HD03171: En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar

Regeringens proposition 2025/26:171

En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska Prop.

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 5 mars 2026

Ulf Kristersson

Johan Britz

(Klimat- och näringslivsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny process där regeringen, efter en ansökan, får godkänna en kärnteknisk anläggning. Ett sådant godkännande ersätter den tillåtlighetsprövning som regeringen annars ska göra enligt 17 kap. miljö- balken. Regeringen ska få godkänna en kärnteknisk anläggning om den dessförinnan har antagit en plan för kärntekniska anläggningar som om- fattar det område och de anläggningar som ansökan avser. Genom planen prövas om det är förenligt med hushållningsreglerna i miljöbalken att uppföra en viss typ av kärnteknisk anläggning inom det område som planen avser. En plan får endast antas om någon ansökt om regeringens godkännande och den eller de kommuner som ligger inom de områden som ska omfattas av planen har tillstyrkt ansökan respektive planen.

Det nuvarande förfarandet med tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken ska även i fortsättningen vara tillämpligt för den som inte ansöker om regeringens godkännande.

Det föreslås även ändringar när det gäller prövningen av kärntekniska anläggningar enligt lagen om kärnteknisk verksamhet. Det införs en möjlighet till att få förhandsbesked. Det föreslås även ändringar i miljö- balken som innebär att regeringen i en tillåtlighetsprövning av en kärn- teknisk anläggning ska pröva om fördelarna med anläggningen överväger de nackdelar som den kan medföra.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 17 juni 2026.

1

Prop. 2025/26:171 Innehållsförteckning

2

9.1Förslaget till lag om regeringens godkännande av

9.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:3) om

9.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:647) om

9.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:921) om

9.6Förslaget till lag om ändring i strålskyddslagen

4

5

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om regeringens god- kännande av kärntekniska anläggningar.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i strålskydds- lagen (2018:396).

6

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om regeringens godkännande av kärntekniska anläggningar

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens innehåll

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om regeringens godkännande av en kärnteknisk anläggning och om en plan för kärntekniska anläggningar (anläggningsplan).

Ord och uttryck

2 § I denna lag avses med kärnteknisk anläggning, kärnämne och kärn- avfall detsamma som i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.

Ansökan om godkännande av en kärnteknisk anläggning

3 § Den som avser att uppföra en ny kärnteknisk anläggning får ansöka om regeringens godkännande av anläggningen, om aktiviteten från avfallet i anläggningen vid någon tidpunkt kommer att överstiga 10 terabecquerel, eller 10 gigabecquerel från alfaaktiva ämnen.

En ansökan om regeringens godkännande får dock inte göras om det för samma anläggning pågår en tillståndsprövning enligt miljöbalken eller om anläggningen omfattas av ett tillstånd enligt miljöbalken eller lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.

4 § En ansökan om godkännande av en kärnteknisk anläggning ska lämnas till regeringen och innehålla de uppgifter som krävs för regeringens prövning enligt 8 § i fråga om

1.den planerade kärntekniska anläggningen, och

2.det område där anläggningen ska uppföras, de beredskapszoner som kan behövas för anläggningen och de brådskande skyddsåtgärder som kan behöva vidtas inom beredskapszonerna.

Dessutom ska ansökan innehålla uppgifter om

1.det område runt anläggningen dit allmänheten inte kommer att ha tillträde, och

2.de verksamheter eller åtgärder som inte är av säkerhets- eller strål- skyddskaraktär och som behövs för att anläggningen ska kunna uppföras och drivas och det eller de områden där sådana verksamheter ska bedrivas eller åtgärder vidtas.

För en kärnteknisk anläggning som hanterar ett kärnämne eller ger upphov till kärnavfall, ska ansökan även innehålla uppgifter om hur sökanden avser att ta hand om kärnämnet eller kärnavfallet. Detta gäller inte ett mellanlager eller ett slutförvar.

7

Prop. 2025/26:171 5 § När en ansökan om godkännande av en kärnteknisk anläggning har kommit in ska Regeringskansliet meddela detta till

1.den myndighet som ansvarar för tillståndsprövning enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,

2.den eller de mark- och miljödomstolar inom vars domsområden den kärntekniska anläggningen ska uppföras, och

3.den eller de kommuner som berörs av ansökan.

6 § Regeringen får helt eller delvis avstå från att pröva en ansökan om godkännande av en kärnteknisk anläggning.

7 § Berörda myndigheter ska få tillfälle att yttra sig över ansökan om godkännande av en kärnteknisk anläggning.

Regeringens godkännande av en kärnteknisk anläggning

8 § Regeringen får godkänna en kärnteknisk anläggning, om

1.den typ av verksamhet som ansökan avser är berättigad på grund av att fördelarna överväger de nackdelar som den kan medföra,

2.det inte är olämpligt att uppföra och driva anläggningen på den avsedda platsen ur ett beredskapsperspektiv, och

3.det finns förutsättningar för att omhänderta det kärnämne som hanteras eller det kärnavfall som uppstår.

Första stycket 3 gäller inte för mellanlager eller slutförvar.

9 § Regeringen får godkänna en kärnteknisk anläggning endast om det finns en gällande anläggningsplan som omfattar den anläggning som avses i ansökan.

Regeringens antagande av en anläggningsplan

10 § Efter en ansökan om godkännande av en kärnteknisk anläggning får regeringen anta en anläggningsplan till vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas. Vid antagandet av en sådan plan ska 3 kap. och 4 kap. 1–8 §§ miljöbalken tillämpas.

11 § En anläggningsplan ska åtminstone omfatta vad som framgår av en ansökan om godkännande av en kärnteknisk anläggning i fråga om typ av kärntekniska anläggningar och det område som anläggningarna ska uppföras på.

I planen ska det anges

1.vilka typer av och hur många kärntekniska anläggningar som får uppföras och var dessa får lokaliseras, och

2.vilket område som behöver tas i anspråk för att de kärntekniska anläggningarna ska kunna uppföras och drivas.

12 § Vid upprättandet av en anläggningsplan ska det som sägs i 6 kap. miljöbalken om en myndighet eller kommun i fråga om strategiska miljö- bedömningar vid upprättandet av planer och program avse regeringen.

8

Prop. 2025/26:171 Ett tillstyrkande gäller i fem år.

I fråga om mellanlagring eller slutförvaring av kärnämnen eller kärn- avfall får regeringen fatta beslut enligt första stycket trots att en kommun inte har tillstyrkt ansökan eller planen, om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att anläggningen uppförs och drivs och det inte finns någon annan plats

1.som bedöms vara lämpligare för anläggningen, eller

2.som är lämplig och har anvisats för anläggningen inom en annan kommun som kan antas godta en placering där.

Regeringens godkännande förfaller om det inte finns en giltig plan

19 § Ett godkännande av en kärnteknisk anläggning förfaller om det inte längre finns en giltig anläggningsplan som omfattar den anläggning som godkännandet avser.

Godkännandet förfaller dock inte för en kärnteknisk anläggning som det har meddelats ett tillstånd för enligt miljöbalken.

Rätt att meddela föreskrifter

20 § Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om innehållet i en ansökan om godkännande av en kärnteknisk anläggning.

1.Denna lag träder i kraft den 17 juni 2026.

2.Lagen får tillämpas på ansökningar som lämnas in efter den 10 mars 2026.

10

Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken

dels att 10 kap. 3 a § och 17 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 16 kap. 11 a § och 17 kap.

6 a §, och närmast före 16 kap. 11 a § en ny rubrik av följande lydelse.

10kap.

3 a §1

16 kap.

Kärntekniska anläggningar

11 a §

En ansökan om tillstånd enligt 9 kap. för en kärnteknisk anlägg- ning som omfattas av ett pågående ärende om godkännande enligt lagen (2026:000) om regeringens godkännande av kärntekniska anläggningar får tas upp till prövning och handläggas fram till den tidpunkt då domstolen enligt 21 kap. 7 § ska avge ett yttrande inför regeringens prövning av tillåtligheten enligt 17 kap. 1 §.

17kap. 1 §2

Regeringen ska pröva tillåtligheten av nya verksamheter av följande slag:

2.allmänna farleder, och

3.geologisk lagring av koldioxid, om verksamheten inte avser lagring för forskningsändamål av mindre än 100 000 ton koldioxid.

6 a §3

Regeringen får tillåta en kärn- teknisk anläggning endast om den typ av verksamhet som ska bedrivas är berättigad på grund av att fördelarna med verksamheten överväger de nackdelar som den kan medföra.

1.Denna lag träder i kraft den 17 juni 2026.

2.Äldre bestämmelser gäller för mål som har inletts före den 10 mars 2026.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:3) om kärnteknisk verk- samhet1

dels att 15 a § ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 15 a § ska utgå,

dels att nuvarande 5 j–5 l och 7 §§ ska betecknas 6 e–6 g och 5 k §§, dels att 2, 5–5 b, 5 d och 6 §§, den nya 6 g § och 14, 23 och 24 §§ ska

ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 5 j § ska sättas närmast före 6 e §,

dels att det ska införas nio nya paragrafer, 5 j, 6 a–6 d, 7 e, 9 a, 9 b och 24 a §§, och närmast före 6 och 9 a §§ nya rubriker av följande lydelse.

2 §2

I denna lag avses med

1. kärnteknisk anläggning:

a)anläggning för utvinning av kärnenergi (kärnkraftsreaktor),

b)annan anläggning i vilken en självunderhållande kärnreaktion kan ske, såsom forskningsreaktor,

c)anläggning för utvinning, framställning, hantering, bearbetning, förvaring som avses bli bestående (slutförvaring) eller annan förvaring (lagring) av kärnämne, och

d)anläggning för hantering, bearbetning, lagring eller slutförvaring av kärnavfall,

2. kärnämne:

a)uran, plutonium eller annat ämne som används eller kan användas för utvinning av kärnenergi (kärnbränsle) eller förening i vilken sådant ämne ingår,

b)torium eller annat ämne som är ägnat att omvandlas till kärnbränsle eller förening i vilken sådant ämne ingår, och

c)använt kärnbränsle som inte har placerats i slutförvar,

3. kärnavfall:

a)använt kärnbränsle som har placerats i slutförvar,

b)radioaktivt ämne som har bildats i en kärnteknisk anläggning och som inte har framställts eller tagits ur anläggningen för att användas i under- visnings- eller forskningssyfte eller för medicinska, jordbrukstekniska eller kommersiella ändamål,

1Lagen omtryckt 1992:1536. Senaste lydelse av

5j § 2020:685

5k § 2020:685

7§ 2009:328

15a § 2010:948

rubriken närmast före 15 a § 2010:948.

