HD03255: Stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulder

Regeringens proposition 2025/26:255

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 30 april 2026

Lotta Edholm

Niklas Wykman (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Det är viktigt för såväl enskilda individer som för den ekonomiska utvecklingen att det finns möjlighet för hushåll att ta krediter för konsumtion och bostadsköp. Samtidigt kan hög skuldsättning skapa sårbarhet för enskilda individer, det finansiella systemet och för samhällsekonomin i stort. För enskilda hushåll kan t.ex. höga ränte- och amorteringsbetalningar i förhållande till inkomsten leda till ökad sårbarhet vid negativa livshändelser. För att förstå dessa risker på både individ- och systemnivå krävs tillförlitlig statistik. Uppgifter om hushållens ekonomi är dock integritetskänsliga. Statistiken bör därför begränsas till de mest nödvändiga uppgifterna om hushållens ekonomi.

I propositionen föreslås att Statistiska centralbyråns (SCB) mikrosimuleringsmodell fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (Fasit) ska utökas med uppgifter om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar. Genom att dessa uppgifter behandlas i Fasit möjliggörs bättre analyser av individers och hushålls motståndskraft och känslighet mot ekonomiska störningar. Detta kan bidra till beslutsunderlaget för den ekonomiska politiken och att ändamålsenliga åtgärder kan identifieras.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.

1

Regeringens förslag:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:508) om behandling av personuppgifter i det fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar.

3

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2026.

6

Den 22 oktober 2025 remitterade Finansdepartementet promemorian Stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulder. I promemorian föreslås att Statistiska centralbyråns (SCB) mikrosimuleringsmodell fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (Fasit) ska utökas med uppgifter om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar.

En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i Finansdepartementet (Fi2025/01929).

I propositionen behandlas promemorians förslag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 5 mars 2026 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Regeringen följer Lagrådets förslag och synpunkter, som behandlas i avsnitt 5.5 och i författningskommentaren.

4Fasit

4.1 En mikrosimuleringsmodell

Prop. 2025/26:255 pensioner, medan exempelvis bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd simuleras på hushållsnivå. För hushåll finns dessutom en särskild modul för simulering av indirekt beskattning. Ett hushåll definieras som en eller flera vuxna tillsammans med eventuella barn i åldrarna 0–19 år, som är folkbokförda på samma adress.

4.2MSTAR och STAR

Urvalen i Fasit – MSTAR och STAR – är registerbaserade och pseudonymiserade vid användning av modellen. Uppgifterna i Fasit får endast lämnas ut utan direkt hänförbara uppgifter till den enskilde. Vid tillgängliggörande av Fasit förses de personuppgifter som ingår med en beteckning, ett s.k. löpnummer, som hos SCB kan kopplas till personnummer eller motsvarande. En koppling mellan identitet och löpnummer, en s.k. kodnyckel, får bevaras hos myndigheten under högst ett år (se 10 § Fasitlagen).

MSTAR är ett mindre urval och består av cirka 31 000 urvalspersoner eller hushåll. Efter komplettering med övriga hushållsmedlemmar omfattar MSTAR cirka 92 000 individer. Simuleringar med MSTAR har betydligt kortare beräkningstider än STAR, vilket gör den lämplig för snabbare analyser.

STAR-urvalet är det större av de två urvalen och omfattar cirka 750 000 urvalspersoner eller hushåll. När urvalet kompletteras med samtliga folkbokförda i respektive hushåll omfattar det omkring 2 100 000 individer.

Båda urvalen är obundna slumpmässiga urval (OSU), därtill görs en komplettering för att förstärka urvalet med individer som har höga inkomster av tjänst samt betydande över- eller underskott av kapital. Urvalsramen baseras på SCB:s totalräknande inkomst- och taxeringsregister.

