HD03290: Sveriges utrikes underrättelsetjänst

Regeringens proposition 2025/26:290

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 18 juni 2026

Ebba Busch

Maria Malmer Stenergard (Utrikesdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag till lagstiftning med anledning av inrättandet av en ny myndighet, Sveriges utrikes underrättelsetjänst (UND). Myndigheten ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2027. Regeringen föreslår en ny lag om behandling av personuppgifter och andra nödvändiga lagändringar.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

1

Prop. 2025/26:290 Innehållsförteckning

11.3Rättelse, radering och begränsning av behandlingen

12.1Former för tillsyn till skydd för den personliga

13.1Det bör inte finnas någon straffbestämmelse i den

13.2Det bör inte finnas någon möjlighet att ta ut

5

6

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om behandling av personuppgifter vid Sveriges utrikes underrättelsetjänst.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:966) om Försvarsunderrättelsedomstol.

8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skyddslagen (2010:305).

9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).

10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.

11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:846) om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa tjänster inom vägtransportområdet.

12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter.

14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät.

15.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds- förordning.

16.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i strålskyddslagen (2018:396).

17.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:547) om förbud mot användning av vissa uppgifter för att utreda brott.

18.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:1182) om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter.

19.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:1171) om behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten.

20.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:1172) om behandling av personuppgifter vid Försvarets radio- anstalt.

21.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation.

7

Prop. 2025/26:290 22. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vapenlagen (2026:408).

23.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2026:956) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i krig eller krigsfara.

8

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om behandling av personuppgifter vid Sveriges utrikes underrättelsetjänst

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

Syfte med lagen

1 § Syftet med lagen är att säkerställa att myndigheten Sveriges utrikes underrättelsetjänst kan behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och skydda fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter i samband med sådan behandling.

Lagens tillämpningsområde

2 § Denna lag gäller vid Sveriges utrikes underrättelsetjänsts behandling av personuppgifter i verksamhet som rör Sveriges säkerhet samt i myndighetens internationella utrikesunderrättelse- och säkerhetssamar- bete.

3 § Lagen gäller vid sådan behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad. Den gäller också personuppgifter som ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

4 § Vid behandling av personuppgifter enligt denna lag gäller inte Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och inte heller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

Ord och uttryck i lagen

5 § I denna lag används följande ord och uttryck.

9

ansvariges räkning.

10

Prop. 2025/26:290 6 § Sveriges utrikes underrättelsetjänst får behandla personuppgifter om lagöverträdelser om det är nödvändigt för myndighetens verksamhet.

7 § Sveriges utrikes underrättelsetjänst får behandla personuppgifter för vetenskapliga, statistiska eller historiska ändamål inom denna lags tillämpningsområde.

8 § Sveriges utrikes underrättelsetjänst får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för annan verksamhet som bedrivs enligt 1 §.

Författningsenlig och korrekt behandling

9 § Personuppgifter ska behandlas författningsenligt och på ett korrekt sätt.

Personuppgifternas kvalitet

10 § Personuppgifter som behandlas ska vara riktiga och, om det är nödvändigt, uppdaterade. Personuppgifterna ska vara adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen.

Uppgifter som beskriver en persons utseende ska utformas på ett objektivt sätt med respekt för människovärdet.

Fler personuppgifter får inte behandlas än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen.

Känsliga personuppgifter

11 § Personuppgifter som avslöjar ras, etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening eller som rör hälsa, sexualliv eller sexuell läggning får inte behandlas.

När personuppgifter behandlas får de dock kompletteras med sådana uppgifter som avses i första stycket, om det är absolut nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen.

12 § Biometriska uppgifter får behandlas om det är absolut nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen.

Genetiska uppgifter får inte behandlas.

13 § Vid sökning får personuppgifter som avslöjar ras, etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening eller som rör hälsa, sexualliv eller sexuell läggning användas som sökbegrepp om det är absolut nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen. Detsamma gäller biometriska uppgifter.

Personnummer och samordningsnummer

14 § Uppgifter om personnummer eller samordningsnummer får behandlas bara när det är klart motiverat med hänsyn till

1.ändamålen med behandlingen,

2.vikten av en säker identifiering, eller

3.något annat beaktansvärt skäl.

12

13

Prop. 2025/26:290 3 kap. Gemensamt tillgängliga personuppgifter

Personuppgifter som får göras gemensamt tillgängliga

1 § Personuppgifter får göras gemensamt tillgängliga om det behövs för något av de ändamål som anges i 2 kap. Med att göra personuppgifter gemensamt tillgängliga avses att inte endast ett fåtal personer får tillgång till uppgifterna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka person- uppgifter som får göras gemensamt tillgängliga inom Sveriges utrikes underrättelsetjänst.

Regeringen får också besluta om det i ett enskilt fall.