Prop. 2025/26:171 c) material eller annat som har tillhört en kärnteknisk anläggning och blivit radioaktivt förorenat samt inte längre ska användas i en sådan anläggning, och

d)radioaktiva delar av en kärnteknisk anläggning som avvecklas,

4. permanent avstängd kärn-

kraftsreaktor: en kärnkraftsreaktor där verksamheten med el- produktion har upphört och inte kommer att återupptas eller en

a)utrustning eller material som särskilt har konstruerats eller ställts i ordning för bearbetning, användning eller framställning av kärnämne, och

b)utrustning eller material som kan användas för framställning av kärnladdningar,

a)inbegriper en strålkälla,

b)har medfört eller kan befaras medföra skada, och

c)kräver omedelbara åtgärder, och

b)kärnämne som inte ska aktivt avfall. användas på nytt, eller

c)annat radioaktivt avfall.

5 §3

Det är förbjudet att utan tillstånd enligt denna lag bedriva kärn- teknisk verksamhet. Frågor om tillstånd prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

1.Denna lag träder i kraft den 17 juni 2026.

2.Äldre föreskrifter gäller vid överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

3.Bestämmelserna i den nya 9 a § ska inte tillämpas om villkor om krav på godkännande inför uppförande, provdrift och rutinmässig drift av en kärnteknisk anläggning har meddelats i beslut enligt äldre föreskrifter.

Denna lag träder i kraft den 17 juni 2026.

1Senaste lydelse av lagens rubrik (2017:1065).

inom Strålsäkerhetsmyndighetens Prop. 2025/26:171 verksamhetsområde.

Denna lag träder i kraft den 17 juni 2026.

23

Härigenom föreskrivs att det i strålskyddslagen (2018:396) ska införas en ny paragraf, 10 kap. 2 a §, av följande lydelse.

10 kap.

2 a §

Om ett överklagande avser beslut som har fattats enligt både lagen (1984:3) om kärnteknisk verksam- het och denna lag får förvaltnings- rätten lämna över målet till den mark- och miljödomstol som prövar överklagandet enligt lagen om kärnteknisk verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 17 juni 2026.

24

Regeringen gav i november 2023 en särskild utredare i uppdrag att se över nuvarande regler för att underlätta för ny kärnkraft (dir. 2023:155). Utred- ningen, som tog namnet Kärnkraftsprövningsutredningen, redovisade den

15januari 2025 delar av uppdraget i delbetänkandet Ny kärnkraft i Sverige

– effektivare tillståndsprövning och ändamålsenliga avgifter (SOU 2025:7). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandets lag- förslag finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. Den 18 mars 2025 hölls ett remissmöte. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Klimat- och näringslivsdeparte- mentet (KN2024/01912).

Promemorian En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anlägg- ningar, som togs fram inom Klimat- och näringslivsdepartementet, innehåller alternativa förslag till delar av betänkandet. Promemorian, som består av en sammanfattning, lagtext och författningskommentar, finns i bilaga 4. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 5. Ett remissmöte för att presentera förslagen hölls den 2 juni 2025. Remissvaren finns tillgängliga i Klimat- och näringslivsdepartementet (KN2024/01912).

Ett utkast till lagrådsremiss togs fram inom Klimat- och näringslivs- departementet. Utkastets lagförslag finns i bilaga 6. Utkastet har remiss- behandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 7. Remissvaren finns tillgängliga i Klimat- och näringslivsdepartementet (KN2025/01871).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 3 februari 2026 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 8. Lagrådets yttrande finns i bilaga 9. Lagrådets synpunkter och förslag behandlas i avsnitt 5.2.2 och i för- fattningskommentaren. Regeringen följer Lagrådets förslag. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs även vissa språkliga och redaktionella ändringar.

Det görs också en följdändring i lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter. Det förslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över det förslaget.

4Tillståndsprövningen av kärntekniska anläggningar

Tillståndsprövning av och tillsyn över kärntekniska anläggningar sker enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen), strål- skyddslagen (2018:396) och miljöbalken.

25

Kärnteknisk verksamhet (bland annat att uppföra, inneha eller driva en kärnkraftsreaktor) kräver ett tillstånd enligt kärntekniklagen. Vid prövning av tillstånd enligt kärntekniklagen ska flera bestämmelser i miljöbalken tillämpas, som de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap., bestämmelser om planer och planeringsunderlag i 3 kap., bestämmelser om miljökvalitets- normer i 5 kap. och bestämmelserna om miljöbedömningar och miljö- konsekvensbeskrivningar i 6 kap.

Frågor om tillstånd prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Regeringen har i förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet (kärnteknikförordningen) bestämt att Strålsäker- hetsmyndigheten prövar frågor om vissa tillstånd att förvärva, inneha, bearbeta eller på något annat sätt ta befattning med kärnämnen, kärnavfall eller använt kärnbränsle. Strålsäkerhetsmyndigheten får även pröva frågor om tillstånd att uppföra, inneha eller driva anläggningar som behövs för sådan befattning, under förutsättning att aktiviteten hos den totala mängden avfall i anläggningen inte vid någon tidpunkt överstiger 10 terabecquerel (16 §). Det innebär att regeringen prövar t.ex. frågor om tillstånd att uppföra och driva kärnkraftsreaktorer, forskningsreaktorer, anläggningar för tillverkning av kärnbränsle, anläggningar för slut- förvaring av använt kärnbränsle och anläggningar för slutförvaring av medelaktivt kärnavfall. När regeringen prövar ärendet ansvarar Strålsäker- hetsmyndigheten för att bereda det och med ett eget yttrande överlämna ärendet till regeringen. Strålsäkerhetsmyndigheten är även tillsyns- myndighet.

Strålsäkerhetsmyndigheten beslutar om de villkor som behövs med hänsyn till säkerheten. Villkor kan beslutas i samband med tillstånds- beslutet eller under tillståndets giltighetstid.

Regeringens tillstånd till kärnteknisk verksamhet meddelas normalt med villkor om ett s.k. stegvist godkännande eller stegvis prövning. Det innebär att det krävs ett godkännande av Strålsäkerhetsmyndigheten innan till- ståndshavaren får påbörja uppförandet, provdriften respektive den rutinmässiga driften av den kärntekniska anläggningen.

Strålsäkerhetsmyndighetens beslut enligt kärntekniklagen överklagas till regeringen. Strålsäkerhetsmyndighetens beslut om tillstånd enligt kärntekniklagen får överklagas även av sådana miljöorganisationer som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken (29 § kärnteknikförordningen). Regeringens beslut om tillstånd till kärnteknisk verksamhet kan inte överklagas. Däremot kan enskilda och miljöorganisationer ansöka om rättsprövning av beslutet enligt lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut (rättsprövningslagen).

4.2Prövningen enligt strålskyddslagen

Kärnteknisk verksamhet är även verksamhet med joniserande strålning. Verksamhet med joniserande strålning kräver som huvudregel ett tillstånd enligt strålskyddslagen. För en kärnteknisk verksamhet krävs dock till- stånd enligt strålskyddslagen endast om det har bestämts i tillståndet enligt

26

kärntekniklagen. Vid en kärnteknisk anläggning kan det även bedrivas viss Prop. 2025/26:171 verksamhet med strålning som inte är en del av den kärntekniska verksam-

heten och som därför behöver särskilt tillstånd enligt strålskyddslagen. Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frågor om tillstånd enligt strålskydds-

lagen och kan besluta om villkor både i samband med tillståndsgivningen och därefter. Även om en kärnteknisk verksamhet inte omfattas av till- ståndsplikten enligt strålskyddslagen kan ytterligare villkor för verksam- heten behövas från strålskyddssynpunkt. Strålsäkerhetsmyndigheten får besluta om sådana villkor.

Tillsyns- och tillståndsbeslut enligt strålskyddslagen överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Om ett beslut har fattats enligt både strål- skyddslagen och kärntekniklagen, kan en förvaltningsdomstol överlämna målet till regeringen, se 9 och 14 a §§ lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.

4.3Prövningen enligt miljöbalken

Att uppföra och driva en reaktor är miljöfarlig verksamhet som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön och som därför kräver ett tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. En ansökan om att få uppföra och driva en reaktor ska prövas av mark- och miljödomstol, se 1 kap. 6 § och 21 kap. 7 § miljöprövningsförordningen (2013:251). Miljöbalken ska tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter. En av de olägenheter som ska beaktas är joniserande och icke- joniserande strålning.

Verksamheten kan dessutom vara beroende av omfattande vatten- verksamhet, vilken kräver ett tillstånd enligt 11 kap. 9 § miljöbalken, som också prövas av mark- och miljödomstol.

Regeringen ska pröva tillåtligheten enligt miljöbalken av en anläggning som prövas av regeringen enligt kärntekniklagen (17 kap. 1 § första stycket 1 miljöbalken). Kommunfullmäktiges tillstyrkande krävs för att regeringen ska få tillåta anläggningen. Om regeringen tillåter verksam- heten går målet åter till mark- och miljödomstolen, som efter fortsatt beredning ger tillstånd till verksamheten och beslutar de villkor som krävs.

Mark- och miljödomstolens domar om tillstånd till miljöfarlig verk- samhet överklagas till Svea hovrätt (Mark- och miljööverdomstolen) och därefter till Högsta domstolen.

Strålsäkerhetsmyndigheten har, när det gäller olägenheter från joniserande strålning, ansvar för tillsynen enligt miljöbalken i fråga om verksamheter som är tillståndspliktiga enligt miljöprövningsförordningen och som är kärntekniska verksamheter enligt kärntekniklagen eller verksamheter med joniserande strålning enligt strålskyddslagen.

27

regeringens tillåtlighetsbeslut är fullt ut bindande för domstolen vid Prop. 2025/26:171 tillståndsprövningen. Domstolen pekar också på att utredningen inte

föreslår någon ändring av möjligheten för en domstol att överlämna ett mål till regeringen. Naturvårdsverket anser att förslagets förenlighet med EU- rätten inte är tillräckligt belyst.

Försvarsmakten delar utredningens uppfattning att regeringen tidigt bör ta ställning till om det är förenligt med samhällets helhetsintresse att uppföra och driva en kärnteknisk anläggning på en viss plats och att det är viktigt att prövningen innefattar frågor av betydelse för Sveriges säkerhet. Försvarsmakten avstyrker dock förslaget och ifrågasätter fördelarna jämfört med den nu gällande ordningen som innebär att regeringen prövar tillåtligheten av verksamheten enligt miljöbalken.