4.3Utvecklingen av Fasit

Utvecklingen av Fasit har skett i samverkan mellan SCB och Regeringskansliet, huvudsakligen inom ramen för SCB:s löpande verksamhet men även genom att SCB föreslagit en möjlig utvecklingsinsats som myndigheten därefter fått i uppdrag att genomföra. Det finns ett kontinuerligt behov av att utveckla Fasit för att modellen ska vara aktuell och ändamålsenlig. Vid olika tillfällen sker det också större insatser för att aktualisera och bredda modellen. Utöver den utveckling som angetts har ett flertal förändringar gjorts för att uppnå ändamålet med Fasit.

8

Prop. 2025/26:255 ningseffekter. Till skillnad från Finansbolagens Förening, Sparbankernas Riksförbund, Svensk Försäkring och Svenska Bankföreningen anser regeringen att de positiva effekterna av en insamling av uppgifter om hushållens skulder överväger de nackdelar som kan följa för kredit- och bostaskreditinstituten.

Swedish FinTech Association tar upp de aktuella företagens rapporteringsbörda och anser att regeringen bör säkerställa att nya krav samordnas med befintliga strukturer. En översyn av de aktuella företagens samlade rapporteringsbörda ryms emellertid inte inom ramen för detta lagstiftningsärende.

Skyddet för den enskildes integritet

Det finns ett behov av tillförlitlig och detaljerad statistik, inte minst för att kunna analysera samhällsekonomiska frågor och fatta välgrundade beslut inom exempelvis skatter, transfereringar och finansiell stabilitet. Samtidigt måste detta behov balanseras mot skyddet för den personliga integriteten, som är en grundläggande rättighet enligt 2 kap. 6 § regeringsformen. Enligt 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att det utvidgade skyddet mot intrång i den personliga integriteten innebär att enskilda är skyddade mot åtgärder från det allmännas sida som innefattar betydande intrång i den personliga integriteten, om intrånget sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Avgörande för om en åtgärd ska anses innebära övervakning eller kartläggning är inte dess huvudsakliga syfte, utan vilken effekt som åtgärden har (prop. 2009/10:80 s. 250). Skyddet mot intrång i den personliga integriteten får dock enligt 2 kap. 20 § första stycket 2 regeringsformen, under vissa förutsättningar, begränsas genom lag.

Även EU:s dataskyddsförordning (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016) ställer höga krav på laglig och proportionerlig behandling av personuppgifter. Enligt artikel 5.1 c och artikel 6.1 ska personuppgifter endast behandlas i den utsträckning som är nödvändig för ändamålet, och behandlingen måste alltid vila på en rättslig grund med tydligt definierade syften. Det är därför viktigt att insamlingen av uppgifter inte blir mer omfattande än nödvändigt, och att den alltid har ett tydligt och avgränsat syfte.

Behandlingen av personuppgifter i Fasit sker i dag med stöd av artikel

6.1c och e i EU:s dataskyddsförordning (se prop. 2018/19:118 s. 16–17). I Fasit behandlas en stor mängd uppgifter som direkt kan hänföras till

enskilda, exempelvis uppgifter om inkomster, fastighetsinnehav, utbetalda socialförsäkringsförmåner och ränteutgifter. Uppgifterna är även till viss del av känslig karaktär. Vid bedömningen av vad som kan anses utgöra ett betydande intrång enligt 2 kap. 6 § regeringsformen bör flera omständigheter vägas in, t.ex. uppgifternas karaktär och omfattning. Även sådana omständigheter som t.ex. ändamålet med behandlingen av uppgifterna och omfattningen av utlämnandet av uppgifter till andra som

10

sker utan omedelbart stöd av offentlighetsprincipen kan vara av betydelse Prop. 2025/26:255 vid bedömningen.

En utökad insamling, där nya uppgifter från finansiella aktörer kombineras med befintliga register hos SCB, möjliggör en bredare bild av hushållens ekonomi. Även om denna information är värdefull för analyser och planering skapar den också större risker för intrång i den personliga integriteten. Detta ställer höga krav på hur uppgifterna hanteras, hur de används och att tillgången till dem begränsas (se avsnitt 5.6).

