HD03301: Skärpta villkor för anhöriginvandring

Regeringens proposition 2025/26:301

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Visby den 25 juni 2026

Ulf Kristersson

Johan Forssell (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår skärpta villkor för anhöriginvandring.

Förslagen innebär att reglerna om vem som kan beviljas uppehålls- tillstånd som anhörig anpassas till EU:s rättsliga miniminivåer. Det ska gälla skilda regler i fråga om möjligheten att vara anknytningsperson för svenska medborgare, andra nordiska medborgare och personer med permanent uppehållsrätt respektive för personer med uppehållstillstånd.

För att uppehållstillstånd ska kunna beviljas på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd ska det som huvudregel krävas att anknytningspersonen har vistats med uppehållstillstånd i Sverige sedan minst två år. Undantag ska bl.a. gälla för ensamkommande barn och för flyktingar i vissa situationer.

De försörjningskrav som gäller vid anhöriginvandring ska skärpas. Bland annat ska försörjningskrav gälla i fler situationer. Kravet ska gälla även vid en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd.

Reglerna om uppehållstillstånd för nära anhöriga utanför kärnfamiljen ska bli bättre anpassade för förlängningssituationer. Det innebär bl.a. att den som är under 21 år och tidigare har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn, men som fyllt 18 år, ska kunna beviljas uppehållstillstånd.

Det föreslås också att möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige tillfälligt ska utökas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2026.

1

Prop. 2025/26:301 Innehållsförteckning

4

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlännings- lagen (2005:716).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlännings- lagen (2005:716).

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestöds- lagen (1999:1395).

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i utlänningslagen (2005:716).

5

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om utlänningslagen (2005:716)2 dels att 5 kap. 3–3 f §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 5 kap. 3 § ska utgå,

dels att nuvarande 5 kap. 3 g § ska betecknas 5 kap. 3 m §,

dels att den nya 5 kap. 3 m, 16 och 17–18 §§, 5 b kap. 19 §, 6 kap. 4 §,

6 a kap. 9 och 10 a §§, 6 b kap. 14 §, 7 kap. 3, 3 b och 3 c §§, 12 kap. 18 §, 13 kap. 15 och 16 §§ och 21 kap. 4 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas sjutton nya paragrafer, 5 kap. 3–3 l och 18 b §§,

5 b kap. 15 a §, 6 a kap. 4 b § och 12 kap. 12 c §, och närmast före 5 kap. 3, 3 a, 3 c, 3 d, 3 f, 3 h–3 j och 3 m §§ nya rubriker av följande lydelse.

uppehållstillstånd sedan minst två Prop. 2025/26:301 år när ansökan om uppehållstill-

stånd på grund av anknytning gavs in.

Kravet på vistelsetid gäller inte om

1.anknytningspersonen har be- viljats internationellt skydd som flykting och familjebanden mellan utlänningen och anknytningsperso- nen har etablerats före anknytnings- personens inresa i Sverige, eller

2.utlänningen är ett barn som har fötts i Sverige och anknytnings- personen är barnets förälder och sammanbor med barnet i Sverige.

Utöver det som framgår av andra stycket får undantag från kravet på vistelsetid medges om det finns sär- skilda skäl.

Krav på försörjning och bostad för uppehållstillstånd på grund av anknytning

3 j §

Uppehållstillstånd på grund av an- knytning till en person enligt 3, 3 a, 3 f eller 3 g § får beviljas endast om anknytningspersonen kan försörja sig och utlänningen samt har en bo- stad av tillräcklig storlek och stan- dard för sig och utlänningen.

Första stycket gäller inte om

1.anknytningspersonen är ett barn,

2.utlänningen är ett barn som har fötts i Sverige och anknytningsper- sonen är barnets förälder och sam- manbor med barnet i Sverige, eller

3.anknytningspersonen är med- borgare i Sverige eller en annan EES-stat eller Schweiz, utlänningen är anknytningspersonens make eller sambo och utlänningen och anknyt- ningspersonen har sammanbott utomlands en längre tid eller det på något annat sätt står klart att för- hållandet är väl etablerat.

11

1.utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd här med stöd av 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 §,

2.utlänningen med stöd av 6 § bör beviljas uppehållstillstånd här,

4.utlänningen kan beviljas eller har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd här med stöd av 15 §,

Prop. 2025/26:301 ningen måste resa till ett annat land för att ge in ansökan där eller att det annars finns särskilda skäl.

Första stycket gäller inte heller en utlänning som har beviljats ett uppe- hållstillstånd enligt 9 §, om ansökan avser ett tidsbegränsat uppehålls- tillstånd för arbete enligt 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket eller för att bedriva näringsverksamhet enligt 10 a § och ges in inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet.

Vid skälighetsbedömningen enligt andra stycket 5 ska konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige.

I fråga om uppehållstillstånd för en utlänning som ska avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har fått laga kraft gäller föreskrifterna i

20 § samt 12 kap. 16 b, 16 c, 16 e, 16 g, 17 a, 17 c och 18–20 §§.

Nuvarande lydelse

18

5Senaste lydelse 2019:1208.

8Senaste lydelse 2024:1220.

7 kap.

3 §

Uppehållstillstånd får återkallas för en utlänning som har rest in i landet, om

1.utlänningen utan arbetstillstånd bedriver verksamhet som kräver ett sådant tillstånd,

2.utlänningen har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket och anställningen upphört, om inte utlänningen inom tre månader har fått en ny anställning som omfattas av arbetstillståndet eller inom samma tid ansökt om arbetstillstånd med anledning av en ny anställning och ansökan därefter beviljas, eller

3.det på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlän- ningen

a) i Sverige eller i något annat nordiskt land kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet,

b) i Sverige eller i något annat nordiskt land kommer att bedriva sådant företagsspioneri som utövas på uppdrag av eller understöds av en främ- mande makt eller av någon som agerar för en främmande makts räkning där det kan antas att brottet inte leder till endast böter, eller

c) kommer att bedriva verksamhet med koppling till terrorism.