Direktåtkomst

2 § Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt får medges direktåtkomst till personuppgifter som utgör bearbetnings- underlag och analysresultat inom utrikesunderrättelseverksamhet och som har gjorts gemensamt tillgängliga inom Sveriges utrikes underrättelse- tjänst.

Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt har rätt att vid direktåtkomst ta del av de personuppgifter som omfattas av åtkomsten.

3 § Om det behövs för samarbetet mot terrorism eller vid svenskt deltagande i annat internationellt underrättelse- och säkerhetssamarbete, får en utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst medges direktåtkomst till personuppgifter som behandlas med stöd av 2 kap. 3 § och som har gjorts gemensamt tillgängliga inom Sveriges utrikes underrättelsetjänst i syfte att ge mottagaren tillgång till uppgifterna.

Direktåtkomst i andra fall

4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om direktåtkomst till gemensamt tillgängliga personuppgifter i andra fall än de som anges i 2 och 3 §§.

Regeringen får också besluta om detta i ett enskilt fall.

Omfattningen av direktåtkomsten

5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om omfattningen av direktåtkomsten och om behörighet och säkerhet vid sådan åtkomst.

Regeringen får också besluta om detta i ett enskilt fall.

4 kap. Skyldigheter som personuppgiftsansvarig

Åtgärder för att säkerställa författningsenlig behandling

1 § Sveriges utrikes underrättelsetjänst ska, genom lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder, säkerställa att behandlingen av person- uppgifter är författningsenlig och att de registrerades rättigheter skyddas.

14

Prop. 2025/26:290 10 § Sveriges utrikes underrättelsetjänsts skyldigheter enligt 2 och 3 §§ gäller även för personuppgiftsbiträden som Sveriges utrikes underrättelse- tjänst anlitar.

5 kap. Enskildas rättigheter

Rätten till information

Allmän information

1 § Sveriges utrikes underrättelsetjänst ska göra följande information allmänt tillgänglig:

1.myndighetens identitet och kontaktuppgifter,

2.uppgifter om dataskyddsombudet,

3.kategorier av ändamål för behandlingen av personuppgifter,

4.rätten enligt 3 § att begära att få information om behandlingen av personuppgifter och att få del av dem, och

5.rätten att begära rättelse, radering eller begränsning av behandlingen enligt 6 §.

Information som ska lämnas om personuppgifterna samlas in från den som uppgifterna avser

2 § Om personuppgifter samlas in från den som uppgifterna avser ska Sveriges utrikes underrättelsetjänst, när myndigheten får person- uppgifterna, på eget initiativ lämna följande information till den registrerade:

1.uppgift om att det är Sveriges utrikes underrättelsetjänst som är personuppgiftsansvarig för behandlingen,

2.uppgift om den rättsliga grunden och ändamålen med behandlingen,

och

3.all övrig information som behövs för att den registrerade ska kunna ta till vara sina rättigheter i samband med behandlingen, såsom information om uppgifternas mottagare, om skyldighet att lämna uppgifter och om rätten att ansöka om information och få rättelse.

Information som ska lämnas efter begäran

3 § Sveriges utrikes underrättelsetjänst är skyldig att en gång per kalenderår till den som begär det lämna skriftligt besked om huruvida personuppgifter som rör honom eller henne behandlas. Om sådana uppgifter behandlas ska sökanden få del av dem och få följande skriftliga information:

1.vilka personuppgifter om den sökande som behandlas,

2.varifrån personuppgifterna kommer,

3.den rättsliga grunden och ändamålen med behandlingen,

4.mottagare eller kategorier av mottagare av personuppgifterna, även i annat land eller internationella organisationer,

5.hur länge personuppgifterna får behandlas eller, om det inte är möjligt att ange, kriterierna för att fastställa det, och

6.rätten att begära rättelse, radering eller begränsning av behandlingen enligt 6 §.

16

Ett utlämnande av personuppgifter enligt första stycket behöver inte Prop. 2025/26:290 omfatta sådana personuppgifter som sökanden har tagit del av, om inte han

eller hon begär det. Det ska dock framgå av informationen att personuppgifterna i fråga behandlas.

En ansökan om information enligt första stycket ska göras skriftligen hos Sveriges utrikes underrättelsetjänst och vara undertecknad av den sökande själv. Informationen ska lämnas inom en månad från det att ansökan gjordes. Om det finns särskilda skäl för det, får information dock lämnas senast fyra månader efter det att ansökan gjordes.

Begränsning av rätten till information

4 § Informationsskyldigheten enligt 2 och 3 §§ gäller inte i den utsträckning sekretess hindrar att uppgifterna lämnas ut.

Om det gäller sekretess är Sveriges utrikes underrättelsetjänst inte skyldig att redovisa skälen för ett beslut att inte lämna information enligt 2 och 3 §§ eller ett beslut i fråga om rättelse, radering eller begränsning av behandlingen enligt 6 §.