Framställandet av de register som används i Fasit sker hos SCB med uppgift om individers identitet. Denna behandling kan sägas innebära en kartläggning av enskilda även om ändamålet med behandlingen är ett annat. Behandlingen sker emellertid inte i syfte att vidta åtgärder mot enskilda och materialet lämnas ut till andra i pseudonymiserad form. Vid en sammanvägd bedömning av uppgifternas karaktär och omfattning samt syftet med behandlingen bedöms behandlingen inte vara av sådan beskaffenhet att den får anses innefatta ett betydande intrång i enskildas personliga integritet som avses i 2 kap. 6 § regeringsformen. I det urval av Fasit som görs tillgängligt för andra användare än SCB saknas uppgift om identitet. Denna behandling av personuppgifter bedöms därför inte heller utgöra ett sådant betydande intrång i enskildas personliga integritet som avses i 2 kap. 6 § regeringsformen (jfr prop. 2018/19:118 s. 24).

Konjunkturinstitutet, Riksbanken, Riksdagsförvaltningen, Riksgäldskontoret och SCB framför bl.a. att det ur analyshänseende är värdefullt att samla in data avseende hushållens tillgångar. Uppsala universitet anför att den föreslagna avgränsningen riskerar att leda till felaktiga slutsatser om hushållens sårbarhet. Regeringen anser emellertid att en insamling som begränsas till att enbart omfatta uppgifter om skulder är tillräcklig för att uppnå de syften som avses. En sådan avgränsning ger det underlag som är nödvändigt för att förbättra förutsättningarna för att utforma politik inom bl.a. finansiell stabilitet och fördelningspolitik, utan att i onödan kartlägga andra delar av individers och hushållens ekonomi. Insamlingen och behandlingen av uppgifterna står därmed i proportion till det syfte som eftersträvas och står i överensstämmelse med EU:s dataskyddsförordning.

13

baserade data om en stor del av hushållssektorns utestående skulder. Enligt Prop. 2025/26:255 regeringens mening är en insamling till det mindre urvalet, MSTAR till-

räcklig för att uppfylla syftet med insamlingen.

Av 8 § Fasitlagen framgår att SCB ska ta fram ett särskilt urval av personuppgifter som inte direkt kan hänföras till en enskild fysisk person för utlämnande enligt 9 §. Att det inte ska kunna hänföras till en enskild fysisk person innebär att de uppgifter som tillgängliggörs för externa användare är pseudonymiserade och att ingen förutom SCB har kännedom om vilka som ingår i urvalet. Urvalet enligt 8 § får på begäran lämnas ut till Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen samt Regeringskansliet och andra myndigheter under regeringen (9 §). Riksbanken framför att myndigheten bör omfattas av den krets som urvalet på begäran kan lämnas ut till samt att bestämmelserna om statistiksekretess i 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, bör ses över i förhållande till Riksbankens verksamhet. Frågan ryms emellertid inte inom ramen för detta lagstiftningsärende.

Bestämmelsen i 8 § Fasitlagen reglerar SCB:s skyldighet att skapa det urval av uppgifter som behövs för de ändamål som anges i 4 §, dvs. simulera och beräkna effekter av befintliga och nya regelverk samt andra förändringar inom skatte-, avgifts- och bidragssystemen och de offentliga välfärdstjänsterna, och för att framställa statistik för analys inom dessa områden. Det är SCB som ansvarar för utformningen av urvalen. Den version av Fasit som tillgängliggörs för användare innehåller pseudonymiserade individ- och hushållsuppgifter.

Urvalet MSTAR utgör i dag en av SCB framtagen delmängd av det särskilda urval av personuppgifter som avses i 8 § (STAR). För att tydliggöra och säkerställa att insamlingen av skulduppgifter endast sker i det mindre urvalet, bör det införas en särskild bestämmelse i Fasitlagen som uttryckligen anger att SCB, för de nya ändamålen, endast ska ta fram ett mindre urval av personuppgifter motsvarande MSTAR.

5.5Kreditgivarnas uppgiftsskyldighet

Regeringens förslag

Kreditgivare ska lämna de uppgifter om hushållens skulder som är nödvändiga till SCB.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Svenska Bankföreningen anser att det bör klargöras att det är SCB som ska ta ställning till vilka uppgifter som är nödvändiga.