Ett uppehållstillstånd får återkallas för en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat, om utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet. Detsamma gäller för utlänningens anhöriga.

12 kap.

12 c §

Om en utlänning som avses i 5 kap. 18 b §, 5 b kap. 15 a § eller 6 a kap. 4 b § har ansökt om uppehållstill- stånd får Migrationsverket eller, om ett beslut om ett sådant uppehålls- tillstånd har överklagats, en migra- tionsdomstol eller Migrationsöver- domstolen besluta om inhibition av ett beslut om att utvisa utlänningen.

18 §

Migrationsverket får bevilja uppehållstillstånd om det i ett ärende om verk- ställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som fått laga kraft kommer fram nya omständigheter som innebär att

1.det finns ett hinder mot verkställighet enligt 1, 2 eller 3 §,

2.det finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet inte kommer att vara villigt att ta emot utlänningen, eller

3.det finns medicinska hinder eller någon annan särskild anledning att beslutet inte bör verkställas.

Barn får beviljas uppehållstillstånd enligt första stycket 3 även om de om- ständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer.

Prop. 2025/26:301 Första–fjärde styckena gäller inte för en utlänning som omfattas av be- stämmelserna i 17 a §.

En DNA-analys får utföras endast om den som ska undersökas har infor- merats om syftet med DNA-analysen och har gett sitt skriftliga samtycke.

Kostnaden för provtagning, transport av prover och analys ska betalas

1.sökanden inte har getts tillfälle att få en DNA-analys utförd enligt 15 §,

Prop. 2025/26:301 3. I fråga om återkallelse av uppehållstillstånd på grund av anknytning som har beviljats före ikraftträdandet gäller 7 kap. 3 § i den äldre lydelsen.

26

Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716)1

dels att 5 kap. 18 b §, 5 b kap. 15 a §, 6 a kap. 4 b § och 12 kap. 12 c § ska upphöra att gälla,

dels att 5 kap. 18 § och 6 kap. 4 § ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt förslaget i avsnitt 2.1 Föreslagen lydelse

5kap. 18 §2

En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppe- hållstillstånd får inte bifallas efter inresan.

Första stycket gäller inte om

1.utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd här med stöd av 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 §,

2.utlänningen med stöd av 6 § bör beviljas uppehållstillstånd här,

3.en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegrän- sat uppehållstillstånd som har beviljats en utlänning med stöd av 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–3 h §§,

4.utlänningen kan beviljas eller har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd här med stöd av 15 §,

5.utlänningen enligt 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–3 h §§ har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in ansökan där,

6.utlänningen har rätt till uppehållstillstånd med stöd av artikel 23 i skyddsgrundsförordningen,

7.utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd enligt 15 d §,

8.följande villkor är uppfyllda:

a)utlänningen ansöker om förlängning av ett tidsbegränsat uppehålls- tillstånd, för arbete som har beviljats enligt 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket, eller för att bedriva näringsverksamhet enligt 10 a §,

b)utlänningen har

–ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete som har beviljats enligt 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket och inom giltighetstiden för detta tillstånd ansöker om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet enligt 10 a §, och förutsättningarna för det tidi- gare tillståndet har varit uppfyllda, eller

–ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet som har beviljats enligt 10 a § och inom giltighetstiden för detta tillstånd ansöker om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete enligt 10 § i de

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

29

2 kap.

4 §

Studiehjälp får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiehjälp får också lämnas till studerande som inte är svenska medbor-

gare, om de studerande

1.är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, och

2.har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här.

Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för per- soner som har fått en varaktig anknytning till Sverige och som är

1.utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § utlänningslagen (2005:716),

2.schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller

3.familjemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2 och själva har uppehållstillstånd.

Studiehjälp får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om

1.den studerande har beviljats internationellt skydd med stöd av Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1347 av den 14 maj 2024 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbe- hövande och för innehållet i det beviljade skyddet, om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU,

2. den studerande har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av artikel 23 i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2024/1347 eller med stöd av 5 kap. 3, 3 a eller 6 § eller 12 kap. 18 § första stycket 1 utlänningslagen eller med stöd av lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå, eller

3. det finns särskilda skäl.

30

32

6 §

Ett barn som har fötts i Sverige och som sedan födelsen är statslöst för- värvar svenskt medborgarskap efter anmälan av den eller dem som har vårdnaden om barnet, om barnet har permanent uppehållstillstånd och

En utlänning som är född i Sverige och sedan födelsen är statslös förvärvar svenskt medborgarskap efter anmälan om han eller hon

1. har fyllt arton men inte tjugoett år vid anmälningstillfället,

33

3.har haft hemvist här i landet sedan fem år eller under sammanlagt tio år,

och

4.inte har dömts för ett brott mot Sveriges säkerhet eller dömts till frihets- berövande påföljd i fem år eller längre.

20 §

Det som föreskrivs i denna lag om krav på permanent uppehållstillstånd gäller inte för den som

1.är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge, eller

2.har välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd och

a)har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 b eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716), eller som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande med stöd av artikel 24 i Europaparlamen- tets och rådets förordning (EU) 2024/1347 eller motsvarande äldre bestäm- melser, eller

Kravet i första stycket 2 på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppe- hållstillstånd gäller inte för den som har hemvist i Sverige sedan tio år.

I fråga om medborgare i övriga länder inom Europeiska ekonomiska sam- arbetsområdet (EES) och sådana familjemedlemmar som avses i 3 a kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) ska vid tillämpningen av denna lag uppehållsrätt likställas med ett permanent uppehållstillstånd. Detsamma gäller för de utlänningar som har beviljats uppehållsstatus i Sverige enligt avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (EUT L 29, 31.1.2020, s. 7).

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2026.

