet att bistå Ukraina med det efterfrågade stödet. Sverige har ett utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse av att stödja Ukraina på detta område. Anslaget bör därför ökas med

148 400 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med motsvarande belopp.

Sammantaget bör anslaget ökas med 100 900 000 kronor.

Vidare bör anslagsändamålet utvidgas så att anslaget även får användas för att lämna stöd till Ukraina.

30

Prop. 2025/26:99

Rörelsekapital för Försvarets materielverk

Regeringen har ett bemyndigande att under innevarande år besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 37 000 000 000 kronor.

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att för 2026 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 47 000 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Förvarets materielverks behov av kapital för att finansiera utestående förskott till industrin och för att hantera avtal inom försvarsexportområdet beräknas uppgå till ett högre belopp än vad som tidigare har beräknats. Krediten bör därför ökas med

10 000 000 000 kronor.

Godkännande att hyra ut en ubåt av typen A 17

Regeringens förslag

Riksdagen godkänner att regeringen hyr ut en ubåt av typen A 17 till Polen.

Skälen för regeringens förslag

Polen och Sverige har ett fördjupat samarbete inom försvarsområdet som är försvars- och säkerhetspolitiskt betydelsefullt för Östersjöregionen. Polen har ett omedelbart operativt behov av en ubåt för att möta Natos förmågemål och stödja införandet av ubåtar i Blekingeklassen i den polska marinen.

Regeringen bedömer att en uthyrning av en ubåt av typen A 17 till Polen kan bidra till att stärka Natos undervattensförmåga i Östersjön. Försvarsmakten bedöms kunna avvara en ubåt under ca 6 år. Hyresnivån kommer att motsvara full kostnadstäckning.

Enligt 9 kap. 8 § regeringsformen är det regeringen som förvaltar och förfogar över statens tillgångar. Eftersom Sveriges undervattensförmåga är en strategisk resurs, och en uthyrning innebär att ubåten inte kommer att vara operativt tillgänglig för Försvarsmakten under en viss tid, anser dock regeringen att uthyrningen bör godkännas av riksdagen.

Riksdagen bör mot denna bakgrund godkänna att regeringen hyr ut en ubåt av typen A17 till Polen.

2:4 Krisberedskap

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 4 178 608 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 2:4 Krisberedskap minskas med 84 000 000 kronor.

31

Prop. 2025/26:99

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för att finansiera åtgärder som stärker samhällets samlade beredskap och förmåga att hantera allvarliga kriser och deras konsekvenser.

Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina och vaccinberedskap ökades anslaget med 138 100 000 kronor för att ge stöd till Ukraina (prop. 2025/26:143, bet. 2025/26:FiU49, rskr. 2025/26:179).

Efter förslag i budgetpropositionen för 2026 tillfördes anslaget 2:6 Myndigheten för civilt försvar 16 000 000 kronor för att utöka stödet till frivilliga försvarsorganisationer avseende civilt försvar (prop. 2025/26:1 utg.omr. 6, bet. 2025/26:FöU1,

rskr. 2025/26:111; jfr. prop. 2024/25:1 utg.omr. 6 avsnitt 5.66). Ändamålet för det anslaget omfattar dock sedan 2024 inte stöd till frivilliga försvarsorganisationer. De medel som ska användas för stöd till sådana organisationer bör därför omfördelas från anslaget 2:6 Myndigheten för civilt försvar till anslaget 2:4 Krisberedskap. Anslaget bör därför ökas med 16 000 000 kronor.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2026 ökades anslaget med

1 000 000 000 kronor för 2026 för att möjliggöra investeringar i decentraliserad försörjningsberedskap (prop. 2025/26:1 utg.omr. 6, bet. 2025/26:FöU1,

rskr. 2025/26:111). Det är angeläget att förstärka befintliga investeringsstöd i syfte att stärka kommuners och regioners beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet. Anslaget 1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel används bl.a. för bidrag till kommuner och regioner i syfte att stärka förmågan inom detta område. En del av de medel som anvisats för decentraliserad försörjningsberedskap bör därför omfördelas till anslaget 1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Anslaget bör därför minskas med 100 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget minskas med 84 000 000 kronor.

2:6 Myndigheten för civilt försvar

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 017 449 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 2:6 Myndigheten för civilt försvar ökas med 31 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för att finansiera Myndigheten för civilt försvars förvaltningsutgifter.

I syfte att ytterligare stärka det nationella cybersäkerhetsarbetet överförs fr.o.m. den

1 juli 2026 uppgifter inom cyberverksamheten från Myndigheten för civilt försvar till Försvarets radioanstalt. För att finansiera verksamheten överfördes, efter förslag i budgetpropositionen för 2026, 112 500 000 kronor från anslaget 2:6 Myndigheten för civilt försvar till anslaget 1:8 Försvarets radioanstalt (prop. 2025/26:1 utg.omr. 6, bet. 2025/26:FöU1, rskr. 2025/26:111). Kostnaderna för den verksamhet som förs över till Försvarets radioanstalt beräknas nu uppgå till ett lägre belopp än vad som tidigare har beräknats. Ett belopp om 47 500 000 kronor bör därför omfördelas från anslaget 1:8 Försvarets radioanstalt till anslaget 2:6 Myndigheten för civilt försvar. Anslaget bör därför ökas med 47 500 000 kronor.

32

Prop. 2025/26:99

Efter förslag i budgetpropositionen för 2026 tillfördes anslaget 16 000 000 kronor för att utöka stödet till frivilliga försvarsorganisationer avseende civilt försvar (prop. 2025/26:1 utg.omr. 6, bet. 2025/26:FöU1, rskr. 2025/26:111; jfr. prop. 2024/25:1 utg.omr. 6 avsnitt 5.66). Ändamålet för anslaget omfattar dock sedan 2024 inte stöd till frivilliga försvarsorganisationer. De medel som ska användas för stöd till sådana organisationer bör därför omfördelas till anslaget 2:4 Krisberedskap. Anslaget bör därför minskas med 16 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget ökas med 31 500 000 kronor.

2:9 Rakel Generation 2

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 799 389 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 925 000 000 kronor 2027– 2032.

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 2:9 Rakel Generation 2 ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst

2 595 000 000 kronor 2027–2029.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för att finansiera förberedelser samt drifts- och investeringskostnader avseende Rakel Generation 2.

Myndigheten för civilt försvar har i uppdrag att etablera ett nytt kommunikationssystem för samhällsviktiga aktörer, Rakel Generation 2, i syfte att kunna tillhandahålla nästa generations säkra, robusta och tillgängliga kommunikationslösning för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och totalförsvar (Fö2024/02071).

För att myndigheten ska kunna ingå de avtal som krävs för att etablera systemet behövs ett utökat bemyndigande. De åtaganden som avses ingås omfattar en kortare tidsperiod än det befintliga bemyndigandet. Bemyndigandet bör därför ökas med

1 670 000 000 kronor och gälla t.o.m. 2029.

Ökningen av bemyndigandet medför behov av framtida anslag och anslaget beräknas öka med 810 000 000 kronor 2028 och 860 000 000 kronor 2029.

Till följd av etableringen av Rakel Generation 2 beräknas anslaget därutöver öka med 90 000 000 kronor 2028 och 90 000 000 kronor 2029.

3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 655 092 000 kronor.

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 för anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten ingå ekonomiska åtaganden i form av avtal med Videberg Kraft AB om fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram baserat på etablerad

33

Prop. 2025/26:99

teknik för använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från nya kärnkraftsreaktorer på högst 122 miljarder kronor i 2026 års prisnivå 2035–2159.

Regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 för anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten ingå ekonomiska åtaganden i form av avtal med Videberg Kraft AB om fördyringar av fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram baserat på etablerad teknik för använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från nya kärnkraftsreaktorer på högst 61 miljarder kronor i 2026 års prisnivå 2035–2159.

Anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten får även användas för utgifter för åtaganden avseende fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för Strålsäkerhetsmyndighetens förvaltningsutgifter.

Videberg Kraft AB (Videberg Kraft) har i december 2025 ansökt om stöd enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Ansökan, som avser byggnation av kärnkraftsreaktorer med en samlad effekt av ca 1 500 MW, bereds inom Regeringskansliet.

Ett nytt kärnavfallsprogram innebär kostnader för omhändertagande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall som uppkommer i samband med hantering, avveckling, rivning och slutförvaring av restprodukter från nya kärnkraftsreaktorer. Merparten av kostnaderna är fasta, dvs. oberoende av mängden kärnbränsle och avfall.

Den första aktören som bygger nya kärnkraftsreaktorer bör inte åläggas att svara för en oproportionerligt stor andel av de fasta kostnaderna för ett nytt kärnavfallsprogram. I likhet med det befintliga kärnavfallsprogrammet kan ett nytt program nyttjas av flera aktörer. Regeringen bedömer därför att det är motiverat med ett statligt risk- och kostnadsåtagande under uppbyggnadsfasen av ett nytt kärnavfallsprogram baserat på etablerad teknik för använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från nya kärnkraftsreaktorer. Risk- och kostnadsdelningen bör utformas så att aktörerna bär ett tydligt ekonomiskt ansvar i enlighet med principerna om att förorenaren ska betala och att kostnader inte ska övervältras på kommande generationer. Risk- och kostnadsdelningen bör också skapa incitament till hög kostnadseffektivitet och god styrning av aktörernas arbete med att fullgöra sina skyldigheter.

Avsikten med det statliga åtagandet är att begränsa den första aktörens andel av de fasta kostnaderna, med beaktande av att flera aktörer kan komma att investera i ny kärnkraft. Syftet är vidare att skapa en förutsebarhet gällande kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram för aktörer som avser investera i ny kärnkraft.

Regeringen har i propositionen Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft bedömt att stödet för investeringar i nya kärnkraftsreaktorer för att uppnå skalfördelar bör omfatta investeringar motsvarande en installerad elektrisk effekt om upp till ca 5 000 MW (prop. 2024/25:150 s. 50). Riksdagen har beslutat om ekonomiska ramar motsvarande ungefär hälften av stödets omfattning

(prop. 2025/26:1 utg.omr. 21, bet. 2025/26:NU3, rskr. 2025/26:117).

De fasta kostnaderna för ett nytt kärnavfallsprogram beräknas av Riksgäldskontoret uppgå till ca 122 miljarder kronor i 2026 års prisnivå. Majoriteten av de fasta kostnaderna bedöms av regeringen uppkomma i samband med att slutförvar för använt kärnbränsle och radioaktivt avfall börjar byggas då de första reaktorerna avvecklas ca 2090. Fasta kostnader för kärnavfallsprogrammet beräknas uppkomma t.o.m. 2159. En mindre del av de fasta kostnaderna beräknas uppkomma då de första

34

Prop. 2025/26:99

reaktorerna tas i drift, vilket förväntas vara tidigast 2035. Utgifter för kärnavfallsprogrammet beräknas belasta statens budget mellan 2035–2159.