15

Prop. 2025/26:255 Skälen för regeringens förslag

Enligt gällande rätt är det endast myndigheter under regeringen som är skyldiga att lämna de uppgifter som SCB behöver för de ändamål som anges i Fasitlagen och förordningen (2019:509) om behandling av personuppgifter i det fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar (fasitförordningen).

För att SCB ska kunna tillgodose de nya ändamålen krävs dock tillgång till uppgifter om hushållens skulder från företag som omfattas av lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter, dvs. kreditinstitut och bostadskreditinstitut. Dessa uppgifter omfattas dock i regel av tystnadsplikt (se t.ex. 1 kap. 10 § lagen om bank- och finansieringsrörelse). Det krävs därför en uttrycklig bestämmelse som ålägger berörda företag att lämna uppgifterna till SCB. Regeringen föreslår därför att en bestämmelse om det tas in i Fasitlagen. Vidare måste behandling av personuppgifter ske i enlighet med EU:s dataskyddsförordning. För de berörda företagen innebär detta att det måste finnas en rättslig grund för behandlingen. Den rättsliga grunden i detta sammanhang är artikel 6.1 c, som medger behandling när det är nödvändigt för att uppfylla en rättslig förpliktelse.

Svenska Bankföreningen anser att det bör klargöras att det är SCB som ska ta ställning till vilka uppgifter som är nödvändiga. Regeringen konstaterar att det på lägre nivå än lag kommer att regleras vilka uppgifter som kreditgivarna ska lämna till SCB (se avsnitt 5.3). Regeringen avser att återkomma med ändringar på förordningsnivå avseende vilka uppgifter om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar som ska inhämtas.

Den föreslagna bestämmelsen har placerats under rubriken Tillhandahållande av personuppgifter. Lagrådet förordar att bestämmelsen ska placeras under en egen rubrik, alternativt att den nuvarande rubriken justeras. I likhet med Lagrådet anser regeringen att rubriken bör justeras. Rubriken bör ges lydelsen ”Insamling och tillhandahållande av personuppgifter”, vilket på ett bättre sätt speglar innehållet.

5.6Insamling, sekretess och gallring av uppgifter

Regeringens bedömning

Insamling av uppgifter om hushållens skulder bör avse data för alla skattskyldiga och folkbokförda personer samt dödsbon. De insamlade uppgifterna behandlas separat för respektive uppgiftslämnare till dess att urvalet har skett. Nuvarande bestämmelser om gallring i Fasitlagen omfattar även de uppgifter som föreslås samlas in.

Ingen ändring av SCB:s ansvar för personuppgiftsbehandling i Fasit eller några ändringar avseende sekretesskyddet behövs.

Promemorians bedömning

Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens bedömning.

16

Prop. 2025/26:255 integritetskänsliga men de räknas inte som ”särskilda kategorier” enligt artikel 9 i EU:s dataskyddsförordning. Sådana särskilda kategorier är exempelvis uppgifter om hälsa, politiska åsikter, religion eller etniskt ursprung. Eftersom uppgifterna som föreslås samlas in inte faller inom denna kategori behöver inga ändringar göras i Fasitlagen i detta avseende.

När det gäller sekretess regleras skyddet framför allt i 24 kap. 8 § OSL. Av paragrafens första stycke framgår att sekretess gäller i sådan särskild verksamhet hos en myndighet som avser framställning av statistik för uppgift som avser en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. Motsvarande sekretess gäller enligt andra stycket vid annan med statistikframställning jämförbar undersökning som utförs av vissa angivna myndigheter. Sekretessen enligt 24 kap. 8 § OSL innehåller inget skaderekvisit och är alltså absolut. Från detta görs dock vissa undantag i paragrafens tredje stycke, vilket innebär att ett utlämnande är möjligt i vissa fall om det står klart att det kan ske utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.