Miljörörelsens Kärnavfallssekretariat avstyrker utredningens förslag.

Utkastets förslag

Förslaget i utkastet stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Remissutfallet är blandat. Statens energimyndighet anser att den före- slagna frivilliga regeringsprövningen och planinstrumentet kan bidra till att öka förutsebarheten för prövning av kärntekniska anläggningar. Fortum Sverige AB tillstyrker förslaget och ser det som fördelaktigt att det politiska ställningstagandet kommer tidigt i processen och därmed minskar de politiska riskerna. Även Blykalla AB och Kärnfull Next AB anser att det finns ett behov av tidiga besked från regeringen. Vattenfall AB anser att det är positivt att regeringen önskar möjliggöra ett tidigt besked om ett projekts genomförbarhet, men bedömer att förslaget snarare kommer att leda till längre tillståndsprocesser. Vattenfall AB anser att det även fortsatt finns goda skäl för att regeringen prövar kärntekniska verksamheter enligt 17 kap. miljöbalken och välkomnar att den möjlig- heten finns kvar.

Flera remissinstanser är positiva till eller ser fördelar med ett tidigt godkännande av regeringen. Svensk Kärnbränslehantering (SKB) anser dock att konsekvenserna är oförutsebara och bristfälligt utredda och att det därför är positivt att det befintliga prövningsförfarandet kvarstår som ett alternativ. Energiföretagen är osäkra om den struktur som förordas kommer att leda till det önskade resultatet, och välkomnar därför möjlig- heten att söka tillstånd enligt befintliga processer. Naturvårdsverket anser att det krävs förtydliganden. Naturvårdsverket framför också att det kan vara lämpligt att genomföra de förslag som Regeringsprövningsutred- ningen lämnat om att regeringen ska kunna låta bli att ta över prövningen om ett ärende om kärnteknisk anläggning överlämnas till regeringen enligt

21 kap. 7 § andra stycket miljöbalken. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) avstyrker alternativa spår då det riskerar att leda till otydlighet.

Vissa remissinstanser, som Länsstyrelsen i Uppsala län, Svea hovrätt (Mark- och miljööverdomstolen), Nacka tingsrätt (mark- och miljödom- stolen) och Vänersborgs tingsrätt (mark- och miljödomstolen) ifrågasätter behovet av att ändra den nuvarande prövningsprocessen och menar att det

är oklart om förslaget leder till en tydligare och förutsebar process. Nacka

29

Prop. 2025/26:171 kommunen kan det, i vart fall i ett tidigt skede, antas ha betydelse vem som avser att uppföra och driva anläggningen. Ett godkännande enligt det nya prövningssystemet bör därför vara knutet till den som har ansökt om det och bör inte kunna överlåtas. För att tillåtlighetsprövningen inte ska bli aktuell när det ansöks om tillstånd enligt miljöbalken för anläggningen, bör det alltså krävas att ansökan görs av den som har fått godkännandet.

Som Nacka tingsrätt (mark- och miljödomstolen) påpekar kommer en domstol även i fortsättningen att kunna överlämna ett mål till regeringen om målet rör ett allmänt intresse av synnerlig vikt som inte anges i miljöbalkens portalparagraf (21 kap. 7 § andra stycket miljöbalken). Ett överlämnande skulle kunna aktualiseras när miljöintresset står mot intresset av ny kärnkraft. Det är rimligt att det i en sådan situation finns en möjlighet att låta regeringen avgöra ärendet. Som Naturvårdverket påpekar har Regeringsprövningsutredningen i betänkandet Rätt frågor på regeringens bord föreslagit att regeringen ska kunna låta bli att ta över prövningen (SOU 2024:11). Förslaget bereds inom Regeringskansliet.

Det nya prövningsförfarandet bör regleras i en ny lag om regeringens godkännande av kärntekniska anläggningar.

I avsnitt 6.1 föreslås att prövningen av en tillståndsansökan enligt kärntekniklagen inte ska göras av regeringen när det finns ett godkännande enligt lagen om godkännande av kärntekniska anläggningar. Prövningen ska då i stället göras av den myndighet som regeringen bestämmer.

5.2Ansökan om regeringens godkännande

5.2.1Vem får ansöka?

Regeringens förslag

Den som avser att uppföra en ny kärnteknisk anläggning där aktiviteten hos den totala mängden avfall i anläggningen överstiger vissa gräns- värden, ska kunna ansöka om regeringens godkännande.

Det ska inte vara möjligt att ansöka om godkännande om det för samma anläggning pågår en tillståndsprövning enligt miljöbalken eller om en anläggning omfattas av ett tillstånd enligt miljöbalken eller kärntekniklagen.

Regeringen ska kunna besluta att inte ta upp en ansökan till prövning eller att endast pröva delar av den.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer delvis överens med regeringens förslag. Utredningens förslag till lag om principbeslut omfattar kärn- tekniska anläggningar, eller anläggningar för att bryta ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle, som kräver tillstånd enligt miljöbalken och kärntekniklagen. Utredningen föreslår att undantagen från lagens tillämpningsområde ska regleras på förordningsnivå. Eftersom utredningens förslag ersätter tillåtlighetsprövningen enligt miljöbalken,

32

Prop. 2025/26:171 bryta ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle. I propositionen Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för ut- vinning och bearbetning av kärnämnen föreslås vidare att en anläggning för utvinning av kärnämnen inte ska vara en kärnteknisk anläggning. Om även det förslaget genomförs kommer uranbrytning inte att omfattas av regeringens tillåtlighetsprövning eller förslagen i denna proposition.

Vid en tillståndsprövning enligt miljöbalken, som inte har föregåtts av ett godkännandebeslut, ingår regeringens tillåtlighetsprövning. Mark- och miljödomstolen ska i sådana fall bereda målet för att därefter överlämna det med eget yttrande till regeringen för prövning (21 kap. 7 § första stycket miljöbalken). Domstolens handläggning kommer alltså att vara olika beroende på vilken tillståndsprocess den sökande väljer. För att det ska vara tydligt för domstolen vad den ska göra bör det inte vara möjligt att ansöka om en prövning enligt den nya lagen om sökanden har en pågående tillståndsprövning enligt miljöbalken. Det bör inte heller vara möjligt att ansöka om godkännande enligt den nya lagen för en anläggning som omfattas av ett tillstånd enligt miljöbalken eller kärntekniklagen.

Regeringen bör kunna välja om den vill ta upp en ansökan eller inte

I vissa fall skulle det kunna uppstå situationer där det kan ifrågasättas om syftet att anpassa prövningssystemet till aktörernas skilda förutsättningar uppfylls. Det bör därför kunna göras en avvägning mellan sökandens behov och de resurser som kan komma att läggas på en ansökan som inte är mogen för prövning. Om det t.ex. tidigt står klart att det inte kommer vara möjligt att få tillräckligt med uppgifter från den sökande, eller en sökande ger in flera ansökningar eller en ansökan för flera anläggningar, och det är tydligt att sökanden inte har för avsikt att uppföra samtliga anläggningar, bör det vara möjligt att låta bli att pröva ansökan i sin helhet eller delvis. För att undvika ineffektiva prövningar – där nyttan av ett tidigt ställningstagande av regeringen kan ifrågasättas – och för att säkerställa att Regeringskansliets resurser används på ett ändamålsenligt sätt, bör regeringen alltså kunna välja att helt eller delvis inte pröva en ansökan. Om regeringen väljer att helt eller delvis inte pröva en ansökan, är sökanden oförhindrad att i stället ansöka om tillstånd enligt miljöbalken.

5.2.2Ansökans innehåll

Regeringens förslag

En ansökan om godkännande ska innehålla de uppgifter som krävs för regeringens prövning i fråga om

•den planerade kärntekniska anläggningen,

•det område där anläggningen ska uppföras och de beredskapszoner och brådskande skyddsåtgärder som kan behövas,

•det område runt anläggningen dit allmänheten inte kommer att ha tillträde, och

•de verksamheter eller åtgärder som inte är av säkerhets- eller strål- skyddskaraktär och som behövs för att anläggningen ska kunna

34

avfallet. Det bör inte krävas att ansökan innehåller uppgifter om den Prop. 2025/26:171 anläggning eller plats där avfallet slutligen ska placeras.

De uppgifter som behövs kommer att variera beroende på vilken typ av anläggning som det är fråga om och på platsen. Vid behov bör regeringen kunna begära kompletteringar och förelägga sökanden att avhjälpa en brist i ansökan. I ett föreläggande bör det anges att ansökan kan komma att inte tas upp till prövning om kompletterande uppgifter inte lämnas. I avsnitt

5.2.1föreslås att regeringen ska få välja att helt eller delvis inte pröva en ansökan. Detta innebär ett långtgående mandat för regeringen att bestämma hur en ansökan ska hanteras. Som Lagrådet påpekar behöver regeringens möjlighet att meddela förelägganden därför inte regleras särskilt.

Det saknas skäl att, som Kärnfull Next AB anför, ställa krav på att en ansökan ska innehålla underlag som visar att den sökande har någon form av rådighet över marken. Den nya lagen hindrar inte att den som avser att lämna in en ansökan om godkännande dessförinnan säkerställer rådighet över marken.

För att regeringen ska kunna besluta om ett godkännande eller anta en plan kan en ansökan behöva innehålla fler uppgifter än vad som framgår av den nya lagen. I viss utsträckning kan ett sådant behov hanteras genom verkställighetsföreskrifter som regeringen kan meddela med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. En förutsättning för att verkställighetsföreskrifter ska kunna meddelas är att de inte tillför något väsentligt nytt i sak. För att säkerställa att ansökningar enligt den nya lagen i framtiden kommer kunna hanteras på ett effektivt sätt bör regeringen få meddela föreskrifter om innehållet i en ansökan om godkännande.

5.2.3Information om att en ansökan kommit in

Regeringens förslag

När en ansökan har kommit in ska Regeringskansliet meddela den myndighet som ansvarar för tillståndsprövningen enligt kärnteknik- lagen, den eller de mark- och miljödomstolar inom vars domsområde den kärntekniska anläggningen är tänkt att uppföras och den eller de kommuner som berörs av ansökan.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer inte överens med regeringens förslag. Utredningen föreslår att ansökan om principbeslut ska kungöras och att ett exemplar av ansökningshandlingarna och av kungörelsen ska skickas till Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och berörd länsstyrelse.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inga invändningar

mot det. Varbergs kommun anser att den eller de kommuner där anlägg-

37

Prop. 2025/26:171 ningen är tänkt att lokaliseras även ska få ett exemplar av ansöknings- handlingarna skickade till sig för yttrande. Svea hovrätt (Mark- och miljööverdomstolen) ifrågasätter behovet av att ha särskilda regler om kungörelse.