34

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:156) Prop. 2025/26:301 om samhällsorientering för vissa nyanlända

invandrare

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

2 §1

Lagen gäller även för nyanlända invandrare som har fyllt 18 år men inte

3.uppehållskort efter ansökan enligt 3 a kap. 10 § utlänningslagen,

4.uppehållstillstånd som familjemedlem eller anhörig enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. 23 § tredje, fjärde eller, när det gäller familjemedlem till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för arbete, femte stycket utlänningslagen,

5.uppehållstillstånd som familjemedlem enligt 6 a kap. 9 § utlännings- lagen,

6.uppehållstillstånd som familjemedlem enligt 6 b kap. 14 § utlännings- lagen, eller

7.uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har bevil- jats uppehållstillstånd med stöd av någon av bestämmelserna i 1 a §.

1.Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2026.

2.För uppehållstillstånd som har beviljats enligt 5 kap. 3 eller 3 a § utlänningslagen (2005:716) i deras lydelse före den 1 oktober 2026 gäller 2 § i den äldre lydelsen.

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 3 d § utlänningslagen (2005:716) i stället för lydelsen enligt lagen (2026:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

7 kap.

3 d §

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får, utöver vad som i övrigt framgår av denna lag, återkallas om förutsättningarna för uppehållstillståndet inte längre är uppfyllda.

Ett uppehållstillstånd ska inte åter- kallas enligt första stycket om det finns förutsättningar att meddela uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 g § 2.

36

Regeringen beslutade i juli 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av det svenska regelverket för att bevilja uppehållstill- stånd på grund av anknytning (dir. 2024:68). Utredningen, som antog nam- net Utredningen om skärpta villkor för anhöriginvandring, överlämnade i september 2025 betänkandet Skärpta villkor för anhöriginvandring (SOU 2025:95). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Betänkan- dets lagförslag finns i bilaga 2.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstans- erna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i lagstiftningsärendet (Ju2025/01907).

För att komplettera beredningsunderlaget i de delar som avser försörjnings- kravet för anhöriginvandring har Justitiedepartementet tagit fram prome- morian Ett skärpt försörjningskrav vid anhöriginvandring (Ju2025/02715). En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 4. Promemorian har remiss- behandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. Remiss- yttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i lagstiftningsärendet (Ju2025/02715).

Som ett led i den fortsatta beredningen har även ett utkast till lagråds- remiss utarbetats inom Justitiedepartementet, Tillfälligt utökade möjligheter för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige. En sammanfattning av utkastets innehåll finns i bilaga 6. Utkastets lagförslag finns i bilaga 7. Utkastet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 8. Remissyttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i lagstiftningsärendet (Ju2026/01367).

Prop. 2025/26:301 I förhållande till lagrådsremissernas lagförslag görs vissa språkliga och redaktionella ändringar.

4Reglerna om anhöriginvandring skärps och anpassas till EU:s rättsliga miniminivå

4.1Behovet av en reform

Den asylrelaterade invandringen till Sverige har under lång tid varit om- fattande. I kombination med bristande integration har det bidragit till att Sverige i dag står inför stora utmaningar med ett växande utanförskap. För att bryta och vända den negativa utvecklingen genomför regeringen om- fattande reformer för att åstadkomma en ansvarsfull, restriktiv och lång- siktigt hållbar migrationspolitik. Målet är att kraftigt minska den asylrela- terade invandringen. Därigenom skapas bättre förutsättningar för en lyck- ad integration. Sedan regeringen tillträdde 2022 har antalet asylsökande minskat med nästan 60 procent till och med 2025, trots ett fortsatt högt söktryck till andra europeiska länder. Regeringen bedömer dock att fler åtgärder bör göras för att ytterligare minska invandringen.

Anhöriginvandringen har under lång tid varit hög och kunnat ske på alldeles för generösa villkor. Ett viktigt led i det paradigmskifte som nu genomförs är att skärpa villkoren för anhöriginvandring. Regeringen anser att det kan bidra till att förbättra integrationen och minska risken för att människor som flyttar till Sverige hamnar i ett utanförskap.

Det svenska regelverket för att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning har nyligen skärpts i flera avseenden. Möjligheterna till undan- tag från försörjningskravet har begränsats och åldersgränsen för att neka uppehållstillstånd på grund av anknytning har höjts (prop. 2023/24:18). Det är dock angeläget att regelverket stramas åt ytterligare. Reglerna bör som utgångspunkt inte vara mer generösa än vad som följer av EU-rätten och Sveriges övriga internationella åtaganden. Det är viktigt att reglerna inte leder till orimliga resultat i enskilda fall och att de utformas med beaktande av bl.a. barnets bästa i enlighet med bl.a. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Hänsyn bör också tas till Sveriges konkurrenskraft och kompetensförsörjning. Mot den bakgrunden lämnas i propositionen en rad förslag som syftar till att begränsa anhöriginvan- dringen och skapa tydligare och mer ändamålsenliga regler.

38

Regeringens förslag

Reglerna om anhöriginvandring i 5 kap. utlänningslagen ska få en ny ut- formning. Anknytningspersonerna ska delas in i följande två huvudkate- gorier:

•svenska medborgare, andra nordiska medborgare och personer med permanent uppehållsrätt, och

•personer med uppehållstillstånd.

Det ska i vissa avseenden gälla skilda regler för de olika personkatego- rierna i fråga om möjligheten att vara anknytningsperson. Även i fort- sättningen ska vissa särskilda regler gälla när anknytningspersonen är ett barn.

För att en svensk eller annan nordisk medborgare eller en person med permanent uppehållsrätt i Sverige ska kunna vara anknytningsperson ska det, i likhet med vad som gäller i dag, krävas att personen är bosatt i Sverige.

För att en person med uppehållstillstånd i Sverige ska kunna vara anknytningsperson enligt 5 kap. utlänningslagen ska det krävas att per- sonen är bosatt i Sverige och antingen har permanent uppehållstillstånd eller tidsbegränsat uppehållstillstånd med en giltighetstid om minst ett år. Något krav på att uppehållstillståndet ska ha beviljats på någon särskild grund ska inte ställas upp. Därtill ska en person som inte har välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd inte kunna vara anknyt- ningsperson enligt 5 kap. utlänningslagen.

