HD0332: Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning

Regeringens proposition 2025/26:32

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 16 oktober 2025

Ulf Kristersson

Niklas Wykman (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition föreslås att det ordinarie jobbskatteavdraget ska förstärkas med totalt 17,36 miljarder kronor. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster. Förslaget innebär att skatten i genomsnitt minskar med ca 3 800 kronor per person och år för dem som berörs.

Vidare föreslås att det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år förstärks med totalt 4,04 miljarder kronor. Förslaget innebär att skatten i genomsnitt minskar med ca 2 300 kronor per person och år för dem som berörs.

I propositionen lämnas även förslag på skattesänkningar för personer med inkomster i form av sjuk- och aktivitetsersättning. Syftet med förslaget är att ta bort den skillnad i beskattning av sådan ersättning jämfört med arbetsinkomster som finns i vissa inkomstintervall. Förslaget innebär att skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning förstärks för personer som har ett underlag som överstiger ca 54 000 kronor per år. Personer med sådan inkomst beräknas få en skattesänkning på i genomsnitt 1 800 kronor per år.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

1

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2024:1140) om ändring i lagen (2023:758) om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

3

Prop. 2025/26:32

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2024:1140) om ändring i lagen (2023:758) om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229) i stället för lydelsen enligt lagen (2024:1140) om ändring i lagen (2023:758) om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2024:1140

63 kap.

3 a §

För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 67 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Prop. 2025/26:32

3Ärendet och dess beredning

Inom Finansdepartementet har promemorian Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning tagits fram. En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 1 och promemorians lagförslag finns i bilaga 2.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2025/01067).

I denna proposition behandlas promemorians förslag.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om sänkt skatt för pensionärer (bet. 2021/22:FIU21 punkt 2, rskr. 2021/22:402). Av tillkännagivandet följer att skatten för samtliga pensionärer ska sänkas från den 1 januari 2023 genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget med totalt 6 miljarder kronor (bet. 2021/22:FIU21 s. 65–66). Riksdagens tillkännagivande behandlas i avsnitt 5.2. Tillkännagivandet är slutbehandlat.

Lagrådet

Förslagen i propositionen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.

4Jobbskatteavdraget

4.1Gällande rätt

Den 1 januari 2007 infördes jobbskatteavdraget, som är en skattereduktion för arbetsinkomster (prop. 2006/07:1). Rätt till jobbskatteavdrag har fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga och har arbetsinkomster. Även begränsat skattskyldiga har i vissa fall rätt till skattereduktionen. Med arbetsinkomster avses i huvudsak sådana inkomster av anställning eller av annat förvärvsarbete och av aktiv näringsverksamhet som närmare definieras genom hänvisningar till socialförsäkringsbalken.

Det s.k. ordinarie jobbskatteavdraget ges till dem som vid beskattningsårets ingång är yngre än 66 år. Beräkningen av det ordinarie jobbskatteavdraget utgår från arbetsinkomsten, prisbasbeloppet, grundavdraget och skattesatsen för kommunal inkomstskatt. Skattereduktionen är indexerad genom att prisbasbeloppet ingår som en komponent i beräkningen. För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år utgår ett jobbskatteavdrag för äldre.

Bestämmelser om jobbskatteavdrag finns i 67 kap. 5–9 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL.

13

det är angeläget att skatten på arbete fortsätter att sänkas. Sänkt skatt på Prop. 2025/26:32 arbete görs enklast genom en förstärkning av den skattereduktion på arbetsinkomster som redan finns, jobbskatteavdraget. För att åtgärden ska

få avsedd effekt på arbetsutbud och sysselsättning bör skattesänkningen främst rikta sig till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster. Som bl.a. IFAU anför skulle en förstärkning av jobbskatteavdraget vid lägre inkomster kunna ge en något större effekt på antal personer i arbete. Regeringen menar dock att det är viktigt att stimulera såväl sysselsättning som antal arbetade timmar. Regeringen bedömer utifrån det att den föreslagna utformningen, som innebär sänkta marginalskatter över ett brett inkomstintervall, ger större effekt på antal arbetade timmar och därmed är väl avvägd.