Regeringen bedömer att de fasta kostnaderna för ett nytt kärnavfallsprogram bör fördelas mellan de aktörer som investerar i ny kärnkraft. Om fler aktörer investerar i ny kärnkraft bör aktörerna ersätta staten för sin andel av de utgifter som statens åtagande dittills inneburit.

Videberg Krafts ansökan om stöd avser uppförandet av ca 1 500 MW ny kärnkraft, dvs. 30 procent av den totala effekten som regeringen bedömt att stödet för investeringar i nya kärnkraftsreaktorer bör omfatta. Regeringen avser att ingå avtal med Videberg Kraft om hur stor del av fasta kostnader samt fördyrningar av fasta kostnader i ett nytt kärnavfallsprogram som bolaget ska ansvara för. En förutsättning för att kunna ingå avtalet är att stödet är förenligt med EU:s statsstödsregler.

För varje ny aktör som investerar i ny kärnkraft, och vars avfall inordnas i det nya kärnavfallsprogrammet baserat på etablerad teknik, kommer statens åtagande att minska. Vid investeringar i ny kärnkraft som motsvarar en total elektrisk effekt om ca 5 000 MW upphör statens åtagande för kärnavfallsprogrammets förväntade fasta kostnader.

Regeringen bedömer att ett statligt åtagande även bör omfatta risken för fördyringar av fasta kostnader upp till ett belopp om 61 miljarder kronor i 2026 års prisnivå. Sådana fördyringar kan exempelvis uppstå till följd av förändrade säkerhetskrav eller ny kunskap som leder till ändrade kostnadsuppskattningar.

Mot denna bakgrund bör regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 för anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten ingå ekonomiska åtaganden i form av avtal med Videberg Kraft AB om fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram baserat på etablerad teknik för använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från nya kärnkraftsreaktorer på högst 122 miljarder kronor i 2026 års prisnivå 2035–2159. Vidare bör regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 för anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten ingå ekonomiska åtaganden i form av avtal med Videberg Kraft AB om fördyringar av fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram baserat på etablerad teknik för använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från nya kärnkraftsreaktorer på högst 61 miljarder kronor i 2026 års prisnivå 2035–2159.

Anslagsändamålet bör också utvidgas så att anslaget även får användas för utgifter för åtaganden avseende fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram.

Regeringen avser att återkomma med förslag som innebär att staten kan överta ansvaret från en aktör för omhändertagande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från nya kärnkraftsreaktorer i syfte att åstadkomma ett fungerande system för en ordnad lagring av avfall baserat på etablerad teknik. Utgångspunkten för sådana förslag är att full kostnadstäckning ska gälla.

5.7Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

1:1 Biståndsverksamhet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 41 536 657 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ökas med 1 727 900 000 kronor.

35

Prop. 2025/26:99

Anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) minskas med 59 900 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för internationellt bistånd.

I biståndsbudgeten ingår kostnader som klassificeras som bistånd i enlighet med den definition som används av biståndskommittén Development Assistance Committee (DAC) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

Kostnader för att ta emot asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer under deras första år i Sverige ingår, i enlighet med OECD- DAC:s riktlinjer, i biståndsbudgeten. Dessa kostnader finansieras från utgiftsområdena 8 Migration, 13 Integration och jämställdhet och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Utfallet för 2025 avseende kostnader för mottagande av personer som sökte skydd i Sverige, som kan klassificeras som bistånd, blev 1 864 000 000 kronor, vilket är lägre än det beräknade beloppet om 3 532 000 000 kronor i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 7, bet. 2024/25:UU2, rskr. 2024/25:111). Anslaget bör därför ökas med 1 668 000 000 kronor.

Till följd av att regeringen har beslutat att minska eller avveckla flera strategier för svenskt utvecklingssamarbete förväntas Sidas utgifter för handläggning och administration av bistånd bli lägre än vad som tidigare har beräknats. Av medlen på anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) bör därför

50 000 000 kronor omfördelas till anslaget 1:1 Biståndsverksamhet.

På grund av den förstärkta svenska kronkursen 2025 förväntas Sidas utgifter för utlandsmyndigheter bli lägre än vad som tidigare har beräknats. Ett belopp om

9 900 000 kronor bör därför omfördelas från anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) till anslaget 1:1 Biståndsverksamhet.

Sammantaget bör anslaget ökas med 1 727 900 000 kronor. Medlen avses användas till prioriterade insatser i enlighet med den strategiska inriktningen i rapporten Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt (UD2023/17726).

5.8Utgiftsområde 8 Migration

1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 665 000 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 670 000 000 kronor 2027–2030.

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 870 000 000 kronor 2027–2030.

36

Prop. 2025/26:99

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter för projekt som beviljas medel inom ramen för Asyl-, migrations- och integrationsfonden.

Europeiska kommissionen beslutade den 8 maj 2025 att tilldela Sverige

46040 727 euro för projekt inom ramen för Asyl-, migrations- och integrationsfonden för kostnader för att genomföra EU:s migrations- och asylpakt. För att Sverige i så hög utsträckning som möjligt ska kunna använda medlen behöver Migrationsverket kunna utlysa mer projektmedel under 2026. Bemyndigandet bör därför ökas med

200000 000 kronor.

5.9Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

1:1 Socialstyrelsen

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 033 151 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:1 Socialstyrelsen minskas med 18 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen beslutade i januari 2026 lagrådsremissen Skärpta regler för unga lagöverträdare (Ju2026/00129). I lagrådsremissen lämnas förslag som innebär att Kriminalvården i högre utsträckning ska arbeta med barn inom ramen för verkställighet av påföljderna ungdomsövervakning och fängelse. Regeringen avser att ge Kriminalvården och Socialstyrelsen i uppdrag att bl.a. utbyta erfarenheter och kunskap om återfallsförebyggande åtgärder. Socialstyrelsen bör tillföras medel för att genomföra uppdraget. Anslaget bör därför öka med 1 000 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet minskas med motsvarande belopp.

För att finansiera ökningen av anslaget 1:10 E-hälsomyndigheten minskas anslaget med 19 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget, eftersom vissa uppgifter överförs från Socialstyrelsen till E-hälsomyndigheten fr.o.m. den 1 juni 2026 (se anslaget 1:10 E-hälsomyndigheten).

Sammantaget bör anslaget minskas med 18 000 000 kronor.

1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 9 602 639 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökas med 428 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter för bidrag och statsbidrag för att genom riktade insatser arbeta för att säkerställa att hälso- och sjukvården håller en god tillgänglighet

37

Prop. 2025/26:99

och kvalitet. Anslaget får även användas till bidrag till nationella och internationella organisationer inom folkhälso- och sjukvårdsområdet och för andra internationella åtaganden på området.

Det är angeläget att öka statsbidraget till öppenvårdsapoteksservice av allmänt ekonomiskt intresse för att säkerställa tillgången till apotek i glesbygdsområden. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor.

I syfte att upprätthålla vårdkapaciteten och möta befolkningens vårdbehov under sommaren bör ett nytt statsbidrag ges till regionerna. Anslaget bör därför ökas med 250 000 000 kronor.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2026 ökades anslaget med 125 000 000 kronor för att öka incitamenten för att implementera en nationell vårdförmedling (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9, bet. 2025/26:SoU1, rskr. 2025/26:114). Medlen omfördelas nu inom ramen för anslaget för att bidra till att finansiera statsbidraget till regionerna som syftar till att upprätthålla vårdkapaciteten.

Det är angeläget att öka möjligheterna till in vitro-fertiliseringsbehandling (IVF) för att motverka ofrivillig barnlöshet. Ett nytt statsbidrag om 327 000 000 kronor bör ges till regionerna i syfte att fler IVF-försök ska kunna erbjudas. Statsbidraget finansieras delvis genom att ett belopp om 100 000 000 kronor omfördelas inom ramen för anslaget. Medlen har efter förslag i budgetpropositionen för 2026 tillförts anslaget för att säkerställa god tillgång till vaccin mot covid-19 och till följd av avskaffandet av vissa särregler för tandvård (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9, bet. 2025/26:SoU1,

rskr. 2025/26:114; jfr prop. 2024/25:99 s. 29). Anslaget bör därför ökas med 227 000 000 kronor.

Sjukdomen invasiv pneumokockinfektion är förenad med hög sjuklighet och dödlighet bland äldre personer och kräver omfattande vårdinsatser. Det är angeläget att säkerställa att alla personer över 65 år erbjuds vaccination mot infektionen. En samlad översyn av vaccinationsrekommendationerna för personer över 65 år bör vidare göras med beaktande av ny forskning och nya vacciner. Anslaget bör därför ökas med 112 000 000 kronor.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2026 ökades anslaget 1:10 E-hälsomyndigheten med 262 000 000 kronor för att etablera en nationell digital infrastruktur och genomföra Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/327 av den

11 februari 2025 om det europeiska hälsodataområdet och om ändring av direktiv 2011/24/EU och förordning (EU) 2024/2847 (EHDS) (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9, 2025/26:SoU1, rskr. 2025/26:114). Regeringen avser att ge Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån i uppdrag att inom sina respektive ansvarsområden förbereda och genomföra de uppgifter som följer av EU-förordningen. En del av de medel som anvisats för att etablera infrastrukturen och genomföra EU-förordningen bör med anledning av detta omfördelas från anslaget 1:10 E-hälsomyndigheten till anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. Anslaget bör därför ökas med 60 000 000 kronor.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2026 ökades anslaget med 400 000 000 kronor fr.o.m. 2026 för att säkerställa tillgången till verksamhetsförlagd utbildning (VFU), handledning av nyexaminerade och specialisttjänstgöring inom tandvård, till följd av införandet av ett förstärkt högkostnadsskydd. Det är lärosätena som ansvarar för VFU inom tandvårdsutbildningarna, oavsett om den utförs vid egna tandvårdskliniker eller genom avtal med t.ex. regioner. Av de medel som anvisats för VFU bör därför ett belopp om 100 000 000 kronor omfördelas till anslaget 2:65 Särskilda medel till

38

Prop. 2025/26:99

universitet och högskolor inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Anslaget bör därför minskas med 100 000 000 kronor.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 2:1 Försäkringskassan inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning minskas anslaget med 6 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

Sammantaget bör anslaget ökas med 428 000 000 kronor.

1:9 Läkemedelsverket

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 247 799 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:9 Läkemedelsverket ökas med 2 000 000 kronor.