Reglerna i 5 kap. utlänningslagen ska inte gälla för personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd. Reglerna i 21 kap. utlännings- lagen om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person med tillfälligt skydd ska anpassas till den EU-rättsliga miniminivån.

I fråga om ensamkommande barn ska kravet på att barnet ska vara ogift för att kunna vara anknytningsperson i förhållande till sina föräldrar tas bort.

Regeringens bedömning

Möjligheten för studenter att vara anknytningsperson vid anhöriginvand- ring bör tas bort i andra fall än de som omfattas av tvingande EU-regler. För doktorander bör det dock fortsatt finnas en möjlighet att vara anknyt- ningsperson. Regeringen avser att bereda och återkomma med förslag på sådana förordningsändringar.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens för- slag och bedömning. Till skillnad från regeringens förslag innebär utred- ningens förslag en ändring i fråga om vilka personkategorier som omfattas

av rätten till studiestöd, och att bestämmelserna i 6 a kap. 10 § andra

39

beviljas före inresan och i fråga om nivån på försörjningskravet. Myndig- Prop. 2025/26:301 heten menar att de praktiska följderna av en ordning med parallella regler

om uppehållstillstånd på grund av anknytning är svåra att överblicka. Centrala studiestödsnämnden (CSN) framhåller att den av utredningen

föreslagna följdändringen i studiestödslagen innebär att nya kategorier av anhöriginvandrare får rätt till studiestöd och att det saknas överväganden kring förslagens påverkan på studiestödet.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Skilda regler om anhöriginvandring bör gälla för personer med en stark rätt att vistas i Sverige respektive personer med uppehållstillstånd

De allmänna reglerna om uppehållstillstånd på grund av anknytning finns i 5 kap. 3 och 3 a §§ utlänningslagen (2005:716). Bestämmelserna i 5 kap. 3 §, som är tvingande, har sin grund i rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening (familjeåterförenings- direktivet) och ger vissa nära anhöriga en rätt till uppehållstillstånd. Familjeåterföreningsdirektivet bygger på tanken att en tredjelandsmed- borgare som har en permanent bosättning i en medlemsstat ska ha rätt att återförenas med medlemmar i kärnfamiljen som också är tredjelands- medborgare. Till skillnad från direktivet gäller den svenska regleringen även för EU-medborgare, inkluderat svenska medborgare och andra nord- iska medborgare. I 5 kap. 3 a § utlänningslagen finns bestämmelser om uppehållstillstånd för anhöriga som inte grundar sig på EU-rätten. De reg- lerna är inte tvingande. Det finns utöver reglerna i 5 kap. även särskilda regler om anhöriginvandring för vissa personkategorier, exempelvis för personer med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd (21 kap. 4 § utlän- ningslagen) och för arbetstagare (4 kap. 4 a § utlänningsförordningen [2006:97]).

För att anpassa regelverket om anhöriginvandring till de miniminivåer som följer av EU-rätten och Sveriges övriga internationella åtaganden bör de allmänna reglerna om anhöriginvandring utformas så att det i större ut- sträckning än i dag görs åtskillnad mellan olika anknytningspersoner be- roende på grunden för deras rätt att vistas i Sverige. Det är rimligt att i vissa avseenden tillämpa olika regler om anhöriginvandring för svenska med- borgare, och andra personer med en stark rätt att vistas i Sverige, respek- tive för personer som vistas i Sverige med uppehållstillstånd. En sådan åt- skillnad kan inte minst motiveras av den anknytning till Sverige som med- borgarskapet innebär och den ovillkorliga rätt att vistas här i landet som följer av medborgarskapet. Mer förmånliga regler för den aktuella gruppen ligger också i linje med de lagändringar som syftar till att stärka medbor- garskapets status (se prop. 2025/26:175). Regeringen bedömer att en ordning som innebär att skilda regler om anhöriginvandring tillämpas för svenska medborgare och personer med uppehållstillstånd varken utgör otillåten diskriminering eller är oproportionerlig (jfr t.ex. Europadom- stolens avgörande i Abdulaziz, Cabales and Balkandali mot Förenade Konungariket, dom den 28 maj 1985, ansökan nr 9214/80, 9473/81 och 9474/81).

41

Prop. 2025/26:301 En sådan person ges en mer principiell rätt att stanna i Sverige. Om ut- länningen exempelvis uppnått en vistelsetid om fyra år, vilket i normalfallet betyder att det ursprungliga tillståndet förlängts minst en gång, samt upp- fyller övriga krav för att beviljas sådan status, alltså i huvudsak inte vistats längre tid utanför Sverige eller inte utgör hot mot allmän ordning och säker- het, bör han eller hon anses ha välgrundade utsikter till ett varaktigt uppe- hållstillstånd. Som framhållits ovan är dock begreppet varaktigt uppe- hållstillstånd ett EU-rättsligt begrepp vars tolkning följer av EU-rätten.

I familjeåterföreningsdirektivet uppställs inga krav på att anknytnings- personens uppehållstillstånd ska ha beviljats på en viss grund för att en rätt till familjeåterförening ska föreligga. Tillämpningsområdet är i stället brett i den meningen att direktivet innebär en rätt till familjeåterförening för per- soner som är tredjelandsmedborgare, vistas lagligen i en medlemsstat, har uppehållstillstånd med giltighetstid på minst ett år och har välgrundade ut- sikter att få ett varaktigt uppehållstillstånd (artikel 3.1). Direktivet omfattar de flesta grupper med uppehållstillstånd i Sverige. Som framgår ovan om- fattas dock inte unionsmedborgare. Personer med tillfälligt eller subsidiärt skydd undantas också (se vidare om dessa grupper i följande avsnitt).