5 § Informationsskyldigheten enligt 2 och 3 §§ gäller inte person- uppgifter i löpande text som inte fått sin slutliga utformning när begäran gjordes eller som utgör en minnesanteckning eller liknande.

Informationsskyldigheten gäller dock om uppgifterna

1.har lämnats ut till tredje part, med undantag för en myndighet som med stöd av författning utövar tillsyn, kontroll eller revision,

2.behandlas enbart för statistiska ändamål eller arkivändamål av allmänt intresse, eller

3.har behandlats under längre tid än ett år i löpande text som inte har fått sin slutliga utformning.

Rätten till rättelse, radering och begränsning av behandlingen

6 § Sveriges utrikes underrättelsetjänst ska på begäran av den registrerade snarast rätta, radera eller begränsa behandlingen av sådana personuppgifter som inte har behandlats i enlighet med denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Om uppgifterna har lämnats ut till tredje part ska denne underrättas om en åtgärd enligt första stycket, om den registrerade begär det eller om en mera betydande skada eller olägenhet för den registrerade skulle kunna undvikas genom en underrättelse.

Någon underrättelse behöver dock inte lämnas, om sekretess hindrar det eller detta är omöjligt eller skulle innebära en oproportionerligt stor arbetsinsats.

Avgiftsfri information

7 § Information enligt 1 och 2 §§ och information och uppgifter enligt 3 § ska lämnas utan avgift.

17

Prop. 2025/26:290 6 kap. Tillsyn

Tillsyn över personuppgiftsbehandlingen

1 § Den myndighet som regeringen bestämmer utövar tillsyn över Sveriges utrikes underrättelsetjänsts behandling av personuppgifter enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen och enligt beslut med stöd av lagen.

Tillsynsmyndigheten ska, när det är motiverat, ge råd och stöd till Sveriges utrikes underrättelsetjänst och personuppgiftsbiträden i frågor som gäller deras skyldigheter enligt lag eller annan författning.

Tillsynsmyndighetens befogenheter

Undersökningsbefogenheter

2 § Tillsynsmyndigheten har rätt att av Sveriges utrikes underrättelse- tjänst eller av ett personuppgiftsbiträde på begäran få

1.tillgång till personuppgifter som behandlas,

2.upplysningar om och dokumentation av behandlingen av personuppgifter och säkerhets- och skyddsåtgärder,

3.tillträde till sådana lokaler som har anknytning till behandling av personuppgifter och tillgång till utrustning och andra medel för behandling av personuppgifter, och

4.den hjälp och annan information som behövs för tillsynen.

Förebyggande befogenheter

3 § Om tillsynsmyndigheten bedömer att det finns risk för att personuppgifter kan komma att behandlas i strid med lag eller annan författning, ska myndigheten genom råd, rekommendationer eller påpekanden försöka förmå Sveriges utrikes underrättelsetjänst eller personuppgiftsbiträdet att vidta åtgärder för att motverka den risken.

Tillsynsmyndigheten får besluta om en skriftlig varning, om en planerad behandling av personuppgifter riskerar att strida mot lag eller annan författning. Detsamma gäller om en pågående behandling riskerar att strida mot lag eller annan författning.

Korrigerande befogenheter

4 § Om tillsynsmyndigheten konstaterar att personuppgifter behandlas i strid med lag eller annan författning, eller att Sveriges utrikes underrättelsetjänst eller ett personuppgiftsbiträde på annat sätt inte fullgör sina skyldigheter, får tillsynsmyndigheten

1.genom sådana åtgärder som anges i 3 § första stycket försöka förmå Sveriges utrikes underrättelsetjänst eller personuppgiftsbiträdet att vidta åtgärder för att behandlingen ska bli författningsenlig eller för att fullgöra andra skyldigheter, eller

2.besluta att förelägga Sveriges utrikes underrättelsetjänst eller personuppgiftsbiträdet att vidta åtgärder för att behandlingen ska bli författningsenlig eller för att fullgöra andra skyldigheter.

Av ett beslut om föreläggande ska det framgå när föreläggandet senast ska ha följts och, om det är lämpligt, vilka åtgärder som ska vidtas.

18

31 §1

En arbetstagare vid Polis-

myndigheten, Säkerhetspolisen,

utrikesförvaltningen, Försvars-

makten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Total- försvarets plikt och prövningsverk, Försvarshögskolan eller Försvarets radioanstalt får med omedelbar verkan skiljas från sina arbets- uppgifter, om det är nödvändigt med hänsyn till landets bästa.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.