Utkastets förslag

Förslaget i utkastet stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det. Varbergs kommun anser att det bör framgå av lagen att berörd kommun tidigt ska få del av ansökan i sin helhet. Länsstyrelsen i Kalmar län och Länsstyrelsen i Södermanlands län anser att länsstyrelsen och andra myndigheter som berörs av ansökan ska meddelas när ansökan kommit in.

Skälen för regeringens förslag

I avsnitt 5.6 föreslås att en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken ska få handläggas endast fram till den tidpunkt då domstolen ska avge ett yttrande inför regeringens tillåtlighetsprövning, om ansökan avser en kärn- teknisk anläggning som omfattas av ett pågående ärende om godkännande enligt den nya lagen. Den eller de mark- och miljödomstolar inom vars domsområde den kärntekniska anläggningen är tänkt att uppföras bör därför få kännedom om att en ansökan har gjorts.

Även den myndighet som ansvarar för tillståndsprövningen enligt kärntekniklagen har nytta av tidig information. Sådan information bör skapa förutsättningar för en effektiv hantering när myndigheten ska yttra sig över en ansökan enligt förslaget i avsnitt 5.3.1 och vid den efterföljande tillståndsprövningen enligt kärntekniklagen. I motsats till vad Läns- styrelsen i Kalmar län och Länsstyrelsen i Södermanlands län framför bedöms det inte nödvändigt att i lagen ange att ytterligare myndigheter ska informeras.

I avsnitt 5.5 föreslås att kommunens tillstyrkande ska vara en förut- sättning för att en kärnteknisk anläggning ska kunna godkännas. Det är därför lämpligt att Regeringskansliet tidigt meddelar kommunen att en ansökan har kommit in. I något skede bör ansökan i sin helhet skickas till den berörda kommunen för att kommunen ska kunna ta ställning till om den ska tillstyrka ansökan. I motsats till Varbergs kommun anser regeringen att detta inte behöver anges i lagen.

Svea hovrätt (Mark- och miljööverdomstolen) påpekar att det inte finns något behov av att reglera att en ansökan ska kungöras inom ramen för utredningens principbeslut. På motsvarande sätt bör det inte heller finnas något behov av att reglera att en ansökan om godkännande ska kungöras.

38

5.3.1Vad som prövas

Regeringens förslag

Regeringen ska få godkänna en kärnteknisk anläggning om

•den typ av verksamhet som avses i ansökan är berättigad på grund av att fördelarna överväger de nackdelar som den kan medföra,

•det inte är olämpligt att uppföra och driva anläggningen på den avsedda platsen ur ett beredskapsperspektiv, och

•det, i fråga om en anläggning som inte är ett mellanlager eller ett slutförvar och som hanterar kärnämne eller ger upphov till kärn- avfall, finns förutsättningar för att omhänderta kärnämnet eller kärn- avfallet.

Innan regeringen beslutar om godkännande ska berörda myndigheter få tillfälle att yttra sig över ansökan.

Regeringens beslut om godkännande ska inte få förenas med villkor.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen skiljer sig från regeringens förslag. Utred- ningen föreslår att regeringen i ett principbeslut ska konstatera att uppförandet av anläggningen är förenligt med samhällets helhetsintresse, där hänsyn också ska tas till Sveriges säkerhet. En förutsättning för ett principbeslut ska också vara att det inte under handläggningen har fram- kommit några uppenbara hinder enligt kärntekniklagen eller strålskydds- lagen. Principbeslutet ska få förenas med särskilda villkor för att tillgodose allmänna intressen. Ett principbeslut ska vara bindande vid prövning av tillstånd enligt miljöbalken och kärntekniklagen beträffande de frågor som har prövats i beslutet, förutsatt att en ansökan lämnas in inom fem år från det att beslutet fattades. Berörda ska få yttra sig över en ansökan om principbeslut inom en tidsfrist på minst tre veckor.

Remissinstanserna

Remissutfallet är blandat. Flera remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i Uppsala län, Naturskyddsföreningen och Statens energimyndighet anser att det behöver förtydligas vad som ska ingå i regeringens prövning. Vänersborgs tingsrätt (mark- och miljödomstolen) och Naturvårdsverket anser att uttrycket ”samhällets helhetsintresse” inte är tydligt. Strål- säkerhetsmyndigheten anser att det behöver förtydligas i vilken omfattning ett principbeslut är ett ställningstagande om berättigande i strålskydds- lagens mening. Vattenfall AB anser att omfattningen av prövningen av säkerhetspolitiska frågor är oklar.

Bland annat Säkerhetspolisen anser att den föreslagna tidsfristen för berörda myndigheter att yttra sig är alltför kort. Inspektionen för

strategiska produkter anser att myndigheten alltid ska få yttra sig i ärenden

39

Prop. 2025/26:171 om principbeslut och att det bör införas ett undantag från anmälnings- plikten i lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar för nyetableringar som omfattas av lagen om principbeslut.

SKR anför att systemet för omhändertagande av använt kärnbränsle och

enligt kärntekniklagen. Den som prövar tillståndsfrågan enligt kärnteknik- Prop. 2025/26:171 lagen kan därför senare komma att göra en annan bedömning av beredskapsfrågan på grundval av de uppgifter som då finns tillgängliga.

En prövning av omhändertagandet av kärnavfall eller kärnämne

Radioaktivt avfall uppkommer i alla verksamheter där radioaktiva ämnen används. Avfallet kommer att innebära en risk för skadlig verkan av strålning för människa och miljö under en lång tid. Det måste därför hanteras på ett säkert sätt. Med beaktande av det långa tidsperspektivet och de risker som finns om avfallet inte hanteras på ett säkert sätt bör regeringen göra en bedömning av om det finns förutsättningar för att omhänderta kärnämnet eller kärnavfallet, om det är fråga om en anlägg- ning som inte är ett mellanlager eller ett slutförvar och som hanterar kärnämne eller ger upphov till kärnavfall. Det är också lämpligt med hänsyn till statens sekundära ansvar och att det är staten som har sista- handsansvaret för avfallet när ett geologiskt slutförvar har förslutits.

tillsynsmyndighet. En sådan myndighet saknas inom ramen för den nya Prop. 2025/26:171 lagen. Sammanfattningsvis finns det inte skäl för att regeringens beslut om

godkännande ska kunna förenas med villkor. De villkor som kan krävas bör i stället beslutas i miljötillståndet och tillståndet enligt kärnteknik- lagen.

5.3.2Ett godkännandebeslut ska inte kunna återkallas

Regeringens förslag

Regeringen ska inte kunna återkalla ett beslut om godkännande av en kärnteknisk anläggning.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen skiljer sig från regeringens förslag. Utred- ningen föreslår att en fråga som omfattas av ett principbeslut ska lämnas till regeringen för omprövning om det i samband med tillståndsprövning framkommer att den planerade verksamheten inte längre kan anses förenlig med samhällets helhetsintresse av hänsyn till Sveriges säkerhet, om de förutsättningar som låg till grund för beslutet har ändrats väsentligt eller om det i övrigt har tillkommit uppgifter som inte tidigare var kända och som väsentligt påverkar den fråga beslutet avser.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det. Vissa remissinstanser anser dock att det finns risker med utredningens förslag till omprövning. Länsstyrelsen i Kalmar län befarar att förslaget kan medföra svårigheter och förseningar av prövnings- processen i synnerhet om det principbeslut som fattats bygger på över- siktliga bedömningar. Vänersborgs tingsrätt (mark- och miljödomstolen) menar att det inte är möjligt för tillståndsmyndigheten att göra en be- dömning av om en verksamhet ur politisk synvinkel inte längre är förenlig med samhällets helhetsintresse av hänsyn till Sveriges säkerhet. Strål- säkerhetsmyndigheten ser behov av förtydliganden av i vilka situationer som myndigheten ska lämna tillbaka en fråga för omprövning av princip- beslutet.

Utkastets förslag

Förslaget i utkastet stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Länsstyrelsen i Södermanlands län anser att ett godkännande bör kunna återkallas om nya uppgifter framkommer som t.ex. kan innebära säkerhets- och beredskapshinder.

45

Prop. 2025/26:171 Skälen för regeringens förslag

En omfattande möjlighet för regeringen att ompröva sitt beslut innebär, som Länsstyrelsen i Kalmar län och Vänersborgs tingsrätt (mark- och miljödomstolen) för fram, svårigheter för tillståndsmyndigheterna. Regeringens möjlighet att återkalla ett beslut om godkännande måste vägas mot den osäkerhet detta innebär för mottagaren av beslutet. För att regeringen ska kunna återkalla ett beslut bör fördelarna med en sådan möjlighet överväga nackdelarna.

Eftersom regeringens prövning kommer i ett tidigt skede av prövnings- processen, kommer vissa frågor att prövas igen med ökad detaljeringsnivå i efterföljande tillståndsprövningar enligt miljöbalken och kärnteknik- lagen. Så är fallet för frågor om beredskap och omhändertagandet av använt kärnbränsle och kärnavfall. Eftersom frågorna kommer att prövas senare, bör regeringens behov av att kunna återkalla ett tidigt beslut vara begränsat.

Regeringens bedömning av att en verksamhet är berättigad innebär att fördelarna ska överväga de nackdelar som verksamheten kan medföra. Regeringen ska bedöma typen av verksamhet, oberoende av var verksam- heten ska lokaliseras. Eftersom prövningen inte avser en viss verksamhet på en specifik plats kan bedömningen göras i ett tidigt skede. En bedömning som innebär att en verksamhet är berättigad bör därför inte kunna bli föremål för återkallelse. I avsnitt 5.3.1 föreslås också att regeringen i ett beslut om godkännande inte ska pröva frågor om Sveriges säkerhet. Nya uppgifter i denna fråga bör därför inte vara skäl för återkallelse. Regeringens godkännande bör inte heller kunna återkallas av andra skäl.

Sammanfattningsvis bör regeringen inte ges någon möjlighet att återkalla ett beslut om godkännande.

5.4Regeringen ska få anta en plan för kärntekniska anläggningar

5.4.1Regeringen ska i en plan ta ställning till användningen av mark- och vattenområden

•vilket område som behöver tas i anspråk för att en kärnteknisk anläggning ska kunna uppföras och drivas, och

•vilka typer av och hur många kärntekniska anläggningar som får uppföras och var dessa får lokaliseras.