Anslaget 1:9 Läkemedelsverket får även användas för utgifter till följd av Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av harmoniserande regler för artificiell intelligens.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter vid Läkemedelsverket för tillsyn och därtill hörande uppgifter om medicintekniska produkter.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689 av den 13 juni 2024 om harmoniserade regler för artificiell intelligens och om ändring av förordningarna (EG) nr 300/2008, (EU) nr 167/2013, (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1139 och (EU) 2019/2144 samt direktiven 2014/90/EU, (EU) 2016/797 och (EU) 2020/1828 (förordning om artificiell intelligens) ska, med vissa undantag, börja tillämpas fr.o.m. den 2 augusti 2026.

Regeringen avser att ge Läkemedelsverket i uppdrag att vara marknadskontrollmyndighet enligt EU-förordningen (se även anslaget 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse, anslaget 1:10 Finansinspektionen inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och anslaget 2:1 Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer). Det är angeläget att myndigheten ges förutsättningar att förbereda för och genomföra de nya uppgifterna. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kronor.

Anslagsändamålet bör vidare utvidgas så att anslaget även får användas för utgifter till följd av Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av harmoniserande regler för artificiell intelligens.

1:10 E-hälsomyndigheten

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 551 394 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:10 E-hälsomyndigheten minskas med 41 000 000 kronor.

39

Prop. 2025/26:99

Skälen för regeringens förslag

Regeringen gav i januari 2026 E-hälsomyndigheten i uppdrag att förbereda inordnandet av uppgifter av relevans för interoperabilitet inom bl.a. hälsodataområdet (S2026/00015). Socialstyrelsen gavs samtidigt i uppdrag att förbereda en överföring av uppgifterna till E-hälsomyndigheten (S2026/00013). Överföringen innebär att en del av Socialstyrelsens verksamhet flyttas till E-hälsomyndigheten fr.o.m. den 1 juni 2026. Anslaget bör därför ökas med 19 000 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 1:1 Socialstyrelsen minskas med motsvarande belopp.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2026 ökades anslaget med 262 000 000 kronor för att etablera en nationell digital infrastruktur och genomföra Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/327 av den 11 februari 2025 om det europeiska hälsodataområdet och om ändring av direktiv 2011/24/EU och förordning (EU) 2024/2847 (EHDS) (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9, bet. 2025/26:SoU1, rskr. 2025/26:114). Regeringen avser att ge Inspektionen för vård och omsorg, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån i uppdrag att inom sina respektive ansvarsområden förbereda och genomföra de uppgifter som följer EU- förordningen. En del av de medel som anvisats för att etablera infrastrukturen och genomföra EU-förordningen bör därför omfördelas till anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. Anslaget bör därför minskas med 60 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget minskas med 41 000 000 kronor.

1:12 Inspektionen för vård och omsorg

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 052 386 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:12 Inspektionen för vård och omsorg ökas med 34 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

I betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66) föreslås bl.a. att ett krav på tillstånd för familjehem ska införas och att tillstånd ska meddelas av kommunernas socialnämnder. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen avser att besluta om en lagrådsremiss med förslag om bl.a. krav på tillstånd för familjehem. Regeringen bedömer att IVO bör få i uppgift att ansvara för tillståndsprövningen och avser att ge myndigheten i uppdrag att förbereda inför de nya uppgifterna. IVO bör tillföras medel för att genomföra uppdraget. Anslaget bör därför ökas med

5 000 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. minskas med motsvarande belopp.

Från och med den 1 januari 2026 ska IVO ta ut en avgift för prövning av ansökningar om tillstånd att bedriva privat tandvårdsverksamhet (prop. 2025/26:7, bet. 2025/26:SoU7, rskr. 2025/26:52). Av förbiseende lämnade regeringen i budgetpropositionen för 2026 inte något förslag om ett bemyndigande att få disponera avgiftsinkomsterna. Regeringen avser att lämna ett sådant förslag i budgetpropositionen för 2027. För att finansiera tillståndsverksamheten under 2026 behöver myndigheten tillföras medel. Anslaget bör därför ökas med

29 000 000 kronor.

40

Prop. 2025/26:99

Sammantaget bör anslaget ökas med 34 000 000 kronor.

4:6 Statens institutionsstyrelse

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 060 246 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 4:6 Statens institutionsstyrelse ökas med 35 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

I februari 2026 remitterades promemorian Utkast till lagrådsremiss Elektronisk övervakning – ett verktyg för socialtjänsten till skydd för barn och unga (S2026/00342). I utkastet finns förslag om att Statens institutionsstyrelse (SiS) bör ansvara för verkställigheten av elektronisk övervakning av barn och unga. I februari 2026 fick SiS i uppdrag att förbereda sig för den nya uppgiften (S2026/00243). För att kunna genomföra uppdraget behöver myndigheten tillföras medel. Anslaget bör därför ökas med 35 000 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet minskas med motsvarande belopp.

Förslagen om elektronisk övervakning av barn och unga innebär ökade utgifter för kommande år. Anslaget beräknas öka med 43 000 000 kronor 2027,

30 000 000 kronor 2028, 27 000 000 kronor fr.om. 2029 t.o.m. 2035 och

40 000 000 kronor fr.o.m. 2036. Ökningarna avses finansieras genom att anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet minskas med motsvarande belopp.

4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 4 860 301 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. ökas med 12 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter för bidrag att stimulera utvecklingen av socialt arbete samt utgifter för socialtjänst.

Det är angeläget att öka statsbidraget till kommunerna för att stärka arbetet med att hjälpa våldsutsatta att ordna stadigvarande boende. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor.

Vidare är det angeläget att Socialstyrelsen ges bättre förutsättningar att arbeta med att motverka mäns våld mot kvinnor. Anslaget bör därför ökas med 8 000 000 kronor.

Ökningarna finansieras genom att anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet minskas med motsvarande belopp.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:12 Inspektionen för vård och omsorg minskas anslaget med 5 000 000 kronor.

41

Prop. 2025/26:99

För att finansiera ökningen av anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet minskas anslaget med 500 000 kronor.

Minskningarna bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

Sammantaget bör anslaget ökas med 12 500 000 kronor.

För att finansiera de beräknade ökningarna av anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet beräknas anslaget minska med 6 000 000 kronor fr.o.m. 2027. De beräknade minskningarna bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

5.10Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

2:1 Försäkringskassan

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 11 271 917 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 2:1 Försäkringskassan ökas med 24 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen beslutade i februari 2026 förordningen (2026:75) om statligt stöd för ökad tillgänglighet till tandvård. Förordningen innebär att Försäkringskassan fr.o.m. den

1 augusti 2026 får nya uppgifter i form av utbetalning av stöd till vårdgivare för tandvård på patienter i de kommuner som anges i förordningen. För att Försäkringskassan ska ges förutsättningar att förbereda sig för de nya uppgifterna, bl.a. utveckla it-system och handlägga ärenden om stöd, behöver myndigheten tillföras medel. Anslaget bör därför ökas med 6 000 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas med motsvarande belopp.

I denna proposition föreslås att skyldigheten att betala en avgift för anslutningen till Försäkringskassans elektroniska system för statligt tandvårdsstöd ska tas bort (se avsnitt 2 och 4.2). Regeringen bedömer att Försäkringskassans verksamhet i denna del i stället bör anslagsfinansieras. Försäkringskassan behöver tillföras medel för att utföra löpande kontroller av de skärpta kraven för anslutning och handlägga ärenden om anslutning till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd. Anslaget bör därför ökas med 18 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget ökas med 24 000 000 kronor.

5.11Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

1:1 Integrationsåtgärder

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 101 825 000 kronor.

42

Prop. 2025/26:99

Regeringens förslag

Anslaget 1:1 Integrationsåtgärder minskas med 17 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter för åtgärder i syfte att främja integration samt för uppföljning och utvärdering av integrationen.

För att finansiera ökningen av anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor och delvis finansiera ökningen av anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning samt finansiera ökningen av anslaget 13:1 Statsbidrag till studieförbund inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid minskas anslaget med 17 000 000 kronor. Minskningen av anslaget bedöms i begränsad omfattning påverka förutsättningarna att göra uppföljningar av integrationen.

3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 682 039 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder ökas med 2 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder och för utgifter för statsbidrag för att stödja projekt och insatser som främjar jämställdhet mellan kvinnor och män.

Det är angeläget att genomföra en nationell kampanj mot dödligt våld mot kvinnor. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor.

Vidare är det angeläget att stärka det förebyggande arbetet mot sexuellt våld. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor.

För att finansiera ökningen av anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg bör anslaget minskas med 18 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

Sammantaget bör anslaget ökas med 2 000 000 kronor.

5.12Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 7 821 683 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökas med 25 000 000 kronor.

43

Prop. 2025/26:99

Skälen för regeringens förslag

Det är angeläget att göra en utökad kartläggning av arbetssökandes utbildningsbehov i syfte att fler arbetssökande ska kunna anvisas till utbildningar. Anslaget bör därför ökas med 25 000 000 kronor.

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 6 073 822 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskas med 102 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2026 anvisades 6 073 822 000 kronor till anslaget (prop. 2025/26:1 utg.omr. 14, bet. 2025/26:AU2, rskr. 2025/26:119). Det anslagna beloppet överstiger de utgifter som nu beräknas för anslaget. Anslaget minskas därför med 100 000 000 kronor.

För att finansiera ökningen av anslaget 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskas anslaget med 2 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget minskas med 102 000 000 kronor.

Minskningarna bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

2:2 Arbetsdomstolen

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 38 613 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 2:2 Arbetsdomstolen ökas med 3 000 000 kronor.

Anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket minskas med 3 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Antalet mål som inkommer till Arbetsdomstolen förväntas fortsätta att öka under 2026. Vidare förväntas kostnaderna för it-driften bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 3 000 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

44

Prop. 2025/26:99

5.13Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

1:1 Statens skolverk

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 406 011 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:1 Statens skolverk ökas med 10 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Den 1 januari 2026 trädde lagändringar i kraft som innebär skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (prop. 2025/26:10, bet. 2025/26:UbU4, rskr. 2025/26:49). Regeringen har i mars 2026 beslutat om propositionerna Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (prop. 2025/26:193), Nya läroplaner

–för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194), Förbättrat stöd i skolan

(prop. 2025/26:195), Tid för undervisningsuppdraget (prop. 2025/26:196) och Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197). Det är angeläget att stärka Statens skolverks förutsättningar att på ett ändamålsenligt sätt genomföra reformerna. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor.

1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 5 493 885 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökas med 140 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter för att främja utveckling av skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet samt för insatser som syftar till att minska skolsegregation. Anslaget används vidare för utgifter för statsbidrag.