För att åstadkomma långsiktigt hållbara och tydliga regler som så långt möjligt anpassas till direktivet bör reglerna i 5 kap. utlänningslagen om uppehållstillstånd på grund av anknytning till personer med uppehålls- tillstånd ges en mer generell utformning. En person bör kunna vara anknyt- ningsperson vid anhöriginvandring om han eller hon har permanent uppe- hållstillstånd eller, under de förutsättningar som följer av familjeåterfören- ingsdirektivet, tidsbegränsat uppehållstillstånd. Det bör alltså inte krävas att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska ha beviljats på någon av vissa särskilt angivna grunder. Migrationsverket och Svenska Röda Korset ställer sig positiva till denna reform. Det bör dock framhållas att även om detta innebär att nya personkategorier omfattas av tillämpningsområdet av reglerna i 5 kap. utlänningslagen så innebär förslaget inte att nya personkategorier får rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Det har att göra med att dessa person- kategorier redan i dag omfattas av andra regler om anhöriginvandring (se vidare i det kommande).

Förslaget innebär att vissa kategorier av personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd, exempelvis arbetskraftsinvandrare och forskare, kommer att omfattas av parallella regelverk (se bl.a. 4 kap. 4 a § utlänningsförord- ningen och 5 b kap. 19 §, 6 a kap. 9 § och 6 b kap. 14 § utlänningslagen). Migrationsverket och Sveriges advokatsamfund anför att detta kan medföra tolknings- och tillämpningssvårigheter. Regeringen instämmer emellertid i utredningens bedömning att förslaget inte bör medföra några betydande svårigheter i detta avseende. I enlighet med principen att en specialregel går före mer allmänna regler, bör en prövning enligt en tillämplig specialregel, exempelvis 4 kap. 4 a § utlänningsförordningen, föregå en prövning enligt 5 kap. utlänningslagen. En sådan ordning bör också i normalfallet framstå som naturlig, eftersom tillämpningen av en specialregel normalt kommer att innebära att färre krav behöver vara uppfyllda, och därmed ger ett för den enskilde mer fördelaktigt resultat. För den som omfattas av särskilda regler om anhöriginvandring kommer en tillämpning av 5 kap. utlänningslagen att aktualiseras endast när en tillämpning av specialreglerna är mindre förde- laktigt eller inte ger utrymme för bifall till ansökan. I en sådan situation får

44

miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av för- Prop. 2025/26:301 drivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlems-

staterna) undantas också från familjeåterföreningsdirektivets tillämpnings- område (artikel 3.2). Särskilda regler om anhöriginvandring finns dock i massflyktsdirektivet. En utlänning som omfattas av ett beslut om tillfälligt skydd ska enligt 21 kap. 2 § utlänningslagen få ett tidsbegränsat uppehålls- tillstånd med tillfälligt skydd, och regler om uppehållstillstånd på grund av anknytning finns i 21 kap. 4 § utlänningslagen.

Reglerna i 5 kap. utlänningslagen bör inte tillämpas i dessa fall. Reglerna om uppehållstillstånd på grund av anknytning i 21 kap. bör dock anpassas till massflyktsdirektivet. Reglerna bör utformas i linje med direktivets reg- ler i syfte att säkerställa att en tillämpning i enlighet med direktivets mini- minivå. Det innebär att make, sambo och barn till anknytningspersonen, eller barn till anknytningspersonens make eller sambo, ska beviljas uppehålls- tillstånd med tillfälligt skydd, om det är fråga om en familj som fanns redan i ursprungslandet och som splittrades på grund av omständigheter kring den massiva tillströmningen av fördrivna personer. Vidare ska uppe- hållstillstånd med tillfälligt skydd få ges till andra nära anhöriga som levde tillsammans och ingick i familjegemenskapen vid tidpunkten för om- ständigheterna kring den massiva tillströmningen, om de vid den tid- punkten var helt eller delvis beroende av anknytningspersonen (jfr artikel 15.1 i massflyktsdirektivet).

Vad gäller personer med ställning som varaktigt bosatt i en annan EU- stat ska det för uppehållstillstånd på grund av anknytning till en sådan person krävas att familjen har bildats redan i den första EU-staten. De nödvändiga författningsändringarna kan i denna del göras i förordning.

När anknytningspersonen är ett barn

I 5 kap. 3 § första stycket 4 utlänningslagen regleras rätten till uppehålls- tillstånd för föräldrar till skyddsbehövande ensamkommande barn. Be- stämmelsen omfattar fall när en förälder till ett ensamkommande barn ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning till barnet och har sin grund i familjeåterföreningsdirektivet (artikel 10.3 a). Reglerna om uppehållstillstånd på grund av anknytning till skyddsbehövande barn är tillämpliga såväl när barnet har flyktingstatus som när hon eller han har status som subsidiärt skyddsbehövande. Något krav beträffande vilken typ av uppehållstillstånd som ska ha beviljats barnet ställs inte heller upp i bestämmelserna. Som konstateras ovan omfattar familjeåterföreningsdirek- tivet inte subsidiärt skyddsbehövande. Sett till rätten till familjeliv enligt Europakonventionen och de krav som följer av barnkonventionen, inte minst gällande likabehandling, framstår det dock som nödvändigt att svensk rätt även fortsatt ger en uttrycklig möjlighet för ensamkommande skydds- behövande barn att återförenas med sina föräldrar, oavsett barnets skydds- status.

Bestämmelserna om rätt till uppehållstillstånd för föräldrar till skydds- behövande barn innehåller krav på att barnet ska vara ogift för att det ska föreligga en rätt till uppehållstillstånd för föräldern. Av EU-domstolens praxis framgår emellertid att något krav på att ett ensamkommande barn som är flykting ska vara ogift för att omfattas av en möjlighet till familje-

47

Prop. 2025/26:301 återförening med sin förälder inte får ställas upp (dom Belgische Staat, C- 230/21, EU:C:2022:887). Detta krav bör alltså tas bort.