Regeringen ska få godkänna en ansökan endast om det finns en gällande plan för kärntekniska anläggningar som omfattar den anläggning som avses i ansökan.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen skiljer sig från regeringens förslag. Utred- ningen föreslår inte att en plan för kärntekniska anläggningar ska antas. I utredningens förslag görs bedömningen av om uppförandet av en anlägg- ning är förenligt med 3 och 4 kap. miljöbalken i principbeslutet. Enligt utredningens förslag ska en ansökan om principbeslut innehålla en strategisk miljöbedömning när det krävs enligt 6 kap. miljöbalken. Sökanden ska ansvara för att göra den strategiska miljöbedömningen. Den bedömning som regeringen gör i principbeslutet i fråga om 3 och 4 kap. miljöbalken ska vara bindande vid tillståndsprövningen enligt miljö- balken.

Prop. 2025/26:171 kärntekniska anläggningar. Om en sådan användning inte är lämplig, är det viktigt att sökanden får besked om det innan projekteringen drivits för långt. Ett besked från regeringen att det är en lämplig plats för att etablera kärntekniska anläggningar på är en tydlig signal till sökanden att fortsätta sitt projekteringsarbete. Regeringen bör alltså tidigt ta ställning till användningen av mark- och vattenområden. I detta bör det, till skillnad från vad Kärnfull Next AB föreslår, ingå att bedöma förutsättningarna för en kärnteknisk anläggning enligt 3 och 4 kap. miljöbalken.

Regeringens bedömning av lämplig markanvändning bör göras genom en plan

Utredningen föreslår att 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas i samband med regeringens principbeslut och att principbeslutet ska vara bindande vid andra tillståndsprövningar ”beträffande de frågor som har prövats i beslutet”. Utredningens förslag innebär att en strategisk miljöbedömning kan krävas och att sökanden om så är fallet ska ta fram miljökonsekvens- beskrivningen. I utkastet till lagrådsremiss föreslås i stället att bedöm- ningen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken ska göras genom att regeringen antar en plan för kärntekniska anläggningar, som också föregås av en strategisk miljöbedömning, om en sådan krävs enligt 6 kap. i balken.

Som Nacka tingsrätt (mark- och miljödomstolen) påpekar är det tvek- samt om ett beslut som på något sätt är bindande vid den påföljande miljöprövningen i likhet med det som utredningen föreslår är förenligt med MKB-direktivet, om det inte har gjorts en specifik miljöbedömning i samband med beslutet.

För att regeringens ställningstagande ska tjäna syftet att ge sökanden ett tidigt besked om vad som är lämplig mark- och vattenanvändning är det viktigt att prövningen inte drar ut på tiden. Det är därför angeläget att prövningen får den avsedda övergripande karaktären utan granskning av detaljfrågor. Om regeringens prövning av vissa frågor som omfattas av

3och 4 kap. miljöbalken görs i form av ett delbeslut i en tillståndsprövning av ett visst projekt, kräver MKB-direktivet att det görs en specifik miljö- bedömning. Det är möjligt att detaljeringsgraden i en sådan skulle kunna begränsas. Detta kommer dock inte att kunna bedömas förrän i samband med ett avgränsningssamråd. En sådan process riskerar därför att dra ut på tiden.

En vägledande plan som regeringen beslutar om ger goda möjligheter att anpassa mark- och vattenanvändningen och integrera olika intressen. Hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken bör då tillämpas, samtidigt som regeringen kan ta hänsyn till t.ex. säkerhetspolitiska intressen, sysselsättning och energipolitiska mål som kan vara av be- tydelse för att ge det allmännas syn på om ett mark- eller vattenområde får tas i anspråk för kärntekniska anläggningar. Dessutom är en plan inte bunden till en viss aktör. En plan bör kunna användas av var och en som ansöker om godkännande av att få uppföra en kärnteknisk anläggning av den typ och på den plats som omfattas av planen, utan att regeringen på nytt ska behöva göra en bedömning enligt 3 och 4 kap. miljöbalken.

Hushållningsbestämmelserna avser inte i första hand att skydda enskilda intressen. De är ett verktyg som är avsett att tillvarata allmänna intressen när det gäller mark och vatten. Vissa allmänna intressen, som fungerande

50

Prop. 2025/26:171 påverkas av planen. Om så är fallet, behöver regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer ta initiativ till en Natura 2000-prövning.

Regeringen bör i planbeslutet redovisa hur hänsyn har tagits till de allmänna intressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken som kan påverkas av uppförandet och driften av de kärntekniska anläggningar som omfattas av planen. Regeringen bör också redovisa hur hänsyn har tagits till de allmänna intressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken som kan påverkas av andra typer av verksamheter eller åtgärder som behövs för att en kärn- teknisk anläggning ska kunna uppföras och drivas. Regeringens bedöm- ning bör även kunna avse verksamheter och åtgärder som vidtas utanför det område som planen avser, om de har samband med den kärntekniska anläggningen.

Planbeslutet bör innehålla avvägningar mellan motstående allmänna intressen som rör hushållning med mark- och vattenområden. I vissa fall kan det också antas att det finns allmänna intressen som kommer att bli svåra att tillgodose i och med genomförandet av planen, exempelvis på grund av att allmänheten inte kommer att ha till tillträde till vissa delar av det berörda området. De avvägningar som görs bör framgå av planbeslutet. Det bör även framgå av beslutet att regeringen har tagit ställning till att det är lämpligt att ett mark- eller vattenområde tas i anspråk för en eller flera kärntekniska anläggningar.

Sammanfattningsvis bör regeringen ta ställning till hur mark- och vattenområden bör användas i en plan för kärntekniska anläggningar. Vid antagandet av en sådan plan bör 3 kap. och 4 kap. 1–8 §§ miljöbalken tillämpas. Regeringen bör få godkänna en ansökan enligt den nya lagen endast om det finns en plan för kärntekniska anläggningar som omfattar den anläggning som avses i ansökan. Även om planen, enligt vad som framgår nedan, får beslutas endast om det finns en ansökan om god- kännande enligt den nya lagen, så bör den kunna användas igen om en ny ansökan lämnas in och det redan finns en plan som omfattar den anläggningen.

Det betänkande med förslag om områdesanvändningsbesked som Blykalla AB och Kärnfull Next AB hänvisar till bereds för närvarande inom Regeringskansliet och det är ännu inte bestämt hur det förslaget lämpligen ska tas om hand. När det gäller kärntekniska anläggningar är det, som också Blykalla AB och Kärnfull Next AB framhåller, angeläget att införa en möjlighet till ett tidigt besked så snart som möjligt för att möjliggöra för nya kärntekniska anläggningar. Det görs lämpligen i detta lag- stiftningsärende.

Vissa remissinstanser, som Vänersborgs tingsrätt (mark- och miljödom- stolen), saknar en analys av den föreslagna prövningsordningen i förhållande till MKB-direktivet. Planen för kärntekniska anläggningar är ett vägledande beslut som enligt vad som föreslås nedan kan omfatta andra områden och anläggningar än vad ansökan avser och åberopas av andra än den vars ansökan planen initieras av. Det är därför fråga om en plan i SMB- direktivets mening. Av EU-rätten framgår att det är en strategisk miljö- bedömning som ska utgöra underlag för en plan.

52

Prop. 2025/26:171 efter regeringens godkännandebeslut, kommer en slutlig bedömning av val av plats enligt 2 kap. 6 § miljöbalken att göras.

En plan bör utgå från en ansökan om godkännande

Den nya processen för regeringens bedömning av lämplig mark- och vattenanvändning när det gäller kärntekniska anläggningar bör borga för en så snabb handläggning och stor förutsebarhet som möjligt för de aktörer som önskar uppföra kärntekniska anläggningar. Utpekandet av lämpliga områden bör styras av var det finns ett intresse från dessa aktörer att uppföra anläggningar. Det bör därför krävas att det finns en ansökan om godkännande enligt den nya lagen för att regeringen ska kunna besluta en plan för kärntekniska anläggningar.

Regeringen bör dock kunna anta en plan som avser ett större område eller fler anläggningar än vad som framgår av ansökan. Det bör exempelvis kunna bli aktuellt om en ansökan endast avser en del av ett större område som är lämpligt för kärntekniska anläggningar. För att undvika att planprocessen blir onödigt kostsam och tidskrävande bör regeringens plan emellertid endast omfatta ett område som kan antas vara efterfrågat. Därigenom bör den risk för att planprocessen ska ta tid i och med att den som ansöker om godkännande inte själv förfogar över den, som Kärnfull Next AB pekar på, inte vara särskilt stor. Det kan vidare finnas anledning att längre fram, som vissa remissinstanser efterfrågar, ta ett större grepp och utvidga möjligheten att anta planer för kärntekniska anläggningar även utan att dessa har föregåtts av en ansökan.

Möjlighet till rättsprövning

En enskild får enligt rättsprövningslagen ansöka om rättsprövning av sådana regeringsbeslut som innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänsk- liga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Med enskild avses såväl fysiska som juridiska personer. Det innebär att även företag och organisationer får ansöka om rättsprövning med stöd av denna be- stämmelse. Vidare får en miljöorganisation som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken ansöka om rättsprövning av sådana tillståndsbeslut av regeringen som omfattas av artikel 9.2 i Århuskonventionen. En ansökan om rättsprövning prövas av Högsta förvaltningsdomstolen. Om domstolen finner att regeringens beslut strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller om det klart framgår av omständigheterna, ska beslutet upphävas.

I utkastet föreslås en ändring av rättsprövningslagen så att ett planbeslut ska jämställas med ett tillståndsbeslut. I planbeslutet tar regeringen ställning till frågor som behandlas i 3 och 4 kap. miljöbalken, vilket även görs i den tillåtlighetsprövning som regeringen gör enligt 17 kap. miljö- balken. Ett tillåtlighetsbeslut kan bli föremål för rättsprövning. Regeringen konstaterar att ett planbeslut enligt förslaget i denna proposition skiljer sig från ett tillåtlighetsbeslut, eftersom planen endast är vägledande. Det finns därmed inte tillräckliga skäl att slå fast att beslutet ska kunna rättsprövas. Det bör i stället prövas i rättstillämpningen om ett planbeslut kan utgöra

56

ett sådant beslut som en miljöorganisation har rätt att ansöka om rätts- Prop. 2025/26:171 prövning av.