Det är angeläget att stärka statsbidraget för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid för att fler skolor ska kunna erbjuda sina elever läxhjälp och öka möjligheterna för elever att klara målen för utbildningen. Anslaget bör därför ökas med 50 000 000 kronor.

Vidare är det angeläget att stärka statsbidraget för inköp av litteratur för att möjliggöra en ökad tillgång till tryckta skön- och facklitterära böcker i förskolor och skolor. Anslaget bör därför ökas med 50 000 000 kronor.

För att främja språkutvecklingen hos elever på skolor i socioekonomiskt utsatta områden är det även viktigt att kunna erbjuda språkfrukostar för elever i förskoleklass och årskurs 1–3, där språkutvecklande samtal kan hållas med personal. Anslaget bör därför ökas med 30 000 000 kronor.

45

Prop. 2025/26:99

Det är angeläget att vidta ytterligare åtgärder för att utveckla lärarnas kompetens och på så sätt stärka undervisningen inom STEM-ämnen (Science, Technology, Engineering, Mathematics). Syftet är att öka elevers kunskap och intresse för dessa ämnen. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor.

Sammantaget bör därför anslaget ökas med 140 000 000 kronor.

2:1 Universitetskanslersämbetet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 166 446 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 2:1 Universitetskanslersämbetet ökas med 3 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Universitetskanslersämbetet har i uppdrag att redovisa universitets och högskolors åtgärder inom ramen för Sveriges återhämtningsplan inom EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (U2021/03916 m.fl.). Det är angeläget att stärka Universitetskanslersämbetets förutsättningar att genomföra uppdraget. Anslaget bör därför ökas med 3 000 000 kronor.

2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 572 678 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 7 200 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används för ersättning till universitet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.

Det är angeläget att upprätthålla antalet antagna studenter på civilingenjörsutbildningar (se även anslaget 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå och 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet). Anslaget bör därför ökas med 7 200 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor minskas med motsvarande belopp.

För att upprätthålla antalet antagna studenter på civilingenjörsutbildningen även kommande år beräknas anslaget öka med 14 400 000 kronor fr.o.m. 2027. För att finansiera den beräknade ökningen av anslaget fr.om. 2027 beräknas anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med motsvarande belopp.

2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 435 827 000 kronor.

46

Prop. 2025/26:99

Regeringens förslag

Anslaget 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 14 400 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används för ersättning till universitet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.

Det är angeläget att upprätthålla antalet antagna studenter på civilingenjörsutbildningar (se även anslaget 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå och 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet). Anslaget bör därför ökas med 14 400 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor minskas med motsvarande belopp.

För att upprätthålla antalet antagna studenter på civilingenjörsutbildningen även kommande år beräknas anslaget öka med 28 800 000 kronor fr.o.m. 2027. För att finansiera den beräknade ökningen av anslaget fr.o.m. 2027 beräknas anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med motsvarande belopp.

2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 4 415 760 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet ökas med 14 400 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till enskilda utbildningsanordnare för ersättning för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.

Det är angeläget att upprätthålla antalet antagna studenter på civilingenjörsutbildningar (se även anslaget 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå och 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå). Anslaget bör därför ökas med 14 400 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor minskas med motsvarande belopp.

För att upprätthålla antalet antagna studenter på civilingenjörsutbildningen även kommande år beräknas anslaget öka med 28 800 000 kronor fr.o.m. 2027. För att finansiera den beräknade ökningen av anslaget fr.o.m. 2027 beräknas anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med motsvarande belopp.

2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 991 719 000 kronor.

47

Prop. 2025/26:99

Regeringens förslag

Anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med 44 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för bidrag till statliga universitet och högskolor, enskilda utbildningsanordnare av högskoleutbildning, samt statliga myndigheter och andra organisationer med anknytning till högskoleområdet.

Det är angeläget att stärka insamlingsstiftelsen Teach for Swedens arbete med att rekrytera studenter till lärarutbildningen genom ett utökat bidrag till stiftelsen. Anslaget bör därför ökas med 12 000 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 1:1 Integrationsåtgärder inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet minskas med motsvarande belopp.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor minskas anslaget med 3 000 000 kronor.

För att finansiera ökningen av anslaget 3:11 Etikprövningsmyndigheten minskas anslaget med 6 000 000 kronor.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskas anslaget med 47 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget minskas med 44 000 000 kronor.

Minskningarna bedöms inte i någon betydande utsträckning påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

För att finansiera den beräknade ökningen av anslaget 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå beräknas anslaget minska med 14 400 000 kronor fr.o.m. 2027.

För att finansiera den beräknade ökningen av anslaget 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå beräknas anslaget minska med 28 800 000 kronor fr.o.m. 2027.

För att finansiera den beräknade ökningen av anslaget 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet beräknas anslaget minska med 28 800 000 kronor fr.o.m. 2027.

De beräknade minskningarna bedöms inte i någon betydande utsträckning påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 983 700 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor ökas med 79 500 000 kronor.

48

Prop. 2025/26:99

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter vid universitet och högskolor för särskilda åtaganden och för utgifter för bidrag till insatser för ökad kvalitet i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2026 ökades anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg med

400 000 000 kronor fr.o.m. 2026 för att säkerställa tillgången till verksamhetsförlagd utbildning (VFU), handledning av nyexaminerade och specialisttjänstgöring inom tandvård, till följd av införandet av ett förstärkt högkostnadsskydd. Det är lärosätena som ansvarar för VFU inom tandvårdsutbildningarna oavsett om den utförs vid egna tandvårdskliniker eller genom avtal med t.ex. regioner. Av de medel som anvisats för VFU bör ett belopp om 100 000 000 kronor därför omfördelas från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg till anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor. Anslaget bör därför ökas med 100 000 000 kronor.

Till följd av den brand som tidigare drabbat högskolan har Kungl. Konsthögskolan gjort förändringar i sitt lokalbestånd, vilka innebär tillfälligt ökade kostnader. Anslaget bör därför ökas med 3 000 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med motsvarande belopp.

Det är angeläget att vidta åtgärder för att i vissa fall möjliggöra förhöjd studietakt på tekniska högskoleutbildningar och att främja att studenter som har klarat huvuddelen av sina studier också kan slutföra sin utbildning. Anslaget bör därför ökas med

10 000 000 kronor.

Regeringen avser att ge Försvarshögskolan i uppdrag att kartlägga förekomsten av skadliga utlandsvistelser där barn och unga utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, våldsbejakande extremism eller som mynnar ut i terrorhandlingar. Medel bör tillföras för att uppdraget ska kunna genomföras. Anslaget bör därför ökas med

2 500 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 1:1 Integrationsåtgärder inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet minskas med motsvarande belopp.

För att finansiera ökningen av anslaget 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå minskas anslaget med 7 200 000 kronor.

För att finansiera ökningen av anslaget 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå minskas anslaget med 14 400 000 kronor.

För att finansiera ökningen av anslaget 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet minskas anslaget med 14 400 000 kronor.

Minskningarna bedöms medföra att en del av de särskilda medel som tillförts efter förslag i budgetpropositionen för 2026 med anledning av lärosätenas ökade kostnader till följd av den nya cybersäkerhetslagen inte kommer att fördelas ut till lärosäten (prop. 2025/26:1 utg.omr. 16, bet. 2025/26:UbU1, rskr. 124).

Sammantaget bör anslaget ökas med 79 500 000 kronor.

3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 8 072 296 000 kronor.

49

Prop. 2025/26:99

Regeringens förslag

Anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation minskas med 51 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter för stöd till forskning och forskningsinformation, för utgifter för forskningsinfrastrukturer och för internationellt forskningssamarbete.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer minskas anslaget med 26 000 000 kronor.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskas anslaget med 25 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget minskas med 51 000 000 kronor.

Minskningen bedöms innebära att vissa utlysningar av forskningsbidrag minskar i omfattning eller inte kan genomföras.

3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 420 061 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer ökas med 52 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används för utgifter för avgifter till internationella forskningsorganisationer.

Avgifter till internationella forskningsorganisationer betalas i euro och schweiziska franc. Eftersom den svenska kronan har försvagats i förhållande till den schweiziska francen förväntas utgifterna för avgifterna bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 52 000 000 kronor.

Ökningen finansieras delvis genom att anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation minskas med 26 000 000 kronor.

3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 477 356 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst

6 000 000 000 kronor 2027–2035.

Regeringens förslag

Anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet minskas med 33 300 000 kronor.

50

Prop. 2025/26:99

Regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 6 000 000 000 kronor 2027–2043.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter för stöd till forskning och utveckling inom nationella och internationella samarbeten och för utgifter för deltagande i internationella rymdsamarbeten.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning minskas anslaget med 3 300 000 kronor.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskas anslaget med 30 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget därför minskas med 33 300 000 kronor.

Minskningen bedöms innebära att vissa planerade utlysningar av forskningsbidrag minskar i omfattning eller inte kan genomföras.

Vid ministerrådsmötet i november 2025 i den europeiska rymdorganisationen European Space Agency (ESA) beslutades om nya program som ska genomföras fr.o.m. 2026. Rymdstyrelsen har behov av att kunna besluta om bidrag till ESA gällande Sveriges medverkan i ett långsiktigt rymdprojekt som sträcker sig till 2043. Bemyndigandet bör därför förlängas t.o.m. 2043.

3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 55 379 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning ökas med 14 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

I syfte att säkerställa ett effektivt och rättssäkert system gav regeringen i december 2025 Rymdstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny organisation för prövning av tillstånd för rymdverksamhet (Ju2025/02699). Rymdstyrelsen bör ges förutsättningar att snarast påbörja arbetet med att inrätta den nya organisationen. Anslaget bör därför ökas med 14 000 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 3:4 Rymdverksamhet och rymdforskning minskas med 3 300 000 kronor, anslaget 1:4 Forskning och teknikutveckling inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap minskas med 6 200 000 kronor och anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskas med 2 800 000 kronor samt genom att anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskas med 1 700 000 kronor.

3:8 Polarforskningssekretariatet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 75 359 000 kronor.

51

Prop. 2025/26:99

Regeringens förslag

Anslaget 3:8 Polarforskningssekretariatet minskas med 25 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för Polarforskningssekretariatets förvaltningsutgifter.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskas anslaget med 25 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget, eftersom viss verksamhet har senarelagts och avses genomföras 2027.