I Fasit används inte uppgifter som direkt kan identifiera en person. Detta innebär att när SCB lämnar ut uppgifter sker det i pseudonymiserad form och några uppgifter som är direkt hänförbara till en enskild lämnas inte ut av SCB. Vidare är det endast myndigheter som har verksamhet som omfattas av 24 kap. 8 § OSL som får tillgång till Fasit. Några ändringar behöver därför inte heller göras i detta avseende.

Gallring av uppgifter

Enligt 13 § Fasitlagen ska personuppgifter gallras när de inte längre behövs för något av de insamlade ändamålen (se 4 och 5 §§ Fasitlagen). För de nya föreslagna ändamålen kommer SCB att behöva samla in betydligt fler personuppgifter än vad som sedan kommer att ingå i det mindre urvalet. Eftersom den befintliga gallringsregeln kommer att omfatta den överskottsinformation som kommer att uppstå, behövs ingen särskild bestämmelse som reglerar gallringen avseende insamlingen av uppgifter om hushållssektorns skulder.

6Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2026.

Regeringens bedömning

Det finns inget behov av övergångsbestämmelser.

18

7 Konsekvensanalys

Regeringens bedömning

Förslagen bedöms kunna leda till ökade kostnader för SCB, kreditinstitut och bostadskreditinstitut.

Promemorians bedömning

Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens bedömning.

19

ekonomiska utvecklingen påverkas. Därför utgör bostadskrediter en Prop. 2025/26:255 central del i informationsinsamlingen för att bedöma hushållens mot-

ståndskraft mot ekonomiska störningar. Genom att även samla in information om konsumtionskrediter kan en större del av den individuella skuldbördan kartläggas och ge en mer rättvisande bild av hur skuldbetalningar fördelas mellan hushåll. Statistiken ger också möjlighet att följa överskuldsättningen, som ofta är kopplad till konsumtionskrediter med höga kostnader för individen och negativa samhällseffekter som följd. Mot denna bakgrund anser regeringen att den föreslagna statistikinsamlingen sammantaget stärker förutsättningarna för att fatta välgrundade beslut och utforma en ändamålsenlig och proportionerlig politik, främst vid åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten men även inom andra områden.

Effekter för kreditinstitut och bostadskreditinstitut

Förslaget innebär att uppgifter ska samlas in direkt från kreditinstitut och bostadskreditinstitut. I dagsläget finns cirka 150 sådana institut i Sverige.

För instituten bedöms förslaget innebära en ökning av den administrativa bördan, men det är enligt regeringens mening svårt att uppskatta exakt hur stora kostnaderna kan bli, eftersom förutsättningarna för att lämna uppgifterna varierar mellan olika institut. Betänkandet Ny statistik över hushållens tillgångar och skulder (SOU 2022:51) tar upp vilka typer av kostnader som kan uppstå för institut, bl.a. kostnader för systemutveckling, framtagandet av rapporteringsrutiner och samordning med annan rapportering och lagring. Bedömningen är att den föreslagna statistikinsamlingen innebär samma typer av kostnader för instituten men att storleken på kostnaderna kommer att vara lägre än de som skulle ha uppstått om betänkandets förslag hade genomförts. Det beror på att den information som nu ska samlas in är betydligt mindre omfattande och bedöms vara mindre komplex för instituten att rapportera. Ingen information om tillgångar kommer att samlas in, vilket bl.a. innebär att antalet variabler och de interna system som företagen behöver hämta information från är avsevärt färre.

Vissa institut som omfattas av förslaget har en relativt liten balansomslutning. För dessa kan – som Sparbankernas Riksförbund och Swedish FinTech Association är inne på – de fasta kostnaderna bli proportionellt större än för större institut, som har bättre förutsättningar att hantera kostnaderna. Regelrådet anser att det saknas en mer finmaskig redovisning av företagstyper, överväganden om differentierade regler samt påverkan på konkurrensen. Regeringen menar att förslagets omfattning är begränsad, eftersom det endast syftar till att ge en heltäckande bild av hushållens skulder för att förbättra beslutsunderlaget i den ekonomiska politiken. Den har inte som syfte att reglera själva sektorn för kreditgivning. De omfattar därför samtliga aktörer som lämnar krediter och ger inte utrymme för differentiering. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att förslaget innebär begränsade skillnader i konsekvenser mellan olika typer av företag. Regeringen gör även en annan bedömning än Sparbankernas Riksförbund och Swedish FinTech Association och anser att den administrativa börda som förslaget medför för kreditgivarna inte påverkar konkurrensen mellan kreditgivare i någon nämnvärd utsträck-

ning.