Möjligheten för studenter att vara anknytningsperson bör begränsas

Som framgår ovan finns det utöver reglerna i 5 kap. utlänningslagen sär- skilda regler om anhöriginvandring för vissa personkategorier. Det gäller bl.a. studenter (se 4 kap. 5 c § och 4 a kap. 6 § utlänningsförordningen). För forskare och doktorander finns det skäl att ha förmånligare regler i syfte att stärka Sverige som en attraktiv forskningsnation och den långsik- tiga konkurrenskraften (jfr prop. 2025/26:146). Enligt regeringens mening saknas det dock skäl att i andra fall tillåta studenter att vara anknytnings- personer, annat än om det krävs av tvingande EU-regler. Regeringen avser att ta fram och bereda förslag till förordningsändringar i syfte att ta bort möjligheten för studenter att vara anknytningsperson i andra fall än de som omfattas av tvingande EU-regler. För doktorander bör dock fortsatt en sådan möjlighet finnas.

Prop. 2025/26:301 avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med anknyt- ningspersonen (se 5 kap. 3 a §). Reglerna har inte sin grund i familje- återföreningsdirektivet och innebär ingen rätt till uppehållstillstånd, utan endast en sådan möjlighet.

Enligt utlänningslagen har ensamkommande barn som är skyddsbehö- vande en ovillkorlig rätt till återförening med sina föräldrar (se 5 kap. 3 § första stycket 4). Denna rätt har sin grund i familjeåterföreningsdirektivet men omfattar till skillnad från direktivet både barn med status som flykting och barn med status som subsidiärt skyddsbehövande.

Reglerna om uppehållstillstånd på grund av anknytning i situationer som inte omfattas av EU-rätten bör vara fakultativa

För att åstadkomma en ansvarsfull, restriktiv och långsiktigt hållbar migra- tionspolitik är det en viktig utgångspunkt för regeringen att svensk rätt inte går utöver vad som krävs enligt EU-rätten samtidigt som Sveriges inter- nationella åtaganden respekteras. Som utredningen framhåller behöver det göras en åtskillnad mellan olika anknytningspersoner för att svensk rätt ska kunna anpassas till EU:s rättsliga miniminivåer. Det görs lämpligen utifrån grunden för berörda personers rätt att vistas i Sverige. Utredningen föreslår att reglerna om uppehållstillstånd för anhöriga i de situationer som inte omfattas av EU-rättens tvingande regler ska vara fakultativa och utfor- mas som en möjlighet – inte en rättighet – att beviljas uppehållstillstånd. Innan familjeåterföreningsdirektivet genomfördes i svensk rätt var reg- lerna om anhöriginvandring i sin helhet fakultativa, på så sätt att de inne- bar en möjlighet att ge uppehållstillstånd för vissa anhöriga. Detta är också i linje med hur andra bestämmelser om uppehållstillstånd är utformade (se t.ex. 5 kap. 3 a § utlänningslagen). För att åstadkomma ett långsiktigt håll- bart regelverk är det lämpligt med en återgång till den ordningen be- träffande de grupper som inte omfattas av EU-rättens tvingande regler. På det sättet tydliggörs att det är fråga om nationella regler som inte har sin grund i EU-rätten. Genom att införa särskilda regler för de situationer som omfattas respektive inte omfattas av EU-rätten blir det tydligare för tillämparen när EU-domstolens praxis måste tillämpas.

Mot den bakgrunden bör reglerna om uppehållstillstånd för make, sam- bo och barn, liksom i förekommande fall föräldrar, till anknytningspersoner som omfattas av familjeåterföreningsdirektivet fortsatt utformas som en rätt till uppehållstillstånd. För de personer som inte omfattas av familje- återföreningsdirektivet bör reglerna däremot innebära en möjlighet till familjeåterförening för vissa anhöriga. Det innebär att reglerna blir fakul- tativa för svenska medborgare och andra nordiska medborgare, personer med permanent uppehållsrätt, subsidiärt skyddsbehövande och personer som har beviljats uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder av motsvarande skäl.

Bland andra Institutet för mänskliga rättigheter, Myndigheten för delak- tighet och Svenska kyrkan menar att ensamkommande barn med status som subsidiärt skyddsbehövande bör ha samma möjligheter till familjeåter- förening som barn med flyktingstatus. Regeringen anser att det även när det gäller uppehållstillstånd för föräldrar till ensamkommande barn bör göras en åtskillnad mellan tvingande och fakultativa regler. Detta är i linje

med den allmänna utgångspunkten att anpassa regelverket till EU:s

50

Prop. 2025/26:301 fri- och rättigheter. Förslagen innebär inte att anknytningspersoner som är exempelvis subsidiärt skyddsbehövande eller har beviljats uppehålls- tillstånd på grund av verkställighetshinder av motsvarande skäl undantas från möjligheten till familjeåterförening. Med förslagen kommer det även fortsatt finnas en möjlighet för anhöriga till dessa grupper att beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Att grunderna för att neka uppehållstillstånd skiljer sig åt mellan olika kategorier av anknytningspersoner syftar till att det ska vara tydligt vilka regler som har sin grund i familjeåterförings- direktivet och att svenska regler inte ska vara mer förmånliga än EU-rätten kräver. Det är nödvändigt för statens intresse av en reglerad anhörig- invandring och för att åstadkomma en ansvarsfull och långsiktigt hållbar migrationspolitik för anhöriginvandring. Avsikten är att det ska bidra till att förbättra integrationen och minska risken för att människor som flyttar till Sverige hamnar i ett utanförskap. Regeringen bedömer att förslagen är proportionerliga och godtagbara ur likabehandlings- och diskriminerings- synpunkt och även i övrigt förenliga med Sveriges internationella åtagan- den. Även om EU-kommissionen i sina riktlinjer för tillämpning av familjeåterföreningsdirektivet uppmanar medlemsstaterna att ge personer som har beviljats subsidiärt skydd och flyktingar liknande rättigheter, finns det ingen sådan skyldighet enligt direktivet.