Regeringen anser att skattesänkningen som andel av inkomsten bör bli som störst vid en månadsinkomst om knappt 39 900 kronor 2026. Även i kronor räknat bör skattesänkningen stiga upp till en månadsinkomst om knappt 39 900 kronor. Förslaget innebär dock att alla med arbetsinkomster som överstiger 3,24 prisbasbelopp per år (ca 192 000 kronor år 2026, motsvarande ca 16 000 kronor per månad), ges en skattereduktion med ett belopp som motsvarar en större andel av arbetsinkomsterna än i dag. I genomsnitt bör skattereduktionen öka med drygt 3 800 kronor per person och år för dem som berörs av förslaget.

Vad bland annat Ekonomistyrningsverket, LO, PRO och TCO anför om åtgärder på utgiftssidan ligger utanför detta lagstiftningsärende och behandlas därför inte vidare här.

Skatteverket anser att det redan nu bör tydliggöras om åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för äldre kommer att höjas 2027. Den frågan ligger dock utanför det aktuella lagstiftningsärendet, som är avgränsat till vad som ska gälla från och med beskattningsåret 2026.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 67 kap. 7 § IL.

5Det förhöjda grundavdraget

5.1Gällande rätt

Den 1 januari 2009 infördes ett förhöjt grundavdrag för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Syftet med åtgärden var att förbättra de ekonomiska villkoren för pensionärer (prop. 2008/09:38). Det förhöjda grundavdraget har sedan dess förstärkts vid flera tillfällen. Den

1 januari 2023 höjdes åldersgränsen för att kunna ta del av det förhöjda grundavdraget till 66 år för att motsvara de åldershöjningar som har gjorts i det allmänna pensionssystemet. För att åldersgränsen ska motsvara riktåldern för pension kommer den att höjas till 67 år den 1 januari 2027 (prop. 2023/24:91).

Det förhöjda grundavdraget beräknas som det ordinarie grundavdraget med tillägg av ett särskilt belopp. Tillägget har utformats så att skatten på

15

Prop. 2025/26:32 pensionsinkomst för en person över 66 år ska vara likvärdig med skatten på arbetsinkomst för en person under 66 år (prop. 2020/21:1).

Bestämmelser om grundavdrag finns i 63 kap. inkomstskattelagen.

5.2Förstärkning av det förhöjda grundavdraget

Regeringens förslag

Det förhöjda grundavdraget förstärks med 4,04 miljarder kronor. Det sker genom att det särskilda beloppet som läggs till det ordinarie grundavdraget höjs för personer med förvärvsinkomster som överstiger ca 192 000 kronor per år.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det, bland dessa finns Konjunkturinstitutet, Företagarna, Näringslivets Skattedelegation (NSD, till vars yttrande Svenskt Näringsliv ansluter sig), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), SPF Seniorerna och Svenska Kommunalpensionärernas Förbund.

Arbetsförmedlingen, Arbetsgivarverket och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) avstyrker förslaget. Arbetsgivarverket bedömer att förslaget kan leda till tidigare pensionsavgångar vilket kan få negativa konsekvenser för sysselsättningen bland äldre och därmed även de statliga myndigheternas kompetensförsörjning.

Statistiska centralbyrån anför att vid beräkning av det särskilda beloppet som ska läggas till grundavdraget för personer med en fastställd förvärvsinkomst som överstiger 5,00 men inte 7,88 prisbasbelopp så medför det remitterade lagförslaget (0,17 prisbasbelopp ökat med 23,8 procent av den fastställda förvärvsinkomsten) inte samma effekt som beskrivs i promemorians konsekvensanalys.

Pensionsmyndigheten framhåller att skatten på pension före 67 års ålder fortsatt är betydligt högre än både skatten för arbetsinkomster och sjuk- och aktivitetsersättning.

aktivitetsersättning

6.1Gällande rätt

Personer med långvarigt nedsatt arbetsförmåga kan få sjuk- eller aktivitetsersättning, som är kontantförmåner inom sjukförsäkringen. För att ha rätt till sjukersättning ska den försäkrades arbetsförmåga vara stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Sjukersättning kan betalas ut i form av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning. Garantiersättning betalas ut till personer som under en ramtid haft låga eller inga förvärvsinkomster. Sjukersättning lämnas längst till och med månaden före den månad då den försäkrade fyller 66 år.

Aktivitetsersättning beviljas försäkrade mellan 19 och 29 år som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan under minst ett år eller som på grund av funktionshinder ännu inte avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. Den kan ges under högst tre år i taget. Även aktivitetsersättning kan betalas ut i form av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning. Inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning beräknas på grundval av en antagandeinkomst, som i sin tur beräknas med ledning av den försäkrades bruttoårsinkomster inom en ramtid.

Skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning infördes 2018 med syftet att minska skillnaden i beskattning av sådan inkomst och arbetsinkomster (prop. 2017/18:1).

Skattereduktionen förstärktes och fick en ny utformning genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2022. Syftet med ändringen var att ta bort skillnaden i beskattning av sjuk- och aktivitetsersättning och motsvarande arbetsinkomst, samt att utforma skattereduktionen på ett sådant sätt att den i princip ska motsvara hur jobbskatteavdraget beräknas (prop. 2021/22:33). Jobbskatteavdraget har därefter förstärkts flera gånger, vilket medfört att en skillnad i beskattning finns kvar i vissa inkomstintervall.

Rätt till sådan skattereduktion har fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga. Även begränsat skattskyldiga har i vissa fall rätt till skattereduktionen.

Underlaget för skattereduktionen består av sjuk- och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken som betalats ut under beskattningsåret och som ska tas upp till beskattning enligt inkomstskattelagen. En utländsk ersättning enligt lagstiftning om social trygghet som betalas ut enligt grunder som är jämförbara med vad som gäller för sjuk- och aktivitetsersättning ska efter begäran räknas med i underlaget för skattereduktionen om ersättningen tas upp till beskattning i Sverige (67 kap.

9b § IL).

Skattereduktionens storlek beräknas utifrån aktuellt prisbasbelopp,

underlaget enligt 67 kap. 9 b § IL, grundavdraget enligt 63 kap. 3 § IL och skattesatsen för kommunal inkomstskatt. Reduktionen uppgår alltid till

18

minst 4,5 procent av underlaget multiplicerat med skattesatsen för Prop. 2025/26:32 kommunal inkomstskatt (67 kap. 9 c § IL).

6.2Förstärkning av skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning

Regeringens förslag

Skattereduktionen för personer med sjuk- och aktivitetsersättning ska förstärkas för att ta bort skillnaden i beskattning av sådan ersättning och av arbetsinkomster. Det sker genom att skattereduktionen höjs för alla som har ett underlag som överstiger ca 54 000 kronor per år.

Underlaget för skattereduktionen ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det, bland dessa finns Arbetsförmedlingen, Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet (DHR), Funktionsrätt Sverige, Företagarna, Konjunkturinstitutet, Pensionärernas Riksorganisation och Riksförbundet för Social och Mental hälsa.

Näringslivets Skattedelegation (NSD, till vars yttrande Svenskt Näringsliv ansluter sig), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) avstyrker förslaget.

Landsorganisationen i Sverige (LO) framhåller att försäkringsersättningar inte omfattas av de nuvarande förslagen, vilket gör att bl.a. föräldrapenningtillägg (till skillnad mot föräldralön) och avtalade försäkringar som många med sjuk- och aktivitetsersättning också får beskattas hårdare än lön. NSD anser att sjuk- och aktivitetsersättning skattemässigt bör behandlas likvärdigt med andra skattepliktiga socialförsäkringsersättningar, exempelvis sjukpenning och arbetslöshetsersättning. NSD anser vidare att justeringar av nettoersättningar från socialförsäkringar inte bör ske via skattesystemet.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) bedömer att den föreslagna förstärkningen av skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättningen innebär en liten försämring av incitamenten att arbeta för dem som berörs.

Skälen för promemorians förslag

Som framgår av avsnitt 6.1. finns det en skillnad i beskattning av sjuk- och aktivitetsersättning och motsvarande arbetsinkomster. Till skillnad från

NSD, SACO och TCO anser regeringen att skattereduktionen för sjuk- och

19

3,24 prisbasbelopp, samt för underlag som överstiger 3,24 prisbasbelopp. För att skattereduktionens konstruktion bättre ska stämma överens med hur jobbskatteavdraget är utformat bör det införas en bestämmelse om att underlaget ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Motsvarande gäller för arbetsinkomster när jobbskatteavdraget ska bestämmas (67 kap.

6§ IL).

LO och NSD anför att flera andra inkomster i inkomstslaget tjänst inte

omfattas av denna skattereduktion. Regeringen konstaterar att den frågan ligger utanför detta lagstiftningsprojekt.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 67 kap. 9 b och 9 c §§ IL.