21

Prop. 2025/26:255 Effekter för SCB

SCB föreslås bli ansvarig myndighet för insamlingen av uppgifter om hushållens skulder. Detta medför utvecklingskostnader, kostnader för att komplettera urvalet MSTAR i mikrosimuleringsmodellen Fasit, samt ökade löpande kostnader för myndigheten. I rapporten Förslag på utökning av Fasit – redovisning av regeringsuppdrag angående stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulder och vissa likvida tillgångar gör SCB en kostnadsuppskattning. Den föreslagna insamlingen är mer begränsad än vad som föreslogs i SCB:s rapport, eftersom statistikinsamlingen begränsas till endast omfatta hushållens skulder och inte tillgångar. SCB:s faktiska kostnader bedöms därför bli lägre än de tidigare uppskattningarna och uppgå till omkring 5 miljoner kronor för införandet och 2 miljoner kronor i löpande kostnader. SCB:s resursbehov behandlas i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1, utg. omr. 2, avsnitt 3).

Effekter för jämställdheten mellan kvinnor och män och för klimatet

Förslaget har ingen påverkan på jämställdheten mellan kvinnor och män eller klimatet.

Överensstämmelse med unionsrätten

Förslaget står i överensstämmelse med unionsrätten, bl.a. EU:s dataskyddsförordning.

8Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:508) om behandling av personuppgifter i det fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar

1 § Denna lag ska tillämpas vid Statistiska centralbyråns behandling av personuppgifter i det fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar (Fasit) som myndigheten förvaltar.

Lagen ska också tillämpas vid myndigheters behandling av personuppgifter i de urval som har lämnats ut enligt 9 §.

Lagen innehåller dessutom bestämmelser om uppgiftsskyldighet för vissa företag.

I paragrafen, som utformas enligt Lagrådets förslag, anges lagens tillämpningsområde.

Ändringen i andra stycket är en följd av tillägget i 8 § som innebär att Statistiska centralbyrån ska ta fram ett mindre urval av personuppgifter för de nya ändamålen i 4 §.

Det nya tredje stycket är en följd av att det införs en ny paragraf, 8 a §, om uppgiftsskyldighet för vissa företag.

22

3 § Statistiska centralbyrån är personuppgiftsansvarig för den behandling av Prop. 2025/26:255 personuppgifter som myndigheten utför enligt denna lag eller enligt föreskrifter

som har meddelats i anslutning till den.

Myndigheter som urvalen har lämnats ut till enligt 9 § är personuppgiftsansvariga för den behandling av personuppgifter som myndigheterna utför.

I paragrafen finns bestämmelser om ansvar för personuppgiftsbehandling. Ändringen i andra stycket är en följd av tillägget i 8 § som innebär att Statistiska centralbyrån ska ta fram ett mindre urval av personuppgifter för

de nya ändamålen i 4 §.

4 § Personuppgifter får behandlas i Fasit och i de urval som har lämnats ut enligt 9 § om det är nödvändigt för att

1.simulera och beräkna effekter av befintliga och nya regelverk samt andra förändringar

a) inom skatte-, avgifts- och bidragssystemen och de offentliga välfärdstjänsterna, och

b) av hushållssektorns skulder och skuldbetalningar, eller

2.ta fram statistik för analys av information

a)inom skatte-, avgifts- och bidragssystemen och de offentliga välfärdstjänsterna, och

b)om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar.