3:11 Etikprövningsmyndigheten

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 58 495 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 3:11 Etikprövningsmyndigheten ökas med 6 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Under hösten 2025 inleddes förhandlingar om ny EU-lagstiftning (Biotech Act) med bl.a. krav på kortare handläggningstider för kliniska prövningar och medicinteknik. Kraven syftar till att stärka EU:s konkurrenskraft inom bioteknik och läkemedelsutveckling. Flera EU-länder avser att börja tillämpa de nya kraven redan 2026. För att säkerställa Sveriges konkurrenskraft inom dessa områden bör Etikprövningsmyndigheten ges förutsättningar att vidta åtgärder för att korta handläggningstiderna. Anslaget bör därför ökas med 6 000 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med motsvarande belopp.

4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 24 543 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning ökas med 2 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter för utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning.

Regeringen avser att ge Statistiska centralbyrån i uppdrag att undersöka hur AI kan påverka arbetsmarknaden för personer med högskoleutbildning. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kronor.

52

Prop. 2025/26:99

5.14Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

2:1 Bidrag till Operan och Dramaten

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 802 500 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 2:1 Bidrag till Operan och Dramaten ökas med 19 695 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används för utgifter för statsbidrag till Kungliga Operan AB och Kungliga Dramatiska teatern AB.

Regeringen har tidigare aviserat en övergång till marknadsmässig hyra för bl.a. huvudbyggnaderna för Operan och Dramaten (se 2025 års ekonomiska vårproposition s. 12 och 13). Statens fastighetsverk fick i september 2025 i uppdrag av regeringen att påbörja omförhandlingar av hyresavtalen för byggnaderna i syfte att kunna ingå nya hyresavtal med marknadsmässig hyressättning (Fi2025/01679). I budgetpropositionen för 2026 meddelade regeringen sin avsikt att återkomma i fråga om tillämpningen av en intäktsjusterad hyra för byggnaderna (prop. 2025/26:1, utg.omr. 17 avsnitt 4.3).

Regeringen bedömer att en intäktsjusterad hyra bör tillämpas för Kungliga Dramatiska teaterns huvudbyggnad och efter slutförd renovering även för Kungliga Operans huvudbyggnad (se även anslaget 7:1 Centrala museer: Myndigheter). Intäktsjusterad hyra innebär att hyran sätts på en marknadsmässig nivå vid inträdet i hyresmodellen. Hyran justeras sedan enligt den årliga uppräkning som sker av det anslag som finansierar hyran för att hantera prisförändringar (pris- och löneomräkningen för lokalkostnader).

För att ett nytt avtal mellan Statens fastighetsverk och Kungliga Dramatiska teatern AB som utgår från en sådan hyresmodell ska kunna börja gälla den 1 juli 2026 behöver bolaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 19 695 000 kronor.

Anslaget beräknas öka med 39 390 000 kronor fr.o.m. 2027 till följd av övergången till den nya hyresmodellen.

Lån till Kungliga Operan AB

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att för 2026 besluta att Kungliga Operan AB får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar som följer av renovering och ombyggnad av operahuset som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 130 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 bemyndigades regeringen att för 2025 besluta att Kungliga Operan AB får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar som följer av renovering och ombyggnad av operahuset som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 130 000 000 kronor (prop. 2024/25:1 utg.omr. 17, bet. 2024/25:KrU1, rskr. 2024/25:85).

53

Prop. 2025/26:99

Investeringarna, som avser lokaler där verksamheten kan bedrivas under den period då renoveringen av operahuset pågår, har senarelagts och planeras att genomföras under 2026. Regeringen bör därför bemyndigas att för 2026 besluta att Kungliga Operan AB får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar som följer av renovering och ombyggnad av operahuset som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 130 000 000 kronor.

6:1 Riksantikvarieämbetet

I statens budget för innevarande år finns för dessa ändamål uppfört ett anslag på 341 359 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 6:1 Riksantikvarieämbetet ökas med 1 000 000 kronor.

Anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete minskas med 1 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen avser att ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att utveckla och tillhandahålla en webbaserad digital plattform för att förmedla kunskap om Sveriges kulturkanon till allmänheten. Det är angeläget att stärka myndighetens förutsättningar att genomföra uppdraget. Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

7:1 Centrala museer: Myndigheter

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 612 476 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 7:1 Centrala museer: Myndigheter ökas med 29 690 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen har tidigare aviserat en övergång till marknadsmässig hyra för bl.a. huvudbyggnaderna för Historiska museet, Nationalmuseum och Naturhistoriska riksmuseet (se 2025 års ekonomiska vårproposition s. 12 och 13). Statens fastighetsverk fick i september 2025 i uppdrag av regeringen att påbörja omförhandlingar av hyresavtalen för byggnaderna i syfte att kunna ingå nya hyresavtal med marknadsmässig hyressättning (Fi2025/01679). I budgetpropositionen för 2026 meddelade regeringen sin avsikt att återkomma i fråga om tillämpningen av en intäktsjusterad hyra för byggnaderna (prop. 2025/26:1 utg.omr. 17 avsnitt 4.3).

Regeringen bedömer att en intäktsjusterad hyra bör tillämpas för Historiska museets, Nationalmuseums och Naturhistoriska riksmuseets huvudbyggnader (se även anslaget 2:1 Bidrag till Operan och Dramaten). För att nya avtal mellan parterna som utgår från en sådan hyresmodell ska kunna börja gälla den 1 juli 2026 behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 29 690 000 kronor.

54

Prop. 2025/26:99

Anslaget beräknas öka med 59 380 000 kronor fr.o.m. 2027 till följd av övergången till den nya hyresmodellen.

12:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 52 164 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 12:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler ökas med 6 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till Bygdegårdarnas Riksförbund.

På många platser fyller bygdegårdar en viktig funktion i kommuners och regioners beredskapsplanering då de bl.a. kan fungera som möteslokal och alternativ stabsplats. För att stärka samhällets krisberedskap är det angeläget att förstärka statsbidraget till Bygdegårdarnas Riksförbund. Anslaget bör därför ökas med 6 000 000 kronor.

13:1 Statsbidrag till studieförbund

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 496 023 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 13:1 Statsbidrag till studieförbund ökas med 2 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till studieförbund och för utgifter för Folkbildningsrådets kostnader för att fördela statsbidrag i enlighet med förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildning.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2026 ökades anslaget 13:2 Statsbidrag till folkhögskolor med 30 000 000 kronor 2026 för ett riktat bidrag för folkhögskoleutbildning för personer med funktionsnedsättning. Vidare ökades anslaget med 40 000 000 kronor 2026 för att möjliggöra språkstärkande insatser på folkhögskola för bl.a. yrkesutbildade personer med svaga språkkunskaper

(prop. 2025/26:1 utg.omr. 17, bet. 2025/26:KrU1, rskr. 2025/26:82). Till följd av satsningarna förväntas de administrativa kostnaderna för Folkbildningsrådet bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 2 500 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 1:1 Integrationsåtgärder inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet minskas med motsvarande belopp.

5.15Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur

1:3 Åtgärder för värdefull natur

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 803 335 000 kronor.

55

Prop. 2025/26:99

Regeringens förslag

Anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur ökas med 50 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. till utgifter för insatser för skötsel och förvaltning av skyddad natur, bevarande och restaurering av biologisk mångfald.

Det är angeläget att stärka arbetet med att bekämpa invasiva främmande arter i syfte att skydda biologisk mångfald och inhemska arter. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor.

Det är också angeläget att vidta ytterligare åtgärder för att skydda värdefull natur i naturreservat och övriga skyddade naturområden. Anslaget bör därför ökas med 30 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget ökas med 50 000 000 kronor.

1:4 Sanering och återställning av förorenade områden

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 813 818 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden ökas med 10 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter för att förebygga och förhindra stora saneringskostnader och risker med PFAS.

Det är angeläget att ta fram en handlingsplan med åtgärder i syfte att minska spridningen av PFAS. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor.

1:8 Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 100 000 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 150 000 000 kronor 2027–2030.

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:8 Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 220 000 000 kronor 2027–2030.

Skälen till regeringens förslag

Anslaget används för investeringar för att minska jordbrukets utsläpp av ammoniak och därtill kopplade utsläpp av växthusgaser. Anslaget används även för statsbidrag för detta och för utgifter för berörda myndigheters administration för detta ändamål.

56

Prop. 2025/26:99

Det är angeläget att möjliggöra ytterligare stöd till åtgärder som minskar utsläppen av ammoniak eller bidrar till ett mer effektivt utnyttjande av kväve. Beslut om stöd medför utgifter för kommande år. Bemyndigandet bör därför ökas med

70 000 000 kronor.

1:17 Klimatpremier

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 703 000 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 900 000 000 kronor 2027–2030.

Regeringens förslag

Anslaget 1:17 Klimatpremier minskas med 130 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:17 Klimatpremier ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 200 000 000 kronor 2027–2030.

Skälen till regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter för att främja marknadsintroduktion av fordon med låga utsläpp av växthusgaser samt utfasning av fordon med höga utsläpp av växthusgaser samt för statsbidrag för detta.

För att delvis finansiera anslaget 1:22 Fossilfria drivmedel och elektrifiering vid statliga myndigheter minskas anslaget med 130 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

Det är angeläget att möjliggöra ytterligare stöd till köp av lätta ellastbilar. Beslut om stöd medför utgifter för kommande år. Bemyndigandet bör därför ökas med

300 000 000 kronor.

1:21 Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 400 000 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:21 Åtgärder inom ramen för sociala klimatfonden ökas med 100 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för stöd till åtgärder och investeringar som kan finansieras av EU:s sociala klimatfond.

I mars 2026 infördes en möjlighet till stöd i form av elbilspremier inom ramen för EU:s sociala klimatfond. Det är angeläget att underlätta för fler hushåll att köpa eller leasa en elbil. Anslaget bör därför ökas med 100 000 000 kronor.

57

Prop. 2025/26:99

1:22 Fossilfria drivmedel och elektrifiering vid statliga myndigheter

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på statens budget för innevarande år.

Regeringens förslag

Ett nytt anslag 1:22 Fossilfria drivmedel och elektrifiering vid statliga myndigheter förs upp på statens budget med 500 000 000 kronor. Anslaget får användas för utgifter i syfte att minska utsläppen av växthusgaser från fordon, arbetsmaskiner och fartyg som används eller upphandlas av statliga myndigheter. Anslaget får även användas för utgifter för berörda myndigheters arbete för detta ändamål.

Anslaget 1:16 Klimatinvesteringar minskas med 200 000 000 kronor.

Anslaget 1:20 Driftsstöd för bio-CCS minskas med 330 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

För att Sverige ska kunna leva upp till sitt åtagande i EU:s ansvarsfördelningsförordning om utsläppsminskningar till 2030 är det angeläget att statliga myndigheter ersätter fossila drivmedel med förnybara och elektriska alternativ. Ett nytt anslag 1:22 Fossilfria drivmedel och elektrifiering vid statliga myndigheter bör därför föras upp på statens budget med 500 000 000 kronor. Anslaget bör få användas för utgifter i syfte att minska utsläppen av växthusgaser från fordon, arbetsmaskiner och fartyg som används eller upphandlas av statliga myndigheter. Anslaget bör även få användas för utgifter för berörda myndigheters arbete för detta ändamål.