7Ikraftträdande

Regeringens förslag

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Ingen av remissinstanserna yttrar sig särskilt avseende ikraftträdandet.

Det följer av kontantprincipen att intäkter ska tas upp som intäkt det Prop. 2025/26:32 beskattningsår då de kan disponeras, eller på något annat sätt kommer den

skattskyldige till del (10 kap. 8 § IL). Det innebär att utbetalningar av t.ex. sjuk- och aktivitetsersättning som görs efter den 31 december 2025 kommer att omfattas av de nya bestämmelserna. Det gäller oberoende av om utbetalningarna avser tid före ikraftträdandet eller inte.

8Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms stå i proportion till det aktuella lagstiftningsärendet och med utgångspunkt i relevanta delar av 7 § förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Redogörelser enligt kraven i 6 § samma förordning återfinns i avsnitt 4–7 i den omfattning som bedöms lämpligt.

De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

I lagtexten till det remitterade förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag var parametrarna på en rad felaktiga. Effekterna i den remitterade promemorian var dock beräknade på korrekta parametrar. De beräknade effekterna i denna proposition överensstämmer med promemorians effekter.

Prop. 2025/26:32 regeringen att kommunsektorn tillförs medel för att kompensera för effekten på de kommunala skatteintäkterna. Kommunsektorn som helhet blir därmed fullt kompenserad för minskade skatteintäkter på grund av förslaget.

Förslaget om förstärkt skattereduktion för personer med sjuk- och aktivitetsersättning beräknas minska skatteintäkterna med 0,46 miljarder kronor. Förslaget är en skattereduktion och påverkar inte kommunsektorns skatteintäkter.

8.2Effekter för företagen

Förslaget om ett förstärkt jobbskatteavdrag gör det mer lönsamt att arbeta och mer attraktivt att starta och bedriva aktiv näringsverksamhet. Det påverkar dock inte förhållandet mellan att vara anställd och att bedriva enskild näringsverksamhet eller verksamhet i handelsbolag. Förslaget bedöms inte heller påverka företagens konkurrensförhållanden eftersom det omfattar alla som har arbetsinkomster. Jobbskatteavdraget beaktas automatiskt av Skatteverket och bedöms därför inte påverka företagens, kommunernas eller regionernas administrativa börda. I den mån förslaget ökar arbetsutbudet kan rekryteringsprocesser och matchningen på arbetsmarknaden komma att förbättras för både företag och myndigheter.

Förslaget om en förstärkning av det förhöjda grundavdraget innebär sänkt skatt på alla sorters förvärvsinkomster för dem som berörs. Den berörda ålderskategorin har redan särskilda skatteregler och förändringen kommer att beaktas automatiskt av Skatteverket. Det bedöms därför inte påverka företagens, kommunernas eller regionernas administrativa börda.

Förslaget om förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning bedöms inte påverka företagens, kommunernas eller regionernas administrativa börda.

8.3Effekter för enskilda

Förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag innebär att marginalskatten för personer upp till 66 år sänks på årsarbetsinkomster mellan 3,24 och 8,08 prisbasbelopp vilket med 2026 års prognostiserade prisbasbelopp på 59 200 kronor innebär årsarbetsinkomster mellan ca 191 800 och 478 300 kronor. Genomsnittsskatten sänks för alla med arbetsinkomster över ca 191 800 kronor per år. Sammantaget innebär den föreslagna förstärkningen av jobbskatteavdraget en skattelättnad med upp till 4 816 kronor per person och år vid en genomsnittlig kommunalskattesats. Cirka 4,5 miljoner personer berörs av förslaget. Den genomsnittliga skattesänkningen för dem som berörs blir knappt 3 800 kronor per år medan genomsnittlig skattesänkning för alla med jobbskatteavdrag upp till 66 år blir ca 2 970 kronor per år.

Tabell 8.1 visar skattesänkningen i kronor och som andel av inkomsten vid olika inkomster 2025.

22

Källa: Egna beräkningar. Prisbasbelopp på 59 200 kronor har använts i beräkningarna.

Figur 8.1 visar jobbskatteavdraget i förhållande till arbetsinkomst vid gällande regler och med förslagna regeländringar.

Figur 8.1 Jobbskatteavdraget för en person upp till 66 år med enbart arbetsinkomst

Kronor per år

60000

50000

40000

30000

20000

10000

0

Källa: Egna beräkningar. Prisbasbelopp på 59 200 kronor har använts.