1§1

Försvarsunderrättelseverksamhet Utrikesunderrättelseverksamhet

2 §1

Ett beslut om kvalificerad skyddsidentitet får endast avse

1.en polisman eller en annan anställd vid Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen med uppgift att delta i spanings- eller utredningsverksamhet som gäller allvarlig brottslighet eller verksamhet för att förebygga sådan brottslighet, eller

ansökan göras av den enhet inom myndigheten där han eller hon är verksam (anställningsenheten).

Ett beslut om kvalificerad skyddsidentitet i de fall som avses i 2 § 2 meddelas på ansökan av Sveriges utrikes underrättelsetjänst (ansökningsmyndigheten).

Om den som skyddsidentiteten ska avse är anställd vid besluts- myndigheten, ska ansökan göras av den enhet inom anställnings- myndigheten eller ansöknings- myndigheten där han eller hon är verksam (ansökningsenheten).

1.yttre militära hot mot landet,

2.förutsättningar för svenskt deltagande i fredsfrämjande och humanitära internationella insatser eller hot mot säkerheten för svenska intressen vid genomförandet av sådana insatser,

3.internationell terrorism och annan grov gränsöverskridande brottslighet som kan hota väsentliga nationella intressen,

4.utveckling och spridning av massförstörelsevapen, krigsmateriel och produkter som avses i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd samt strategiska förhållanden som gäller sådana utländska direktinvesteringar som avses i lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar,

5.allvarliga yttre hot mot samhällets infrastrukturer,

25

Prop. 2025/26:290 6. konflikter utomlands med konsekvenser för internationell säkerhet,

7.främmande underrättelseverksamhet mot svenska intressen,

8.främmande makts agerande eller avsikter av väsentlig betydelse för svensk utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitik, eller

9.sådana företeelser som avses i 1–8, men som inte riktas mot Sverige eller rör svenska intressen, om det är nödvändigt för ett samarbete i underrättelsefrågor med andra länder och internationella organisationer som signalspaningsmyndigheten deltar i.

1.följa förändringar i signalmiljön i omvärlden, den tekniska utvecklingen och signalskyddet, samt

2.fortlöpande utveckla den teknik och metodik som behövs för att bedriva verksamhet enligt denna lag.

Regeringen bestämmer inriktningen av sådan verksamhet som bedrivs enligt 1 § andra stycket 9 och tredje stycket.

Regeringen och Försvarsmakten bestämmer inriktningen av sådan verksamhet som bedrivs enligt 1 a §.

En inriktning av signalspaningen får inte avse endast en viss fysisk

1.det inhämtningsuppdrag som ansökan avser, med en närmare redogörelse för det behov som föranleder ansökan och uppgift om vilken inriktning uppdraget hänför sig till,

2.vilken eller vilka signalbärare avseende signaler i tråd som signalspaningsmyndigheten behöver ha tillgång till för att fullgöra uppdraget samt en övergripande redovisning av övrig inhämtning,

26

3. de sökbegrepp eller kategorier av sökbegrepp som är avsedda att Prop. 2025/26:290 användas vid inhämtningen,

4.vilken tid tillståndet ska gälla, och

5.de omständigheter i övrigt som myndigheten vill åberopa till stöd för sin ansökan.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

5 §1

Tillstånd för signalspaning enligt visst inhämtningsuppdrag får lämnas

2.syftet med inhämtningen inte kan tillgodoses på ett mindre ingripande

sätt,

3.uppdraget beräknas ge information vars värde är klart större än det integritetsintrång som inhämtning i enlighet med ansökan kan innebära,

4.de sökbegrepp eller kategorier av sökbegrepp som är avsedda att användas är förenliga med 3 §, och

5.ansökan inte avser endast en viss fysisk person.

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 10 §, 15 kap. 3 b §, 38 kap. 4 §, 42 kap. 8 a § och rubriken närmast före 42 kap. 8 a § offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Sekretess hindrar inte att den som är knuten till en myndighet på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket och som är misstänkt för brott eller mot vilken rättegång eller annat jämförbart rättsligt förfarande har inletts, lämnar uppgift till sitt ombud eller biträde i saken eller till någon annan enskild, om det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.

En uppgift får lämnas endast om intresset av att uppgiften lämnas har

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.

4 §1

Följande byggnader, andra anläggningar, områden och objekt får beslutas vara skyddsobjekt:

1.statschefens och tronföljarens residens och bostäder samt statsministerns bostäder,

2.byggnader, andra anläggningar och områden som staten har äganderätt eller nyttjanderätt till och som disponeras av riksdagen eller riksdagsförvaltningen,

3.byggnader och andra anläggningar som staten, en kommun eller en region har äganderätt eller nyttjanderätt till och som används eller är avsedda för att leda eller styra statlig eller kommunal verksamhet,

4.byggnader, andra anläggningar och områden som används eller är avsedda för polisverksamhet eller för annan verksamhet som innefattar att upprätthålla allmän ordning och säkerhet, verksamhet inom kriminalvården eller Sveriges försörjning med sedlar och mynt,