Enligt rättsprövningslagen finns det ingen möjlighet för kommuner att begära rättsprövning. I de fall det krävs tillstyrkande av kommunen finns det inte heller något behov av det från kommunens perspektiv. Undantaget från kravet på kommunens tillstyrkande i fråga om mellanlagring eller slutförvaring av kärnämnen eller kärnavfall har en motsvarighet i miljö- balken. Där finns det ingen möjlighet för kommunen att få regeringens ställningstagande prövat. I motsats till vad Varbergs kommun önskar bör det inte heller införas någon sådan möjlighet när det gäller den nya lagen.

5.4.2Planens giltighet

Regeringens förslag

Giltighetstiden för en plan ska inte vara kortare än fem år och inte längre än femton år. Om giltighetstiden löper ut medan det pågår ärenden om tillstånd enligt miljöbalken för kärntekniska anläggningar som omfattas av planen och som det finns ett godkännande eller en pågående pröv- ning om godkännande för enligt den nya lagen, ska planen fortsätta att gälla till dess att ärendena är slutligt avgjorda.

Ett godkännande av en kärnteknisk anläggning ska förfalla, om det inte längre finns en giltig plan för kärntekniska anläggningar som omfattar den anläggning som godkännandet avser. Godkännandet ska dock inte förfalla för en kärnteknisk anläggning som det har meddelats ett tillstånd för enligt miljöbalken.

Regeringen ska få förlänga en plans giltighetstid med fem år i taget, efter begäran av den som lämnat in en ansökan om godkännande av en kärnteknisk anläggning. Berörda kommuner ska få yttra sig innan regeringen beslutar att förlänga en plan.

Utkastets förslag

Förslaget i utkastet stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Havs- och vattenmyndigheten anser att det kan övervägas om det bör införas ytterligare bestämmelser om vad en ansökan om förlängning ska innehålla. Varbergs kommun anser att en förutsättning för förlängning bör vara att berörda kommuner tillstyrker den. Svalövs kommun anser att planens giltighet bör kopplas till krav på regelbunden uppföljning av miljö- och säkerhetsförutsättningar, med möjlighet för kommuner att lämna nya synpunkter om förutsättningarna förändras.

57

ning som omfattas av en plan och som har ett godkännande, men inte inom Prop. 2025/26:171 planens giltighetstid. För att godkännandet i en sådan situation inte ska

förfalla för att planen inte längre gäller, bör regeringen på begäran av den som har ansökt om ett godkännande kunna förlänga planens giltighetstid. Den tid som regeringen får förlänga planen bör begränsas till fem år i taget.

Eftersom planen rör lämplig användning av berörda kommuners mark- och vattenområden bör dessa ges tillfälle att yttra sig innan regeringen beslutar att förlänga giltighetstiden. Eftersom en förlängning av planen inte innebär någon ändring av planens geografiska omfattning bör dock det inte krävas ett tillstyrkande från berörda kommuner. Det bedöms inte heller finnas något behov av att reglera uppföljning på det sätt Svalövs kommun föreslår.

Det kan, som Havs- och vattenmyndigheten framför, vara lämpligt med ytterligare bestämmelser om vad en ansökan om förlängning ska innehålla. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela före- skrifter om innehållet i en begäran om förlängning av giltighetstiden för en plan för kärntekniska anläggningar.

5.4.3Regeringen får ändra eller upphäva en plan

Regeringens förslag

Regeringen ska få ändra en plan för kärntekniska anläggningar om det behövs för att kunna godkänna en ansökan som kommit in efter att planen har antagits.

Planen ska dock inte få ändras om

•det pågår en tillståndsprövning enligt miljöbalken för en kärn- teknisk anläggning som omfattas av planen,

•en ändring skulle innebära att den anläggningen inte omfattas av planen, och

•det finns ett godkännande för anläggningen enligt denna lag.

Planen ska inte heller få ändras om det kan antas att en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för en sådan anläggning som avses ovan kommer att lämnas in inom planens giltighetstid.

När en plan ändras ska bestämmelserna om antagande av en plan gälla.

Regeringen ska få upphäva en plan för kärntekniska anläggningar, om

•det inte pågår en tillståndsprövning enligt miljöbalken för sådana kärntekniska anläggningar som planen avser och som det finns ett godkännande för enligt denna lag, och

•det inte kan antas att en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för en sådan anläggning som avses ovan kommer att lämnas in inom planens giltighetstid.

Om en plan upphävs ska regeringen informera berörda myndigheter och kommuner.

59

för den berörda kommunen att det ska krävas ett yttrande från kommunen. Prop. 2025/26:171 För att berörda myndigheter och kommuner inte ska ta vägledning i

upphävda planbeslut bör regeringen, precis som Mariestads kommun anför, informera dem om ett planbeslut upphävs.

tillstyrkande. När ett planbeslut har fattats bör dock kommunen inte kunna Prop. 2025/26:171 återta ett tillstyrkande så att det påverkar planen. Om det kommer en ny

ansökan om godkännande med en befintlig plan som grund, bör det alltså inte krävas att kommunen tillstyrker planen på nytt om fem år har förflutit. Kommunen kan dock i den situationen välja att inte tillstyrka ansökan om godkännande. Ett tillstyrkande hindrar inte heller att kommunen över- klagar ett tillstånd enligt miljöbalken till anläggningen, om kommunen bedömer att det har framkommit uppgifter som gör att det finns anledning att motsätta sig tillståndet.

Boverket påpekar att ett kommunalt tillstyrkande, till skillnad från när en detaljplan antas, inte säkerställer lokal förankring. Det kan dock konstateras att samråd kommer att genomföras inom ramen för fram- tagandet av en strategisk miljöbedömning. I övrigt bör det, precis som när det gäller kommunalt tillstyrkande enligt miljöbalken, vara kommunen som avgör hur processerna ska se ut inför att kommunen lämnar besked i tillstyrkandefrågan.

I avsnitt 5.4.3 föreslås att regeringen under vissa förutsättningar ska få ändra en plan för kärntekniska anläggningar. En sådan ändring bör, på samma sätt som vid antagandet av en ny plan, kräva att kommunen har tillstyrkt den.

5.6Förhållandet till miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen

5.6.1Handläggningen när en ansökan görs enligt flera lagar

Regeringens förslag

En ansökan om tillstånd enligt miljöbalken som avser en kärnteknisk anläggning som omfattas av ett pågående ärende om godkännande enligt lagen om regeringens godkännande av kärntekniska anläggningar ska få tas upp till prövning och handläggas fram till den tidpunkt då domstolen ska avge ett eget yttrande inför regeringens prövning av tillåtligheten av anläggningen.

Ett tillstånd enligt kärntekniklagen ska inte få ges till en kärnteknisk verksamhet som omfattas av ett pågående ärende om godkännande enligt lagen om regeringens godkännande av kärntekniska anlägg- ningar.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer inte överens med regeringens förslag. Utredningen föreslår att ett principbeslut av regeringen ska vara en förut- sättning för att ett miljötillstånd ska kunna meddelas och att ett princip- beslut ska ha fattats senast när förberedelsen avslutas i målet om tillstånd enligt miljöbalken.

63

Regeringens förslag

Regeringens tillåtlighetsprövning ska omfatta en kärnteknisk anlägg- ning om aktiviteten hos den totala mängden avfall i anläggningen vid någon tidpunkt kommer att överstiga 10 terabecquerel, eller 10 giga- becquerel från alfaaktiva ämnen.

Regeringen ska få tillåta en kärnteknisk anläggning endast om den typ av verksamhet som avses i ansökan är berättigad på grund av att fördelarna överväger de nackdelar som den kan medföra.

Utkastets förslag

Förslaget i utkastet stämmer delvis överens med regeringens förslag. I utkastet föreslås att regeringen ska få godkänna en kärnteknisk anläggning, om den typ av anläggning som avses i ansökan är berättigad.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det. Uppsala universitet anför att det bör övervägas om det ska ställas krav på att Strålsäkerhetsmyndigheten ska lämna över ett yttrande till regeringen om hur myndigheten ställer sig i frågan om verksamheten är berättigad. Vattenfall AB påpekar att förslaget att låta berättigandet vara en del av tillåtlighetsprövningen är en nödvändig ändring för att bryta den tidsmässiga kopplingen mellan miljöprövningen och den kärntekniska prövningen. Strålsäkerhetsmyndigheten ser ett behov av att en pågående prövning enligt kärntekniklagen kan vilandeförklaras i väntan på regeringens berättigandebedömning enligt miljöbalken.

Skälen för regeringens förslag

I avsnitt 5.1 föreslås att regeringen inte ska tillåtlighetspröva anläggningar som omfattas av ett godkännande enligt den nya lagen, om den som ansöker om miljötillståndet är den som har fått godkännandet. För den som väljer att inte ansöka om godkännande enligt den nya lagen föreslås tillåtlighetsprövningen alltså vara kvar. Vissa ändringar i tillåtlighets- prövningen bör dock göras till följd av att regeringens inriktning på sikt är att det som huvudregel ska vara en myndighet som prövar samtliga tillstånd enligt kärntekniklagen.

Regeringen bör inte pröva tillåtligheten av vissa mindre anläggningar

Enligt 17 kap. 1 § miljöbalken prövar regeringen tillåtligheten av sådana kärntekniska anläggningar som regeringen ska pröva enligt kärnteknik- lagen. Vissa kärntekniska anläggningar som genererar avfall med låg aktivitet prövas av Strålsäkerhetsmyndigheten. Det rör sig bl.a. om kärntekniska anläggningar där aktiviteten hos den totala mängden avfall i anläggningen inte vid någon tidpunkt kommer att överstiga 10 tera- becquerel, varav högst 10 gigabecquerel från alfaaktiva ämnen.

65

Prop. 2025/26:171 I avsnitt 6.1 föreslås att den myndighet som regeringen bestämmer ska pröva kärntekniska anläggningar enligt kärntekniklagen när det finns ett godkännande enligt lagen om godkännande av kärntekniska anläggningar. Vidare föreslås att ansvaret för tillståndsprövningen på sikt även i andra fall bör kunna flyttas bort från regeringen, i vart fall för frågor som inte är av principiell betydelse. För det fall fler prövningar enligt kärntekniklagen flyttas från regeringen än sådana som föregåtts av ett godkännandebeslut, bör regeringen i fortsättningen ändå kunna tillåtlighetspröva vissa kärn- tekniska anläggningar. Det är dock lämpligt att mindre anläggningar med begränsad risk, som exempelvis markförvar, undantas från regeringens prövning.