Förslaget om en förstärkning av det förhöjda grundavdraget är utformat så att skatten för äldre med pensionsinkomst ska bli så lik skatten för en yngre person med arbetsinkomst som möjligt. Förslagets effekter vid olika inkomstnivåer är därför mycket lika effekterna för förstärkningen av jobbskatteavdraget (se tabell 8.2). Eftersom det förhöjda grundavdraget är ett avdrag medan jobbskatteavdraget är en skattereduktion blir effekterna däremot inte identiska. Ett avdrag påverkar dessutom när statlig inkomstskatt ska betalas och hur stor skattereduktionen för

23

Prop. 2025/26:32 förvärvsinkomst blir. I promemorian föreslås justeringar av det förhöjda grundavdraget för att ta hänsyn till detta (se figur 8.2).

Ungefär 1,75 miljoner personer får lägre skatt till följd av förslaget om förstärkt förhöjt grundavdrag. Den genomsnittliga skattesänkningen för dessa blir ca 2 300 kronor per år medan genomsnittlig skattesänkning för alla med förhöjt grundavdrag blir knappt 1 900 kronor per år.

Tabell 8.2 Förändring i skatt för personer över 66 år till följd av förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag

Kronor per år och procent

Källa: Egna beräkningar. Prisbasbelopp på 59 200 kronor har använts.

Uppskattningsvis kommer ca 270 000 personer att ha inkomst i form av sjuk- eller aktivitetsersättning 2026. Ca 250 000 av dessa har ersättning som överstiger 54 000 kronor. Den föreslagna förstärkningen av skattereduktionen medför att skatteuttaget minskar för dessa personer. Den

24

genomsnittliga skattesänkningen för berörda personer beräknas uppgå till Prop. 2025/26:32 ca 1 800 kronor per år.

Hur stor skattesänkningen blir för enskilda beror på storleken på deras ersättning, kommunalskattesats samt om de har andra förvärvsinkomster. Baserat på 2026 års prognostiserade prisbasbelopp och kommunalskattesatser beräknas skattesänkningen bli 1 674 kronor per år vid en genomsnittlig kommunalskattesats för personer som fyllt 30 år och som har ersättning på hel garantinivå (se tabell 8.3). För personer som har högsta möjliga ersättningsnivå, och en genomsnittlig kommunalskattesats, beräknas skattesänkningen bli 5 910 kronor per år.

För personer som får transfereringar som bestäms utifrån inkomst efter skatt, t.ex. ekonomiskt bistånd, kommer den föreslagna skattereduktionen att medföra att dessa transfereringar minskar. För personer som är i fortsatt behov av ekonomiskt bistånd trots förstärkningen av skattereduktionen kommer den disponibla inkomsten inte att öka. Utbetalningarna av ekonomiskt bistånd uppskattas dock minska i marginell utsträckning i förhållande till minskningen av skatteintäkterna av den föreslagna skattereduktionen. Avgifter som bestäms av inkomst efter skatt, t.ex. avgift för omsorg, kan också komma att öka, vilket kan innebära att den disponibla inkomsten efter dessa avgifter inte ökar eller ökar i mindre utsträckning för berörda personer.

Anm.: Ersättningsnivåerna är baserade på gällande regler och förväntat prisbasbelopp 2026 (59 200 kronor). Skattesänkningen är beräknad baserat på prisbasbeloppet 202 6 och den genomsnittliga kommunalskattesatsen för 2025. Den föreslagna utformningen innebär att underlaget för skattereduktionen bestäms av storleken på sjuk- och aktivitetsersättning och befintligt grundavdrag. Grundavdragets nivå beror dock på storleken på den fastställda förvärvsinkomsten vilket innebär att andra förvärvsinkomster än sjuk - och aktivitetsersättning kan påverka storleken på skattereduktionen. I tabellen antas övriga förvärvsinkomster vara 0 kronor.

Källa: Egna beräkningar.

25

förväntas öka mer för kvinnor än för män. Av den sammantagna ökningen Prop. 2025/26:32 av antalet timmar står kvinnor för ca 60 procent.

Förslagets självfinansieringsgrad, dvs. hur stor del av den ursprungliga offentligfinansiella nettokostnaden som på lång sikt upphör på grund av ett ökat arbetsutbud, beräknas till ca 21 procent.