Finansiering sker genom att anslaget 1:16 Klimatinvesteringar minskas med

200 000 000 kronor, anslaget 1:17 Klimatpremier minskas med 130 000 000 kronor och anslaget 1:20 Driftstöd för bio-CCS minskas med 330 000 000 kronor. Minskningarna bedöms inte påverka de verksamheter som finansieras från anslagen.

Förslaget beräknas även innebära minskade skatteintäkter från försäljning av fossila drivmedel. För att delvis finansiera skattebortfallet uppgår finansieringen av förslaget till ett högre belopp än ökningen av anslaget.

5.16Utgiftsområde 21 Energi

1:10 Energiberedskap

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 398 000 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:10 Energiberedskap minskas med 65 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget får bl.a. användas för Energimyndighetens utgifter för energiberedskapsåtgärder och civilt försvar inom energisektorn.

Det är angeläget att stärka den civila försvarsförmågan genom att vidta ytterligare åtgärder för att upprätthålla drivmedelsförsörjningen för transporter och reservkraftverk vid störningar i elsystemet. Anslaget bör därför ökas med

60 000 000 kronor.

58

Prop. 2025/26:99

För att finansiera ökningen av anslaget 1:11 Elberedskap minskas anslaget med

125 000 000 kronor. Minskningen bedöms innebära att vissa energiberedskapsåtgärder som finansieras genom anslaget kommer att behöva senareläggas.

Sammantaget bör anslaget minskas med 65 000 000 kronor.

1:11 Elberedskap

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 705 000 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:11 Elberedskap ökas med 125 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för Affärsverket svenska kraftnäts utgifter för elberedskapsåtgärder.

Utgifterna för projekt för att höja elförsörjningsförmågan under fredstida kriser och höjd beredskap förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Det beror främst på ökade kostnader för reservkraft, uppdrag om civilplikt och lokal och regional ö-drift. Anslaget bör därför ökas med 125 000 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 1:10 Energiberedskap minskas med motsvarande belopp.

5.17Utgiftsområde 22 Kommunikationer

1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 46 386 804 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur ökas med 94 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter för åtgärder för beredskap, civilt försvar samt anskaffning och förvaltning av markbaserad navigeringsutrustning för flygplatser.

Det är angeläget att vidta ytterligare åtgärder för att stärka järnvägsnätet i syfte att tillgodose totalförsvarets behov. För det militära försvaret är det särskilt angeläget att påbörja förberedande åtgärder för att stärka järnvägsstråk i såväl nord-sydlig riktning som öst-västlig riktning. Anslaget bör därför ökas med 100 000 000 kronor.

Regeringen gav i mars 2024 Trafikverket i uppdrag att inleda förberedande utredningar och undersökningar för Kappelshamn som reservhamn till Visby hamn (LI2024/00773). Uppdraget slutredovisades i november 2024 (LI2024/02142). En ny reservhamn kan öka motståndskraften inom sjöfarten och bedöms utgöra en viktig del av totalförsvaret. Det är angeläget att vidta ytterligare förberedande åtgärder för att möjliggöra en framtida uppbyggnad av reservhamnen. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor.

59

Prop. 2025/26:99

Efter förslag i budgetpropositionen för 2026 tillfördes anslaget 1:6 Ersättning till flygplatser 15 000 000 kronor för att stärka det fysiska skyddet för flygplatser (prop. 2025/26:1 utg.omr. 22, bet. 2025/26:TU1, rskr. 2025/26:127; jfr prop. 2024/25:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.5.6). Ändamålet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur omfattar utgifter för anskaffning och förvaltning av markbaserad navigeringsutrustning för flygplatser. Det bedöms därför mer ändamålsenligt att utgifterna finansieras från detta anslag. Medel bör därför omfördelas från anslaget 1:6 Ersättning till flygplatser till anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur. Anslaget bör därför ökas med 15 000 000 kronor.

För att finansiera ökningen av anslaget 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst minskas anslaget med 41 000 000 kronor. Minskningen bedöms endast i begränsad omfattning påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

Sammantaget bör anslaget ökas med 94 000 000 kronor.

1:6 Ersättning avseende flygplatser

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 662 013 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:6 Ersättning avseende flygplatser ökas med 15 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter för att finansiera delar av driftunderskott vid kommunala och privata flygplatser som trafikeras av flyglinjer som upphandlas av staten eller vid kommunala och privata flygplatser som ingår i ett statligt nät av beredskapsflygplatser eller vid de ytterligare kommunala och privata flygplatser där det bedrivs reguljär inrikes linjetrafik av betydande omfattning.

Det är angeläget att kompensera kommuner för ökade driftkostnader för icke-statliga flygplatser genom ett bidrag. Anslaget bör därför ökas med 30 000 000 kronor.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2026 tillfördes anslaget 15 000 000 kronor för att stärka det fysiska skyddet för flygplatser (prop. 2025/26:1 utg.omr. 22, bet. 2025/26:TU1, rskr. 2025/26:127; jfr prop. 2024/25:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.5.6). Ändamålet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur omfattar utgifter för anskaffning och förvaltning av markbaserad navigeringsutrustning för flygplatser. Det bedöms därför mer ändamålsenligt att utgifterna finansieras från det anslaget. Medel bör därför omfördelas från anslaget 1:6 Ersättning till flygplatser till anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur. Anslaget bör därför minskas med 15 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget ökas med 15 000 000 kronor.

1:7 Trafikavtal

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 055 000 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:7 Trafikavtal ökas med 125 000 000 kronor.

60

Prop. 2025/26:99

Anslaget får även användas för stöd till resor till och från Gotland för folkbokförda på Gotland.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter för statens trafikavtal.

Det är angeläget att underlätta för personer som är folkbokförda på Gotland att resa till och från Gotland. Ett stöd för sådana resor bör därför införas. Stödet bedöms behöva vara trafikslagsneutralt för att vara förenligt med EU:s statsstödsregler. Anslaget bör därför ökas med 125 000 000 kronor.

För att möjliggöra stödet bör anslagsändamålet utvidgas så att anslaget även får användas för utgifter för stöd till resor till och från Gotland för folkbokförda på Gotland.

1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 346 000 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst ökas med 41 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används för kapitalkostnader avseende investeringar samt övriga utgifter, drift och underhåll avseende statliga åtaganden för flygtrafiktjänst.

I syfte att tillgodose totalförsvarets behov är det angeläget att vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa robustheten i infrastrukturen för flygtrafiktjänster. Anslaget bör därför ökas med 41 000 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur minskas med motsvarande belopp.

2:1 Post- och telestyrelsen

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 318 763 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 2:1 Post- och telestyrelsen ökas med 35 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689 av den 13 juni 2024 om harmoniserade regler för artificiell intelligens och om ändring av förordningarna (EG) nr 300/2008, (EU) nr 167/2013, (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1139 och (EU) 2019/2144 samt direktiven 2014/90/EU, (EU) 2016/797 och (EU) 2020/1828 (förordning om artificiell intelligens) ska, med vissa undantag, börja tillämpas fr.o.m. den 2 augusti 2026.

Regeringen avser att ge Post- och telestyrelsen i uppdrag att bl.a. vara en marknadskontrollmyndighet enligt EU-förordningen (se även anslaget 6:3

61

Prop. 2025/26:99

Integritetsskyddsmyndigheten inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse, anslaget 1:10 Finansinspektionen inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och anslaget 1:9 Läkemedelsverket inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg). Regeringen avser vidare att ge Post-och telestyrelsen i uppdrag att ansvara för samordning av marknadskontrollen och inrätta en regulatorisk sandlåda för AI enligt EU-förordningen. Det är angeläget att myndigheten ges förutsättningar att förbereda för och genomföra de nya uppgifterna. Anslaget bör därför ökas med 35 000 000 kronor.

2:6 Myndigheten för digital förvaltning

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 295 385 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 2:6 Myndigheten för digital förvaltning ökas med 6 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Det är angeläget att förstärka arbetet med att underlätta för offentliga organisationer att ansluta sig till och använda den förvaltningsgemensamma infrastrukturen för säker digital kommunikation. Anslaget bör därför ökas med 6 500 000 kronor.

5.18Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

1:1 Skogsstyrelsen

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 642 197 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:1 Skogsstyrelsen ökas med 20 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Till följd av stormen som drabbade stora delar av norra och mellersta Sverige i december 2025 och januari 2026 beräknas antalet ärenden om avverkning av skog bli högre än vad som tidigare har beräknats. Behovet av tillsyn och rådgivning i det drabbade området har också ökat. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor.

1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 133 349 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar ökas med 166 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter för bekämpning av och beredskap mot smittsamma djursjukdomar varvid ersättning lämnas enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen

62

Prop. 2025/26:99

(1999:658), lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m. eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagarna.

Till följd av pågående djursjukdomsutbrott av fågelinfluensa och salmonella förväntas utgifterna för ersättningar och andra åtgärder med anledning av utbrotten bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 166 000 000 kronor.

1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 194 333 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 150 000 000 kronor 2027–2029.

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 180 400 000 kronor 2027–2029.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används för utgifter för offentlig lagring, övrig intervention, stöd i form av produktions-, konsumtions- och marknadsföringsbidrag, fiberberedning samt exportbidrag.

Stöd i form av bidrag till producentorganisationer för frukt och grönsaker ges inom fleråriga verksamhetsprogram och beräknas utifrån organisationernas omsättning. Organisationernas omsättning förväntas bli högre än vad som tidigare beräknats. Bemyndigandet bör därför ökas med 30 400 000 kronor.

1:14 Livsmedelsverket

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 727 547 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:14 Livsmedelsverket ökas med 3 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen avser att ge Livsmedelsverket i uppdrag att se över regler och kostråd för innehåll och kvalitet i måltider på äldreboenden. Livsmedelsverket bör tillföras medel för att genomföra uppdraget. Anslaget bör därför ökas med 3 000 000 kronor.

1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 131 160 000 kronor.

Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för innevarande år.

63

Prop. 2025/26:99

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 12 000 000 kronor 2027 och 2028.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter för åtgärder för att stärka konkurrenskraften i livsmedelssektorn och för att främja exporten av svenska livsmedel och för utveckling av livsmedelsförädling.