Paragrafen anger de ändamål för vilka personuppgifter i Fasit får behandlas. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

I paragrafen införs en ny punktlista. Punkterna 1 a och 2 a motsvarar befintlig författningstext. Punkterna 1 b och 2 b, som är nya även innehållsmässigt, innebär att uppgifter om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar får behandlas i Fasit i syfte att simulera och beräkna effekter av befintliga och nya regelverk samt andra förändringar av hushållssektorns skulder och skuldbetalningar. Vidare får uppgifterna behandlas för att ta fram statistik och analys av information om hushållssektorn skulder och skuldbetalningar.

6 § Personuppgifter som avses i artikel 9.1 och artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning får inte behandlas i Fasit eller i de urval som lämnas ut enligt 9 §.

Första stycket gäller dock inte uppgifter som avslöjar etniskt ursprung eller medlemskap i fackförening och uppgifter om hälsa.

I paragrafen regleras förutsättningarna för behandling av s.k. känsliga personuppgifter och uppgifter som rör fällande domar i brottmål och lagöverträdelser som innefattar brott.

Ändringen i första stycket är en följd av tillägget i 8 § som innebär att Statistiska centralbyrån ska ta fram ett mindre urval av personuppgifter för de nya ändamålen i 4 §.

8 § Statistiska centralbyrån ska ta fram ett särskilt urval av personuppgifter i Fasit som inte direkt kan hänföras till en fysisk person för utlämnande enligt 9 §.

I fråga om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar ska Statistiska centralbyrån dock endast ta fram ett mindre urval av sådana personuppgifter som avses i första stycket.

23

Prop. 2025/26:255 Paragrafen, som utformas enligt Lagrådets förslag, reglerar Statistiska centralbyråns skyldighet att skapa särskilda underlag av uppgifter, s.k. urval. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

Andra stycket, som är nytt innebär att det i fråga om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar endast ska tas fram ett mindre urval av sådana personuppgifter som avses i första stycket. Med ett mindre urval avses ett urval som motsvarar mindre statistiskt analysregister (MSTAR).

Urvalen får endast avse de uppgifter som är nödvändiga för att de angivna ändamålen ska kunna uppnås och får endast innefatta uppgifter som inte är direkt hänförbara till en fysisk person. Det är de framtagna urvalen som efter sekretessprövning kan lämnas ut till användarna enligt 9 § (jfr prop. 2018/19:118 s. 53).

8 a § Företag som omfattas av lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter ska till Statistiska centralbyrån lämna uppgifter om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar.

Regeringen får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas.

I paragrafen, som är ny, och som utformas enligt Lagrådets förslag, finns bestämmelser om uppgiftsskyldighet och bemyndigande. Övervägandena finns i avsnitt 5.3 och 5.5.

I första stycket finns en bestämmelse om att kreditinstitut och bostadskreditinstitut ska lämna uppgifter om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar till Statistiska centralbyrån i fråga om alla skattskyldiga och folkbokförda personer samt dödsbon.

I andra stycket finns ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas. Vilka uppgifter om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar som ska lämnas regleras i förordning och verkställighetsföreskrifter - t.ex. hur uppgifterna ska lämnas – meddelas på myndighetsnivå.

9 § Urvalen enligt 8 § får på begäran lämnas ut av Statistiska centralbyrån till Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen samt till Regeringskansliet och andra myndigheter under regeringen.

Av paragrafen framgår att de urval av personuppgifter som Statistiska centralbyrån ska ta fram enligt 8 § får lämnas ut till Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen samt Regeringskansliet och andra myndigheter under regeringen.

Ändringen i paragrafen är en följd av tillägget i 8 § som innebär att Statistiska centralbyrån ska ta fram ett mindre urval av personuppgifter för de nya ändamålen i 4 §.

24

28

Förslag till lag om ändring i lagen (2019:508) om behandling av personuppgifter i det fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2019:508) om behandling av personuppgifter i det fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar

dels att 1, 3, 4, 6, 8 och 9 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 8 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 §

Denna lag ska tillämpas vid Statistiska centralbyråns behandling av personuppgifter i det fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar (Fasit) som myndigheten förvaltar.

3 §

Statistiska centralbyrån är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt denna lag eller enligt