Konjunkturinstitutet bedömer att den föreslagna förstärkningen medför positiva effekter på arbetsutbudet. Konjunkturinstitutet betonar att arbetsutbudseffekterna av ytterligare jobbskatteavdrag är osäkra och att effekterna av ett förstärkt jobbskatteavdrag riskerar att överskattas i den av regeringen använda arbetsutbudsmodellen. Regeringen instämmer med Konjunkturinstitutets bedömning att effekterna på sysselsättning är mycket osäkra men delar inte bedömningen att de beskrivna effekterna på lång sikt skulle vara överskattningar (se Finansdepartementets rapport Arbetsutbudseffekter av reformer på inkomstskatteområdet 2007–2009 samt Riksrevisionens underlagsrapport Underlag A. FASIT med arbetsutbud [RIR 2020:09]).

Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att regeringen ensidigt analyserar arbetsmarknadseffekterna av jobbskatteavdraget. För att veta i vilken utsträckning en skattesänkning har positiva effekter på sysselsättningen anser LO att det krävs att analysen även inkluderar en bedömning av sysselsättningsförlusten från de offentliga utgifter som tvingas stå tillbaka till följd av denna åtgärd. Regeringen anser att en sådan analys ligger utanför detta lagstiftningsprojekt. Effekterna av regeringens samlade finanspolitik bedöms i budgetpropositionen för 2026.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) anser att regeringens rapportering av resultaten från mikrosimulering bör vara mer utförlig och transparent. Bland annat anser IFAU att förslagets självfinansieringsgrad ska rapporteras, något som även Ekonomistyrningsverket anför. Konsekvensanalysen ovan har av den

anledningen kompletarasts med redovisning av förslagets självfinansieringsgrad och effekt på den långsiktiga arbetslösheten.

Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet anser att de redovisade effekterna framstår som små i förhållande till den offentligfinansiella kostnaden. Effekterna på antalet sysselsatta och totala antalet arbetade timmar i relation till den offentligfinansiella kostnaden är dock i paritet med förstärkningarna av jobbskatteavdraget som gjorts tidigare under mandatperioden.

Det förhöjda grundavdraget

Förstärkningen av det förhöjda grundavdraget påverkar skatten på både arbets- och pensionsinkomster. Den föreslagna förstärkningen påverkar därför inte i någon större utsträckning hur lönsamt det är att arbeta jämfört med att gå i pension. Generellt sänkt skatt för personer över 66 år innebär en inkomsteffekt som kan leda till att fler anser sig ha råd att gå i pension. Förslaget kan på så sätt ha en negativ effekt på sysselsättningen för äldre. Effekten på arbetsutbudet av att förstärka det förhöjda grundavdraget kan inte skattas med FASIT och det råder mycket stor osäkerhet kring storleken på inkomsteffekten. Forskningen verkar dock kunna utesluta stora effekter på arbetsutbudet (se t.ex. Skillnad på marginalen – En ESO-

rapport om reformerad inkomstbeskattning, ESO 2019:3, s. 120).

27

Prop. 2025/26:32 Skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning

Förstärkningen av skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning minskar de ekonomiska drivkrafterna att gå från sjuk- eller aktivitetsersättning till arbete. I genomsnitt ökar inkomsten med 1 800 kronor 2026. En studie som utvärderade effekten av ökade ekonomiska drivkrafter att börja arbeta inom den svenska sjukersättningen fann emellertid inte någon positiv effekt av detta på arbetsutbud eller utbildningsnivå hos personer med restarbetsförmåga (Andersson, J., Ekonomiska incitament till arbete inom sjukförsäkringssystemet – effekter av steglös avräkning, IFAU-rapport 2018:6). I studien konstaterats dock att liknande studier i andra länder har hittat effekter av ekonomiska drivkrafter på arbetsutbudet inom motsvarande förmånssystem. Resultaten från FASIT-modellen tyder på en marginellt negativ effekt på antalet sysselsatta och arbetade timmar.

8.5Effekter för inkomstfördelningen

I genomsnitt ökar hushållens ekonomiska standard med 0,53 procent till följd av förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag. Den ekonomiska standarden ökar i alla inkomstgrupper, men effekten, mätt i procent, är störst i inkomstgrupperna 6–8, där ekonomisk standard ökar med 0,73 procent (se figur 8.3). Förslaget innebär ingen nämnvärd förändring av inkomstfördelningen mätt med Gini-koefficienten.