Som ett led i livsmedelsstrategin har regeringen gett Tillväxtverket i uppdrag att utlysa medel för regionala tematiska kraftsamlingar med fokus på ökad robusthet i livsmedelskedjan, exportfrämjande samt svensk kvalitet och gastronomi (LI2025/00650). Beslut om stöd behöver kunna fattas som medför utgifter för kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 12 000 000 kronor 2027 och 2028.

1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 071 000 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet ökas med 100 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter för planering och andra åtgärder, inklusive upphandling, stöd för investeringar hos statliga myndigheter, organisationer och företag samt bidrag till kommuner och regioner, som stärker förmågan inom sektorn livsmedelsförsörjning- och dricksvatten under höjd beredskap och då ytterst krig.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2026 ökades anslaget 2:4 Krisberedskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap med 1 000 000 000 kronor för 2026 för att möjliggöra investeringar i decentraliserad försörjningsberedskap (prop. 2025/26:1 utg.omr. 6, bet. 2025/26:FöU1, rskr. 2025/26:111). Det är angeläget att förstärka befintliga investeringsstöd i syfte att stärka kommuners och regioners beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet. Anslaget 1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet används bl.a. för bidrag till kommuner och regioner i syfte att stärka förmågan inom detta område. En del av medlen som anvisats på anslaget 2:4 Krisberedskap för decentraliserad försörjningsberedskap bör därför omfördelas till anslaget 1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet. Anslaget bör därför ökas med 100 000 000 kronor.

5.19Utgiftsområde 24 Näringsliv

1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 439 255 000 kronor.

64

Prop. 2025/26:99

Regeringens förslag

Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling minskas med 10 800 000 kronor.

Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling får även användas för utgifter för forskning och utveckling inom metallvärdekedjan.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter för behovsmotiverad forsknings- och utvecklingsverksamhet, utveckling av innovationssystem och programanknutna utgifter.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskas anslaget med 2 800 000 kronor.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:11 Bolagsverket minskas anslaget med 6 000 000 kronor.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag minskas anslaget med 2 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget minskas med 10 800 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

Det är vidare angeläget att anslaget kan användas för att möjliggöra stöd för forskning och utvecklingsinsatser för en resilient metallförsörjning. Anslagsändamålet bör därför utvidgas så att anslaget även får användas för utgifter för forskning och utveckling inom metallvärdekedjan.

1:4 Tillväxtverket

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 489 278 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:4 Tillväxtverket minskas med 700 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Det är angeläget att Tillväxtverket ges förutsättningar att genomföra insatser i syfte att främja modernisering av tillverkningsmetoder inom försvarsindustrin (se även anslaget 1:5 Näringslivsutveckling). Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap minskas med motsvarande belopp.

Det är angeläget att stärka Regelrådets förutsättningar att höja kvaliteten på konsekvensutredningar. Anslaget bör därför ökas med 2 500 000 kronor.

Det är vidare angeläget att stärka Förenklingsrådets förutsättningar att lämna förslag i syfte att minska företagens regelbörda, administrativa kostnader och andra fullgörandekostnader. Anslaget bör därför ökas med 2 500 000 kronor.

65

Prop. 2025/26:99

Det är angeläget att stärka Tillväxtverkets förutsättningar att främja att unga kvinnor startar och driver företag, med särskilt fokus på tidig etableringsfas. Anslaget bör därför ökas med 2 500 000 kronor.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2026 ökades anslaget med 9 200 000 kronor för att säkerställa en långsiktigt hållbar förvaltning av webbplatsen verksamt.se (prop. 2025/26 utg.omr. 24, bet. NU1, rskr 2025/26:131). Eftersom Bolagsverket har i uppgift att ansvara för drift och basförvaltning avseende webbplatsen bör medlen omfördelas från anslaget 1:4 Tillväxtverket till anslaget 1:11 Bolagsverket. Anslaget bör därför minskas med 9 200 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget minskas med 700 000 kronor.

1:5 Näringslivsutveckling

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 619 542 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling ökas med 9 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används för näringslivsfrämjande åtgärder.

Det är angeläget att genomföra insatser i syfte att främja modernisering av tillverkningsmetoder inom försvarsindustrin (se även anslaget 1:4 Tillväxtverket). Anslaget bör därför ökas med 4 000 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap minskas med motsvarande belopp.

Praktikprogrammet Jobbsprånget har tidigare delvis finansierats med privata medel. Sedan årsskiftet 2025/2026 har finansieringen med privata medel upphört. För att upprätthålla verksamheten behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 5 500 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget ökas med 9 500 000 kronor.

1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 76 910 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser ökas med 2 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen gav i Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers regleringsbrev myndigheten i uppdrag att följa upp och utvärdera effekterna av regelverket för arbetskraftsinvandring för näringslivets kompetensförsörjning och tillväxt samt presentera en metod för återkommande uppföljningar och utvärderingar.

66

Prop. 2025/26:99

Myndigheten bör tillföras medel för att genomföra uppdraget. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskas med motsvarande belopp.

1:11 Bolagsverket

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 228 281 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:11 Bolagsverket ökas med 15 200 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för utgifter för likvidatorer och förvaltning och utveckling av teknisk infrastruktur för förenklat uppgiftslämnande.

Till följd av ett ökat antal tvångslikvidationer förväntas utgifterna för likvidatorer bli högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 6 000 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling minskas med motsvarande belopp.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2026 ökades anslaget 1:4 Tillväxtverket med

9 200 000 kronor för att säkerställa en långsiktigt hållbar förvaltning av webbplatsen verksamt.se (prop. 2025/26 utg.omr. 24, bet. NU1, rskr 2025/26:131). Eftersom Bolagsverket har i uppgift att ansvara för drift och basförvaltning avseende webbplatsen bör medlen omfördelas från anslaget 1:4 Tillväxtverket till anslaget 1:11 Bolagsverket. Anslaget bör därför ökas med 9 200 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget ökas med 15 200 000 kronor.

1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag – SSC Space AB

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 11 000 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag ökas med 386 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 386 000 000 kronor till SSC Space AB för omställning av verksamheten i enlighet med strategin för svensk rymdverksamhet och Sveriges försvars- och säkerhetsstrategi för rymden.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används av regeringen, efter beslut av riksdagen i varje enskilt fall, för kapitalinsatser i statligt ägda företag. Anslaget används även till utgifter för att förvärva eller bilda aktiebolag för ny eller befintlig statlig företagsverksamhet.

SSC Space AB (SSC) är helägt av staten och har i uppdrag att bedriva rymdverksamhet med kommersiell inriktning, svara för driften av Esrange Space Center (Esrange) och

67

Prop. 2025/26:99

bedriva därmed förenlig verksamhet. Den del av bolagets verksamhet som avser driften av Esrange är ett av riksdagen beslutat samhällsuppdrag.

Regeringen presenterade 2018 en strategi för svensk rymdverksamhet

(skr. 2017/18:259, bet. 2018/19:UbU3, rskr. 2018/19:45). Regeringen beslutade vidare i juli 2024 om Sveriges försvars- och säkerhetsstrategi för rymden. Svensk rymdverksamhet har utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska dimensioner, se bl.a. den nationella säkerhetsstrategin (skr. 2023/24:163), propositionen Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34) och Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige – innovation, produktion och samarbete (skr. 2024/25:193). Fler aktörer engagerar sig i rymdverksamhet och Sveriges geostrategiska läge och rymdförmågor innebär att flera antagonistiska aktörer bedriver säkerhetshotande verksamhet mot Sverige.

Enligt strategin för svensk rymdverksamhet och Sveriges försvars- och säkerhetsstrategi för rymden ska infrastrukturen på Esrange dimensioneras för att förbli en viktig nationell och europeisk strategisk resurs för nationell och internationell forskning, utveckling, demonstration, testverksamhet och annan rymdrelaterad verksamhet. Internationella samarbeten ska ske med hänsyn till Sveriges utrikes-, säkerhets-, och försvarspolitiska intressen. Vidare ska SSC:s verksamhet utvecklas så att framtida möjligheter tillvaratas i linje med svenska intressen.

För att genomföra strategin för svensk rymdverksamhet behöver SSC:s verksamhet utvecklas på ett sådant sätt att bolaget i hela sin verksamhet beaktar Sveriges säkerhet och övriga utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen. Av bolagets ägaranvisning framgår bl.a. att det åligger bolaget att ta särskilda hänsyn genom att, i dialog med Regeringskansliet, se till att bolagets verksamhet bedrivs med hänsyn tagen till Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen.

Regeringen har riksdagens bemyndigande att under 2022–2026 besluta om kapitaltillskott på totalt högst 880 000 000 kronor till Svenska rymdaktiebolaget (numera SSC) för omställning av verksamheten i enlighet med strategin för svensk rymdverksamhet (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:466).

Till följd av det förändrade omvärldsläget ökar behovet av att tillvarata Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen i rymden. För att genomföra strategin för svensk rymdverksamhet och Sveriges försvars- och säkerhetsstrategi för rymden krävs att bolaget vidtar ytterligare åtgärder i syfte att ställa om verksamheten, vilket är förenat med betydande kostnader. En förutsättning för omställningen är att bolaget får ytterligare kapitaltillskott.

Regeringen får enligt 8 kap. 3 § första stycket budgetlagen inte tillskjuta kapital till ett företag utan riksdagens bemyndigande.

Mot denna bakgrund bör regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst

386 000 000 kronor till SSC Space AB för omställning av verksamheten i enlighet med strategin för svensk rymdverksamhet och Sveriges försvars- och säkerhetsstrategi för rymden. Anslaget bör därför ökas med 386 000 000 kronor.

Ökningen finansieras delvis genom att anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap minskas med 165 000 000 kronor, anslaget 1:4 Forskning och teknikutveckling inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap minskas med 64 000 000 kronor, anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskas med 25 000 000 kronor, anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskas med 30 000 000 kronor, anslaget 3:8 Polarforskningssekretariatet inom utgiftsområde 16

68

Prop. 2025/26:99

Utbildning och universitetsforskning minskas med 25 000 000 kronor, anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskas med 47 000 000 kronor, anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling minskas med 2 000 000 kronor och anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet minskas med 8 000 000 kronor.

1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag – Videberg Kraft AB

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 11 000 000 kronor.

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag förvärva aktier i Videberg Kraft AB som ger staten en röst- och ägarandel på 60 procent i bolaget, vars verksamhet är att projektera, uppföra och inneha kärntekniska anläggningar och driva kärnteknisk verksamhet för energiproduktion samt därmed förenlig verksamhet, och besluta om kapitaltillskott till bolaget på sammanlagt högst 1 800 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag ingå ekonomiska åtaganden på högst 34 283 000 000 kronor för att tillskjuta kapital eller förvärva eller avyttra aktier i Videberg Kraft AB, eller på annat sätt öka eller minska statens röst- och ägarandel i bolaget till lägst 51 och högst 65 procent av aktierna och rösterna, fram till och med den tidpunkt då bolagets kärnkraftsreaktorer tas i rutinmässig drift, dock senast 2045.