Regeringen bör pröva frågor om berättigande

I avsnitt 5.3.1. föreslås att regeringen i samband med ett godkännande ska pröva om verksamheten är berättigad, dvs. om fördelarna överväger de nackdelar som den kan medföra. Som anges där är det lämpligt att regeringen gör en berättigandebedömning. I denna proposition föreslås att det är den myndighet som regeringen bestämmer som ska pröva kärntekniska anläggningar enligt kärntekniklagen om det finns ett god- kännande enligt den nya lagen. På sikt bör även andra prövningar kunna flyttas bort från regeringen. För att regeringen då ska kunna pröva frågor om berättigande även när det inte görs någon prövning enligt den nya lagen om regeringens godkännande av kärntekniska anläggningar bör, vilket bl.a. Vattenfall AB förordar, regeringens berättigandebedömning ingå i tillåtlighetsprövningen. För regeringens prövning av om en verksamhet är berättigad bör de uppgifter som en ansökan till mark- och miljödom- stolarna i ansökningsmål ska innehålla enligt 22 kap. miljöbalken utgöra ett tillräckligt underlag.

Regeringen ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver och kommer därför inhämta de yttranden som den behöver. Det saknas därför skäl att, som Uppsala universitet anför, reglera detta särskilt.

Eftersom regeringen vid tillåtlighetsprövningen ska bedöma om den typ av verksamhet som bedrivs i en kärnteknisk anläggning är berättigad, bör det inte också krävas att det görs ytterligare en berättigandebedömning vid tillståndsprövningen enligt kärntekniklagen. Som framgår av 5.3.1 bör dock ett tillstånd enligt kärntekniklagen under vissa omständigheter kunna omprövas eller återkallas av den myndighet som har meddelat tillståndet. Eftersom det krävs tillstånd enligt både miljöbalken och kärntekniklagen för att en kärnteknisk anläggning ska få uppföras och drivas saknas det också skäl för att, som Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår, göra det möjligt att vilandeförklara en pågående prövning enligt kärntekniklagen i väntan på regeringens berättigandebedömning enligt miljöbalken.

66

Prop. 2025/26:171 prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen inte görs. SKB anser att om det nya prövningsförfarandet ska införas så måste det ske utan att negativt inverka på befintlig process, exempelvis avseende ändrade instansordningar och nya möjligheter till överklaganden.

Skälen för regeringens förslag

I dag är det som huvudregel regeringen som beslutar om tillstånd till kärnteknisk verksamhet. Prövningen enligt kärntekniklagen är, som utredningen konstaterar, i grunden en rättslig prövning av om en sökande uppfyller olika krav av teknisk karaktär, men den kan även innehålla en politisk dimension. Den politiska dimensionen för en kärnteknisk verk- samhet bör kunna hanteras i samband med regeringens tillåtlighets- prövning enligt miljöbalken. Om tillåtlighetsprövningen enligt det som föreslås i avsnitt 5.1 ersätts av regeringens godkännande enligt den nya lagen, görs bedömningen i samband med det beslutet. Något ytterligare ställningstagande från regeringen som politiskt organ bör då inte krävas i den efterföljande tillståndsprocessen enligt kärntekniklagen. Det är därför lämpligt att beslut om tillstånd till kärnteknisk verksamhet fattas av den myndighet som regeringen bestämmer i de fall verksamheten avser en kärnteknisk anläggning som regeringen har fattat ett beslut om god- kännande för enligt den nya lagen. Detta bör slås fast i kärntekniklagen. Ansvaret för tillståndsprövningen bör på sikt även i andra fall kunna flyttas bort från regeringen, i vart fall för frågor som inte är av principiell betydelse. Detta bör dock regleras på förordningsnivå.

Delar av miljöbalken ska tillämpas även vid en tillståndsprövning enligt kärntekniklagen. Regeringen instämmer i synpunkten från Vattenfall AB m.fl. att det är angeläget att separera prövningarna enligt miljöbalken och kärntekniklagen och om möjligt renodla prövningen enligt kärnteknik- lagen så att den inte innehåller någon miljöbedömning. Förutsättningarna för detta behöver dock utredas vidare. Regeringens beslut om tillstånd enligt kärntekniklagen kan prövas enligt rättsprövningslagen. Att ett tillstånd som beslutas av en myndighet i stället kan överklagas till mark- och miljödomstolen bör inte vara ett skäl mot att införa en ny instans- ordning.

6.2Det ska vara möjligt att ansöka om förhandsbesked om en kärnteknisk anläggnings konstruktion

Prop. 2025/26:171 endast anger ett antal ramar för anläggningens konstruktion. Myndigheten menar även att det inte kommer att vara aktuellt att besluta om villkor i samband med ett förhandsbesked. Myndigheten föreslår att även föränd- ringar kopplade till kärnämneskontroll ska kunna påverka giltigheten av ett förhandsbesked. Svea hovrätt (Mark- och miljööverdomstolen) ifråga- sätter förslaget. Sveriges Kärntekniska Sällskap anser att det bör för- tydligas att beskeden ska vara bindande så länge inga väsentliga ändringar skett i förhållande till det beslutade förhandsbeskedet eller att författnings- ändringar har gjorts som påverkar den fråga som beskedet avser.

Länsstyrelsen i Kalmar län anser att det är rimligt att en del av under- laget är föremål för sekretess, medan Journalistförbundet och Tidnings- utgivarna avstyrker förslaget om sekretess. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att förhandsbeskedet kommer att behöva vara mycket precist för att tydliggöra vad som redan är prövat och därför kan komma att innehålla detaljerade uppgifter om enskilds affärs- eller driftförhållanden, innova- tioner eller forskningsresultat som inte skulle skyddas av sekretess, eftersom uppgifterna tagits in beslutet. Myndigheten anser vidare att det inte bör införas en hänvisning till en specifik lag i 30 kap. 23 § OSL men att det behövs en analys av huruvida prövningen utgör en utredning i paragrafens mening eller kan anses vara tillståndsprövning.

Miljövänner för kärnkraft och Nordic Nuclear Energy AB förordar en ordning med typgodkännande för reaktorer.

Utkastets förslag

Förslaget i utkastet stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. I utkastet föreslås att ett förhandsbesked ska endast få ges för frågor där tillstånd i den efterföljande prövningen meddelas av en myndighet. I utkastet föreslås även att ett förhandsbesked inte ska vara bindande om de förutsättningar som låg till grund för beskedet har ändrats och ändringarna har betydelse för kärnämneskontrollen i den kärntekniska anläggningen.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det. Bl.a. Vattenfall AB och Blykalla AB ser fördelar med ett för- farande med typgodkännande. SKB anser att giltigheten inte ska kopplas till ändrade förutsättningar för kärnämneskontroll.

Skälen för regeringens förslag

Förhandsbesked är mer ändamålsenligt än typgodkännande

Hos de som planerar för att konstruera, leverera, uppföra, inneha eller driva kärntekniska anläggningar finns det ett intresse av ett förfarande som föregår en formell tillståndsprövning och som bör mynna ut i ett bindande ställningstagande från tillståndsmyndigheten i vissa frågor. En bedömning som föregår tillståndsprövningen skulle kunna öka förutsebarheten och effektiviteten i den kommande formella prövningen. Utredningen har övervägt ett förfarande med s.k. typgodkännande och ett förfarande med förhandsbesked.

70

Prop. 2025/26:171 förhandsbesked, dvs. när den konstruktion som ett förhandsbesked avser inte uppfyller samtliga krav. Därför bör endast ett förhandsbesked som innebär att den konstruktion som beskedet avser i sin helhet uppfyller de krav som ställs kunna få verkan vid en tillståndsprövning.

För dessa förhandsbesked bör det bestämmas en giltighetstid. Giltighets- tiden bör vara avgörande för när en ansökan om tillstånd senast måste ha lämnats in för att förhandsbeskedet ska vara bindande. Som Kärnfull Next AB och Westinghouse Electric Sweden AB framför bör förhandsbeskedets giltighetstid inte vara alltför kort. På grund av den pågående teknik- utvecklingen är det inte heller lämpligt med en alltför lång giltighetstid. Ett förhandsbesked kan också begäras för många olika typer av kärn- tekniska anläggningar. Att i lag slå fast en giltighetstid ger inte utrymme för den flexibilitet som kan behövas. Den beslutade myndigheten bör i stället kunna bestämma giltighetstiden i varje enskilt fall. På detta sätt kan den tid som beskedet ska gälla anpassas till den typ av anläggning som beskedet avser, till om beskedet avser hela eller delar av en konstruktion och till hur omvärldsläget ser ut. Denna tid bör inte vara kortare än fem år och inte längre än femton år.

När tidsfristen har löpt ut bör en ny prövning göras. Om förhållandena inte har ändrats, bör det dock vara enkelt för den beslutande myndigheten att fatta samma beslut som tidigare.

Ett förhandsbesked bör vara bindande vid en senare tillståndsprövning, om beskedet innebär att den kärntekniska anläggningens konstruktion uppfyller samtliga krav, om beskedet fått laga kraft och en ansökan om tillstånd har gjorts inom den tid som förhandsbeskedet gäller.

Det kan dock finnas omständigheter som gör att ett förhandsbesked ändå inte bör vara bindande. Utredningen föreslår att detta bör vara fallet om de förutsättningar som låg till grund för beskedet har ändrats och ändringarna har betydelse för säkerheten eller strålskyddet i den kärntekniska anlägg- ningen. Strålsäkerhetsmyndigheten påpekar att kärntekniklagen även innehåller förpliktelser som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen (kärnämneskontroll). En detaljerad reglering om rapportering m.m. för kärnämneskontroll finns i kommissionens förordning (Euratom) 2025/974 av den 26 maj 2025 om genomförandet av Euratoms kärnämneskontroll, som framför allt kommissionen har tillsyn över. Det är svårt att se hur det skulle kunna uppstå ändrade förutsättningar av betydelse för kärnämneskontrollen. Regeringen anser därför, i likhet med SKB, att ändrade förutsättningar av betydelse för kärnämneskontroll inte bör kunna påverka giltigheten av ett förhandsbesked.

Ett förhandsbesked bör vidare inte vara bindande om beskedet bygger på oriktiga eller vilseledande uppgifter och dessa har haft betydelse för den bedömning som gjorts i beskedet. Utredningens förslag innebär att ett förhandsbesked inte bör vara bindande om en författningsändring påverkar den fråga som beskedet avser. Som Sveriges Kärntekniska Sällskap pekar på riskerar detta att medföra att förhandsbeskedet förlorar sin bindande verkan på grund av endast mindre författningsändringar. Ett förhands- besked bör därför upphöra att vara bindande, om en författning har ändrats efter att förhandsbeskedet beslutades och ändringen skulle ha haft betydelse för den bedömning som gjorts i beskedet.