Flera remissinstanser påpekar att förslagen kan leda till att enskilda påverkas negativt, särskilt när det gäller barn som är subsidiärt skyddsbe- hövande. Det bör understrykas att det alltid ska göras en individuell bedömning i det enskilda fallet av om uppehållstillstånd bör nekas. Inom ramen för den prövningen ska inte minst beaktas de krav som följer av Europakonventionen och barnkonventionen. I fall som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas (se bl.a. 1 kap. 10 § utlänningslagen och artikel 3 i barnkonventionen). Det innebär att det ska göras en bedömning av vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver.

Som Förvaltningsrätten i Malmö påpekar innebär förslagen att nära anhöriga till svenska och andra nordiska medborgare i vissa fall kan få sämre möjligheter till uppehållstillstånd i Sverige än tredjelandsmedborg- are som omfattas av EU-rätten. Det hade naturligtvis varit att föredra om reglerna hade kunnat utformas på ett enhetligt sätt. Att Sverige i vissa avseenden är bundet av tvingande regler utgör dock inte skäl mot att i övrigt utnyttja det nationella handlingsutrymmet.

Sammanfattningsvis bedömer regeringen att förslagen utgör ett lämpligt steg i arbetet med att åstadkomma en ansvarsfull, restriktiv och långsiktigt hållbar migrationspolitik och att de är förenliga med svenska konventions- åtaganden.

52

Regeringens förslag

För uppehållstillstånd på grund av anknytning ska det i fråga om barn som inte är gemensamma krävas att anknytningspersonen eller anknyt- ningspersonens make eller sambo är vårdnadshavare för barnet.

Kravet på att ett barn ska vara ogift för att kunna beviljas uppehålls- tillstånd på grund av anknytning ska tas bort.

Det ska förtydligas att ett barn som har adopterats eller som avses bli adopterat likställs med biologiska barn, med den skillnaden att det inte ska krävas att ett barn som avses bli adopterat står under anknyt- ningspersonens vårdnad.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer i sak överens med regeringens.

Remissinstanserna

Flera remissinstanser avstyrker eller invänder mot förslaget att reglerna om uppehållstillstånd för icke-gemensamma barn ska knytas till vårdnad- en. Bland dessa finns Asylrättscentrum, Förvaltningsrätten i Göteborg, Svenska Röda Korset och Sveriges advokatsamfund. De framhåller att förslaget kan få negativa konsekvenser särskilt för kvinnor, eftersom kvinnors möjlighet att få rättslig vårdnad om barn är begränsad i vissa länder. Advokatsamfundet, Asylrättscentrum och Förvaltningsrätten i Göteborg är kritiska till bedömningen att sådana situationer, som de menar är vanligt förekommande, kan hanteras genom tillämpning av den före- slagna ventilbestämmelsen. Länsstyrelsen i Dalarnas län och Läns- styrelsen i Norrbottens län betonar att lagen bör utformas så att kvinnor och män ges samma förutsättningar. Svenska Röda Korset för fram att det kan vara komplicerat att få fram dokumentation som visar vem som är vårdnadshavare och att det kan kräva inställelse i hemlandet. Migrations- verket pekar på att det finns en risk för att ansökningar avvisas, eftersom avsaknad av vårdnad kan innebära att en ansökan inte har gjorts av en behörig ställföreträdare. I sådana fall kommer någon materiell prövning inte att ske och en prövning av ventilbestämmelsen kommer inte att vara möjlig enligt verket. Vissa remissinstanser ifrågasätter förslagets förenlig- het med Sveriges internationella åtaganden. Bland andra Asylrättscentrum och Barnombudsmannen efterfrågar resonemang utifrån barnkonven- tionen. En konsekvensanalys utifrån enskildas fri- och rättigheter, särskilt rätten till respekt för privat- och familjelivet enligt EU-stadgan och Europakonventionen, efterfrågas av Civil Rights Defenders.

Den övervägande majoriteten av remissinstanser som yttrar sig till- styrker eller är positivt inställda till förslaget att kravet på att ett barn ska vara ogift ska utgå. Bland dessa finns Asylrättscentrum, Barnombuds- mannen, Civil Rights Defenders, Institutet för mänskliga rättigheter, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Svenska

53

Prop. 2025/26:301 Röda Korset och Advokatsamfundet. Remissinstanserna är positiva till att det genom förslaget tydliggörs att barnäktenskap inte erkänns i Sverige. Institutet för mänskliga rättigheter anför att förslaget kan innebära ett ökat skydd för vissa grupper. Civil Rights Defenders framhåller att förslaget ligger i linje med EU-rätten och barnkonventionen.

Skälen för regeringens förslag

Reglerna om uppehållstillstånd för icke-gemensamma barn bör knytas till vårdnaden

Enligt utlänningslagen har anknytningspersonens ogifta barn, liksom ogifta barn till hans eller hennes make eller sambo, rätt att beviljas uppe- hållstillstånd i Sverige (se 5 kap. 3 § första stycket 2). Denna rätt omfattar alltså både gemensamma barn och barn till endast anknytningspersonen eller maken eller sambon. Om det inte är fråga om ett gemensamt barn får uppehållstillstånd dock endast beviljas efter medgivande av den förälder till vilken anknytning inte åberopas, om den föräldern har del i vårdnaden av barnet (5 kap. 17 § andra stycket). Medan familjeåterförenings- direktivets regler om icke-gemensamma barns rätt till uppehållstillstånd anknyter till vårdnaden är det enligt utlänningslagen tillräckligt att an- knytningspersonen eller dennes make eller sambo är barnets förälder. I det avseendet innebär svensk rätt en större rätt till familjeåterförening än direktivets minimikrav.

I syfte att anpassa svensk rätt till direktivet föreslår utredningen att rätten till uppehållstillstånd för ett barn som inte är anknytningspersonens och hans eller hennes makes eller sambos gemensamma barn ska förutsätta att föräldern också är vårdnadshavare för barnet.