Regeringen bemyndigas att vidta de åtgärder i övrigt som krävs för att genomföra kapitaltillskott samt förvärv och överlåtelse av aktier enligt ovan.

Riksdagen godkänner att de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten i samband med försäljning av aktier i Videberg Kraft AB får avräknas mot försäljningsintäkterna.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används av regeringen, efter beslut av riksdagen i varje enskilt fall, för kapitalinsatser i statligt ägda företag. Anslaget används även till utgifter för att förvärva eller bilda aktiebolag för ny eller befintlig statlig företagsverksamhet.

Förvärv av aktier och kapitaltillskott i Videberg Kraft AB 2026 och 2027

Videberg Kraft AB (Videberg Kraft) är ett nybildat bolag som har som syfte att projektera, uppföra och inneha kärntekniska anläggningar, driva kärnteknisk verksamhet för energiproduktion samt därmed förenlig verksamhet. Bolaget ägs i dag till 80 procent av det statligt helägda Vattenfall AB (Vattenfall) och till 20 procent av Industrikraft i Sverige AB (Industrikraft) som i sin tur ägs av ABB Switzerland Ltd, Alfa Laval Corporate AB, Boliden AB, Hitachi Energy Sweden AB, Höganäs AB, Saab AB, SSAB EMEA AB, Stora Enso AB och Volvo Business Services International AB. Videberg Kraft avser att bygga nya kärnkraftsreaktorer med en samlad effekt av ca 1 500 MW på Väröhalvön i Varbergs kommun, intill Ringhals kärnkraftverk. Projektet planeras omfatta tre till fem mindre reaktorer, s.k. SMR- reaktorer, beroende på val av reaktorleverantör. Regeringen bedömer att projektet kan bidra till att tillgodose elsystemets behov samt till att de klimat- och energipolitiska målen uppfylls.

69

Prop. 2025/26:99

Videberg Kraft har i december 2025 ansökt om stöd enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Av ansökan framgår att storleken på ägarnas andelar bl.a. beror på villkoren i den finansierings- och riskdelningsmodell som kommer att gälla och investeringens påverkan på ägarnas kreditvärdighet. Ingen av de nuvarande ägarna kan i sin balansräkning ta in den låneskuld som Videberg Kraft beräknas få utan att det påverkar ägarnas kreditvärdighet negativt i så hög grad att investeringen skulle utebli. En statlig majoritetsandel i bolaget är därför en förutsättning för att projektet ska kunna genomföras. Regeringen bedömer att ägandet i Videberg Kraft bör fördelas så att staten äger 60 procent och Vattenfall och Industrikraft 20 procent vardera av ägar- och röstandelarna.

Videberg Kraft är ett bolag under uppbyggnad. Aktiernas värde är för närvarande lågt, men beräknas öka i takt med att företagets tillgångar ökar, bl.a. genom aktieägartillskott samt en successiv överföring av en projektorganisation och materiella och immateriella tillgångar från Vattenfall till Videberg Kraft. Vattenfall och Industrikraft har redovisat en preliminär finansieringsplan för Videberg Kraft. Bolagets kapitalbehov för 2026 och 2027 beräknas uppgå till uppemot 3 miljarder kronor. En statlig ägarandel om 60 procent motsvarar ca 1,8 miljarder kronor.

Regeringen får enligt 8 kap. 3 § budgetlagen inte utan riksdagens bemyndigande förvärva aktier eller andelar i ett företag eller på annat sätt öka statens röst- eller ägarandel i ett företag. Regeringen får inte heller utan riksdagens bemyndigande tillskjuta kapital till ett företag.

Regeringen avser att under 2026 ingå avtal med Vattenfall om förvärv av aktier i Videberg Kraft. Om Europeiska kommissionen har synpunkter på utformningen av förvärvsavtalet behöver justeringar kunna göras. Statens tillträde till aktierna, då köpeskillingen ska erläggas, förväntas ske under det andra halvåret 2027. Ett bemyndigande om förvärv av aktier och kapitaltillskott bör därför gälla 2026 och 2027.

Mot denna bakgrund bör regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag förvärva aktier i Videberg Kraft som ger staten en röst- och ägarandel på 60 procent i bolaget, vars verksamhet är att projektera, uppföra och inneha kärntekniska anläggningar och driva kärnteknisk verksamhet för energiproduktion samt därmed förenlig verksamhet, och besluta om kapitaltillskott till bolaget på sammanlagt högst 1 800 000 000 kronor. Vidare bör regeringen bemyndigas att vidta de åtgärder i övrigt som krävs för att genomföra förvärvet av aktierna och kapitaltillskottet.

Till följd av förslaget beräknas anslaget öka med 1 800 000 000 kronor 2027.

Kapitaltillskott och ändring av statens röst- och ägarandel i Videberg Kraft AB under projektets genomförande

Bolagets arbete med ny kärnkraft är i ett tidigt skede och arbete pågår med bl.a. val av reaktormodell. Det är fråga om ett komplext investeringsprojekt som är förenat med ett stort antal osäkerheter. Regeringen bedömer därför att det bör finnas möjligheter att under investeringsfasen förändra statens röst- och ägarandel i bolaget.

Skäl för ändrad ägarandel kan exempelvis vara

–om en ägares kreditvärdighet, vid oförändrad ägarandel, riskerar att påverkas negativt på ett sätt som kan få konsekvenser för projektet som inte är hanterbara,

–om en förändring av antalet ägare eller deras respektive andel vid kapitaltillskott bedöms nödvändig eller önskvärd för att projektet ska kunna genomföras, eller

70

Prop. 2025/26:99

–situationer som tillåter ägarna av Videberg Kraft att förändra antalet aktier i bolaget genom omfördelning av befintliga ägarandelar eller inlösen av en enskild ägares aktier med effekten att kvarvarande ägares andelar ökar.

Statens initiala ägarandel om 60 procent bör därför kunna ökas eller minskas inom ett intervall. Ett lämpligt intervall bedöms vara 51–65 procent. Förändringar inom intervallet bör kunna ske till dess att alla reaktorer som omfattas av projektet har tagits i rutinmässig drift, dock längst till 2045, dvs. den gräns som gäller för den statliga utlåningen enligt budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 21, bet. 2025/26:NU3, rskr. 2025/26:117). Efter det att alla reaktorer tagits i rutinmässig drift bör eventuella ändringar av statens ägande i bolaget underställas riksdagens prövning i varje enskilt fall.

Villkoren för förändring av ägarstrukturen kommer att regleras i ett aktieägaravtal som regeringen avser att ingå 2026, i samband med att avtal ingås om aktieförvärv. Justeringar i avtalet kan behöva göras i samband med statsstödsprocessen hos kommissionen. Ett bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden bör därför gälla 2026 och 2027.

Stöd enligt lagen om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft ska förenas med villkor som regleras genom avtal mellan staten och det företag som får stöd. Ett av villkoren för statliga lån kan vara att eget kapital tillförs från ägarna till Videberg Kraft. Som delägare bör staten i så fall bidra med sin andel av det egna kapitalet till dess att alla de reaktorer som omfattas av projektet tas i rutinmässig drift, dock längst t.o.m. 2045. En förutsättning för kapitaltillskott från staten är att det sker på villkor som är jämförbara med övriga ägares. Behovet av medel från staten beräknas till

34,3 miljarder kronor 2028–2045. Utgifter för kapitaltillskott och ändring av statens röst- och ägarandel i Videberg Kraft AB beräknas belasta statens budget fr.o.m. 2030. Beräkningarna är förenade med osäkerheter och behovet av medel kan komma att bli högre.

I samband med en avyttring av aktier i företag uppkommer vissa kostnader för ägaren staten, t.ex. kostnader för extern rådgivning samt andra omkostnader som har samband med försäljningen. Regeringen föreslår att dessa kostnader får finansieras genom att de avräknas från de likvider som erhålls vid försäljningen.

I enlighet med vad som ovan anförts krävs riksdagens bemyndigande för att förvärva aktier eller andelar i ett företag, på annat sätt öka statens röst- eller ägarandel i ett företag eller tillskjuta kapital till ett företag. Regeringen får vidare enligt 8 kap. 4 § andra stycket budgetlagen inte utan riksdagens bemyndigande genom försäljning eller på annat sätt minska statens ägarandel i företag där staten har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar.

Mot denna bakgrund bör regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag ingå ekonomiska åtaganden på högst 34 283 000 000 kronor för att tillskjuta kapital eller förvärva eller avyttra aktier i Videberg Kraft, eller på annat sätt öka eller minska statens röst- och ägarandel i bolaget till lägst 51 och högst 65 procent av aktierna och rösterna, fram t.o.m. den tidpunkt då bolagets kärnkraftsreaktorer tas i rutinmässig drift, dock senast 2045. Vidare bör regeringen bemyndigas att vidta de åtgärder i övrigt som krävs för att genomföra kapitaltillskott, förvärv och överlåtelse av aktier enligt ovan. Riksdagen bör även godkänna att de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten i samband med försäljning av aktier i Videberg Kraft får avräknas mot försäljningsintäkterna.

71

Prop. 2025/26:99

2:3 Exportfrämjande verksamhet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 568 367 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet minskas med 11 150 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för näringslivsfrämjande på strategiska marknader och områden, exportutveckling, förstärkt närvaro i ekonomiskt dynamiska regioner, importfrämjande samt särskilda handelsfrämjande och handelspolitiska åtgärder.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskas anslaget med 1 700 000 kronor.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag minskas anslaget med 8 000 000 kronor.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer minskas anslaget med 1 450 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget minskas med 11 150 000 kronor. Minskningen bedöms i begränsad omfattning påverka möjligheten för utlandsmyndigheterna att genomföra exportfrämjande insatser under 2026.

2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 23 517 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer ökas med 2 900 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används för utgifter för avgifter och bidrag till samt särskilda insatser med anledning av Sveriges deltagande i följande internationella handelsorganisationer:

–Världshandelsorganisationen (WTO)

–Internationella rådet för samarbete på tullområdet (WCO)

–Internationella Byrån för Utställningar i Paris (BIE).

En del av Sveriges avgifter till internationella handelsorganisationer betalas i schweiziska franc. Då kursen för den svenska kronan har försvagats i förhållande till den schweiziska francen förväntas utgifterna för Sveriges avgifter bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 2 900 000 kronor.

Ökningen finansieras delvis genom att anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet minskas med 1 450 000 kronor.

72