Figur 8.3 Genomsnittlig effekt av förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag på ekonomisk standard uppdelat på inkomstgrupper.

procent

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

28

Förslaget beräknas i genomsnitt öka individernas ekonomiska standard i Prop. 2025/26:32 samtliga regioner, men ökningen bedöms i procent vara något större i s.k.

täta regioner som är avlägset belägna (se figur 8.4).

Figur 8.4 Genomsnittlig effekt på ekonomisk standard i olika kommungrupper

Procent

Landsbygdsregion mycket avlägset belägen

Landsbygdsregion avlägset belägen

Landsbygdsregion nära större stad

Tät region avlägset belägen

Tät region nära en större stad

Göteborg

Malmö-Lund

Stockholm

0,00,51,0

Procent

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

29

Förstärkningen av det förhöjda grundavdraget beräknas i genomsnitt öka Prop. 2025/26:32 individernas ekonomiska standard i samtliga regioner, men ökningen

bedöms vara störst i s.k. landsbygdsregioner avlägset och mycket avlägset belägna (se figur 8.6).

Figur 8.6 Genomsnittlig effekt på ekonomisk standard i olika kommungrupper

Procent

Landsbygdsregion mycket avlägset belägen

Landsbygdsregion avlägset belägen

Landsbygdsregion nära större stad

Tät region avlägset belägen

Tät region nära en större stad

Göteborg

Malmö-Lund

Stockholm

0,00,10,2

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

31

Prop. 2025/26:32 Förslaget om en förstärkning av skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning beräknas öka hushållens ekonomiska standard med i genomsnitt 0,01 procent. Genomsnittlig ekonomisk standard ökar i samtliga inkomstgrupper utom för de med de högsta inkomsterna, men effekten är störst i inkomstgrupp två där den beräknas öka med i genomsnitt 0,08 procent (se figur 8.7). Eftersom effekterna på hela befolkningen är små så är det liten skillnad mellan effekterna av en förstärkt skattereduktion mellan olika regioner.

Figur 8.7 Genomsnittlig effekt av förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning på ekonomisk standard uppdelat på inkomstgrupper.

Procent

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

32

Förstärkningen av skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning Prop. 2025/26:32 bedöms leda till att individuell disponibel inkomst ökar mer för kvinnor

än för män. För män beräknas individuell disponibel inkomst öka med i genomsnitt 0,01 procent medan den för kvinnor beräknas öka med i genomsnitt 0,02 procent (se figur 8.10). Av de som berörs är ca 60 procent kvinnor.

Figur 8.10 Genomsnittlig effekt av förstärkningen av skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning på individuell disponibel inkomst för kvinnor och män

Procent

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Sammanfattningsvis påverkar förslagen inte den ekonomiska jämställdheten då individuell disponibel inkomst för både kvinnor och män väntas öka i genomsnitt med 0,66 procent.

8.7Effekter för statliga myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslagen medför endast marginella förändringar för Skatteverket och ingår i den anpassning som görs årligen på grund av ny eller förändrad lagstiftning. Kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslagen inte ha någon inverkan.

35

9.1Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

63kap.

3a §

I paragrafen finns bestämmelser om förhöjt grundavdrag för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år.

Ändringarna i paragrafen innebär att nuvarande nivåer i grundavdraget höjs för personer vars fastställda förvärvsinkomst överstiger 3,24 prisbasbelopp.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

67kap.

7§

Av paragrafen framgår hur jobbskatteavdraget för personer som inte har fyllt 66 år ska beräknas.

Ändringarna i paragrafen innebär att nuvarande nivåer i jobbskatteavdraget höjs för personer vars arbetsinkomst som beskattas i Sverige överstiger 3,24 prisbasbelopp.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

9 b §

I paragrafen anges hur underlaget för skattereduktionen ska beräknas. Tredje stycket, som är nytt, innebär att underlaget för skattereduktionen

ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Överväganden finns i avsnitt 6.2.

9 c §

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur storleken på skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning ska beräknas.

Ändringarna i första stycket innebär att nuvarande nivåer för skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning höjs för personer som har ett underlag mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp, samt för personer som har ett underlag som överstiger 3,24 prisbasbelopp.

Överväganden finns i avsnitt 6.2.

Prop. 2025/26:32

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 oktober 2025

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Pourmokhtari, Britz, Mohamsson, Lann

Föredragande: statsrådet Wykman

Regeringen beslutar proposition Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning

48