Flera remissinstanser, t.ex. Asylrättscentrum och Förvaltningsrätten i Göteborg, menar att förslaget kan leda till nackdelar för framför allt kvinnor eftersom det i vissa länder är svårt för kvinnor att få rättslig vård- nad om barn. Regeringen anser att det är rimligt och i linje med familje- återföreningsdirektivet att ett krav på vårdnad ska gälla i fråga om icke- gemensamma barn. Som remissinstanserna lyfter fram är det samtidigt angeläget att lagstiftningen ger samma möjligheter för män och kvinnor. Om kravet på vårdnad i enskilda fall skulle leda till orimliga resultat, t.ex. på grund av att lagstiftningen i utlandet begränsar kvinnors möjligheter att få vårdnad om barn, bör det därför utgöra skäl att bevilja uppehållstillstånd genom en tillämpning av den ventilbestämmelse som ger möjlighet att bevilja uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige vid synnerliga skäl (se avsnitt 4.7). Regeringen anser att ventilen är lämpad för ändamålet att undvika orimliga resultat i enskilda fall. Som utredningen och några remissinstanser, bl.a. Svenska Röda Korset, påpekar kan det vara svårare för enskilda att bevisa ett vårdnadshavarskap än ett föräldraskap. Vissa remissinstanser ifrågasätter mot bl.a. den bakgrunden förslagets för- enlighet med Sveriges internationella åtaganden, särskilt barnkonvention- en och Europakonventionen. Med hänsyn till statens intresse av att kunna reglera invandringen och för att säkerställa att svensk rätt inte är mer för- månlig än vad EU-rätten kräver, bedömer regeringen att åtgärden är lämplig. Förslaget är enligt regeringens uppfattning förenligt med Sveriges internationella åtaganden, däribland barnkonventionen och Europakon-

54ventionen.

Enligt Migrationsverket innebär förslaget en risk för att ansökningar Prop. 2025/26:301 avvisas, eftersom avsaknad av vårdnad kan innebära att ansökan inte har

gjorts av en behörig ställföreträdare. Det innebär enligt verket att ansökan inte kommer att prövas materiellt. Det kan konstateras att en ansökan om uppehållstillstånd för ett barn ska göras av en behörig ställföreträdare för barnet, dvs. normalt vårdnadshavaren. Sådana svårigheter som ett krav på att visa behörighet att företräda ett barn för med sig uppkommer därmed redan i många ärenden och hanteras av Migrationsverket.

Prop. 2025/26:301 rätt. I de allra flesta fall kan en ansökan om uppehållstillstånd för ett adop- terat barn prövas enligt de vanliga bestämmelserna som rör barn i 5 kap. utlänningslagen. Uppehållstillstånd ska beviljas ett barn som har adop- terats eller som avses bli adopterat av anknytningspersonen om adoptions- beslutet har meddelats eller avses komma att meddelas av svensk domstol eller gäller i Sverige med stöd av bestämmelser om internationella adop- tioner (se 5 kap. 3 § första stycket 3). När en ansökan om uppehållstill- stånd grundas på ett beslut om adoption som har meddelats av svensk dom- stol, ska den anknytning som har uppkommit genom beslutet godtas i ärendet om uppehållstillstånd (5 kap. 3 § andra stycket). Det finns inte anledning till ändring i sak av reglerna om adopterade barn och barn som avses adopteras av anknytningspersonen, men däremot kan reglerna förenklas och förtydligas. Det föreslås därför att barn som har adopterats eller som avses adopteras av anknytningspersonen ska likställas med bio- logiska barn vid tillämpningen av anknytningsreglerna i 5 kap. utlän- ningslagen, med den skillnaden att det inte ska krävas att ett barn som avses bli adopterat ska stå under anknytningspersonens vårdnad.

4.5Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd för en blivande make eller sambo begränsas

Regeringens förslag

I fråga om anknytningspersoner med uppehållstillstånd i Sverige ska möjligheten att bevilja uppehållstillstånd för en blivande make eller sambo begränsas till de fall där förhållandet etablerats i hemlandet och det har funnits synnerliga svårigheter för paret att leva tillsammans där på grund av att förhållandet inte accepterats.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. Utredningen föreslår att det ska ha varit omöjligt för personerna att leva tillsammans i hemlandet för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas.

Remissinstanserna

Flera remissinstanser, bl.a. Civil Right Defenders, Förvaltningsrätten i Luleå, Institutet för mänskliga rättigheter, Svenska Röda Korset och Sveriges advokatsamfund, är kritiska till att förslaget begränsar möjlig- heten att bevilja uppehållstillstånd för en blivande make eller sambo till en person som vistas i Sverige med uppehållstillstånd. De framhåller bl.a. att förslaget utgör en otillåten särbehandling av utländska medborgare som inte är proportionerlig. Många remissinstanser, bl.a. Diskriminerings- ombudsmannen och Advokatsamfundet, är positiva till att det föreslås en ventil för att möjliggöra anhöriginvandring för personer som inte har kunnat leva tillsammans i hemlandet eftersom förhållandet inte accep- terats. Bland andra Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Göteborg och Svenska Röda Korset

56

Prop. 2025/26:301 för bl.a. personer i samkönade relationer som inte kunnat sammanbo i sina hemländer att beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning. För att

seriös karaktär. Om en tillämpning av reglerna i ett enskilt fall skulle leda Prop. 2025/26:301 till ett orimligt resultat kommer det dessutom även fortsatt att finnas

möjlighet att bevilja uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige vid synnerliga skäl (se avsnitt 4.7). Sammantaget bedömer reger- ingen att förslaget är förenligt med svenska konventionsåtaganden.

Regeringen ser inte skäl att utforma förslaget på annat vis, t.ex. genom att ändra begreppet hemlandet till utlandet.

Prop. 2025/26:301 första stycket 3). När bestämmelsen infördes konstaterades det att någon ovillkorlig rätt att komma till ett land för att återförenas med sitt barn varken