72

Den myndighet som ska pröva begäran om förhandsbesked kan parallellt Prop. 2025/26:171 behöva hantera flera prövningar om förhandsbesked, eller en kombination

av förhandsbesked och tillståndsprövningar. Detta kan leda till att myndigheten av resursskäl måste begränsa omfattningen av ett förhands- besked eller helt avstå från att pröva en sådan ansökan. Om myndigheten bedömer att det inte är ändamålsenligt att avsätta resurser för att pröva hela eller delar av en begäran om förhandsbesked, bör myndigheten i det enskilda fallet få avstå från att pröva en ansökan om förhandsbesked eller begränsa omfattningen av ett förhandsbesked.

Förhandsbesked bör inte förenas med villkor

Ett förhandsbesked bör vara bindande i en efterföljande tillståndsprövning om alla tillämpliga krav är uppfyllda. Att göra förhandsbeskedet beroende av vissa villkor riskerar att leda till otydligheter och tillämpnings- svårigheter. Det är inte heller tydligt vilken typ av villkor som skulle kunna bli aktuella. Det bör därför, som Strålsäkerhetsmyndigheten framför, inte vara möjligt att förena ett förhandsbesked med villkor.

Mer detaljerade föreskrifter kan tas fram om ansökans innehåll

Regeringen kan meddela närmare föreskrifter om vad en ansökan om förhandsbesked ska innehålla eller bemyndiga en lämplig myndighet att ta fram sådana föreskrifter (8 kap. 7 och 11 §§ regeringsformen).

Det behövs inga ändringar i offentlighets- och sekretesslagen

Enligt OSL gäller sekretess, i den utsträckning regeringen meddelar före- skrifter om det, i en statlig myndighets verksamhet som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på näringslivet (30 kap. 23 §). Prövningen av ett förhands- besked är ett led i tillståndsgivningen, eftersom beskedet under vissa förutsättningar blir bindande vid en tillståndsprövning. Regleringen i OSL bedöms därför vara tillämplig även på situationer som kan bli aktuella i fråga om prövning av förhandsbesked, och det finns, som även Strålsäker- hetsmyndigheten påpekar, inte något behov av ett sådant tillägg som utredningen föreslår. Föreskrifter om skydd för uppgifter om enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat inom ramen för en prövning av förhandsbesked kan vid behov och med stöd av det existerande bemyndigandet införas i offentlighets- och sekretess- förordningen (2009:641).

Förberedande dialog behöver inte regleras på lagnivå

I utredningen och i utkastet till lagrådsremiss föreslås att den som avser att ansöka om tillstånd för uppförande, innehav eller drift av en kärnteknisk anläggning ska få begära en förberedande dialog med den myndighet som regeringen bestämmer om vad en tillståndsansökan behöver innehålla. Sådana bestämmelser behöver inte finnas i lag utan kan meddelas av regeringen med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen.

73

Regeringens förslag

Tillsynsmyndigheten ska genom en stegvis kontroll kontrollera att en kärnteknisk anläggning uppfyller de krav i fråga om säkerhet och strålskydd som följer av kärntekniklagen, strålskyddslagen och före- skrifter och villkor som har meddelats med stöd av dessa lagar, innan en tillståndshavare

•vid uppförandet av en ny kärnteknisk anläggning påbörjar åtgärder på anläggningsplatsen som har betydelse för strålskydd eller säkerhet,

•påbörjar en ändring av anläggningen som det har meddelats ett nytt tillstånd för,

•tar anläggningen i provdrift,

•tar anläggningen i rutinmässig drift

•påbörjar nedmontering eller rivning av anläggningen.

En tillståndshavare som avser att vidta en sådan åtgärd ska anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Anmälan ska innehålla de uppgifter som krävs för att visa att anläggningen kommer att uppfylla kraven.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vad en anmälan inför stegvis kontroll ska innehålla.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer delvis överens med regeringens förslag. Utredningen föreslår att kontrollen ska kallas stegvist god- kännande och att det inte ska krävas ett särskilt godkännande för att påbörja uppförandet av en kärnteknisk anläggning. Utredningen föreslår att det ska införas ett bemyndigande att meddela föreskrifter om de krav som ska vara uppfyllda för att ett godkännande ska ges. Utredningen föreslår vidare att kungörelse ska göras innan ett godkännande att inleda avveckling.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det. Sydkraft AB (Uniper) framför att det är önskvärt med ökad tydlighet när det gäller vilka frågor som ska hanteras enligt den stegvisa prövningen. Även Vattenfall AB och Energiföretagen anser att det behöver vara tydligt vad som ska prövas i varje steg så att frågor som redan prövats inte prövas igen. Vattenfall AB anser också att det bör vara upp till sökanden att avgöra om denne vill utforma ansökan så att ett godkännande att uppföra anläggningen kan meddelas. Även Energiföretagen anser att det för vissa verksamheter kan vara fördelaktigt att först söka om ett tillstånd och sedan ansöka om godkännande att påbörja uppförande, medan andra verksamheter kan kombinera dessa steg. Strålsäkerhetsmyndigheten

bedömer att utredningens förslag till förklaringar av ord och uttryck

74

behöver ses över så att de bättre anknyter till de frågor som myndigheten Prop. 2025/26:171 behöver pröva i respektive steg. Naturskyddsföreningen menar att utred-

ningens förslag om kungörelse även ska omfatta övergången till rutin- mässig drift av en kärnteknisk anläggning för att det ska leva upp till Århuskonventionens krav.

Utkastets förslag

Utkastets förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. I utkastet föreslås att det ska förklaras vad som avses med provdrift, rutinmässig drift och avveckling.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det. Vattenfall AB och SKB tillstyrker att det tydliggörs att den stegvisa kontrollen är en form av tillsyn, men avstyrker förslaget i sin nuvarande form. I synnerhet invänder bolagen mot förklaringarna av uttrycken provdrift, rutinmässig drift och avveckling och föredrar att uttrycken inte förklaras i lagtext. Strålsäkerhetsmyndigheten ser ett behov av att tydliggöra att det är ändringar som kräver nytt tillstånd som ska bli föremål för stegvis kontroll. Myndigheten anser också att den stegvisa kontrollen ska ses som tillståndsbeslut och inte som tillsyn och menar att det är problematiskt att bevisbördan som utgångspunkt vilar på tillsyns- myndigheten. Strålsäkerhetsmyndigheten anför vidare att det behöver tydliggöras vad det är för typ av beslut som ska fattas och vilka följder det får för den framtida tillsynen. Dessutom föreslår myndigheten att reger- ingen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få föreskriva om vad och i vilken omfattning som prövningen i respektive steg ska göras.

Skälen för regeringens förslag

Stegvis kontroll efter att tillstånd har getts bör regleras i lagen

Kärnteknisk verksamhet bedrivs ofta i stora och komplexa anläggningar som tar lång tid att konstruera, uppföra och prova innan de kan tas i rutinmässig drift. Tiden kan bli kortare för t.ex. en kärnkraftsreaktor som har uppförts och tagits i drift på en annan plats eller i ett annat land och för vilken konstruktions-, tillverknings- och byggnationsunderlag samt annat underlag i huvudsak har tagits fram när en ansökan om tillstånd görs. Detsamma kan antas komma att gälla för serietillverkade små modulära reaktorer (SMR).

För kärnkraftsreaktorer eller andra kärntekniska anläggningar som inte baseras på beprövad teknik med väl dokumenterade underlag kan det ta mer än ett årtionde från att en tillståndsansökan lämnas in till dess att anläggningen kan tas i rutinmässig drift. För sådana anläggningar kommer det vid tillfället för tillståndsansökan många gånger att saknas fullt ut detaljerade konstruktionsunderlag och andra underlag. Oavsett om det finns detaljerade underlag eller inte kan vissa konstruktionslösningar ändå komma att behöva ändras innan anläggningen får tas i rutinmässig drift, exempelvis till följd av teknisk utveckling eller på grund av problem som

visar sig under uppförandefasen eller provdriften. Det bör därför vara

75

myndighet som regeringen bestämmer bör därför få meddela föreskrifter Prop. 2025/26:171 om vilka uppgifter en anmälan behöver innehålla för att myndigheten ska

kunna kontrollera att relevanta krav uppfylls. Det saknas däremot skäl att, som Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår, meddela föreskrifter om vad och i vilken omfattning som prövningen i respektive steg ska göras.

6.4Förbudet att ta en avstängd reaktor i drift tas bort

Regeringens förslag

Förbudet att åter ta en permanent avstängd kärnkraftsreaktor i kommersiell drift ska tas bort.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det.

Utkastets förslag

Förslaget i utkastet stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det.

Skälen för regeringens förslag

En permanent avstängd kärnkraftsreaktor är en reaktor där verksamheten med elproduktion har upphört och inte kommer att återupptas eller en reaktor som inte har levererat el till elnätet de senaste fem åren (2 § 4 kärntekniklagen). Det är förbjudet att åter ta en sådan reaktor i kommersiell drift (15 a §). Bestämmelserna tillkom efter regeringens överenskommelse om energipolitiken våren 2009, som behandlades i propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi (prop. 2008/09:163). Med överenskommelsen skapades förutsättningar för ett kontrollerat generationsskifte av kärnkraften, genom att gamla reaktorer skulle ersättas med nya. Vid den tiden fick det finnas högst tio reaktorer i landet. Det fanns farhågor om att det skulle kunna uppstå situationer där en reaktor skulle vara avstängd under en längre period – flera år – utan att tillståndshavaren för den skull förklarar att reaktorn är permanent av- stängd. Det skulle få till följd att möjligheterna att ersätta denna reaktor med en ny reaktor blockerades för övriga aktörer på marknaden som skulle vara intresserade av att göra en sådan investering (prop. 2009/10:172 s. 36–39). Eftersom begränsningarna av antalet kärnkraftsreaktorer som

får finnas i Sverige har tagits bort, finns det inte längre något behov av

79

Prop. 2025/26:171 dessa begränsningar. Förbudet bör därför tas bort, liksom förklaringen av

vad som avses med en permanent avstängd reaktor.

I kärntekniklagen klargörs att skyldigheterna att säkerställa säkerheten kvarstår till dess att de fullgjorts även om en kärnkraftsreaktor är permanent avstängd (14 §). Eftersom det föreslås att uttrycket permanent avstängd reaktor utmönstras bör det i stället framgå att en tillståndshavares skyldigheter kvarstår även om en kärnkraftsreaktor är tills vidare avstängd (se vidare avsnitt 6.5 om uttrycket tills vidare avstängd).

I lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter finns det en hänvisning till kärntekniklagen, i fråga om innebörden av uttrycket permanent avstängd reaktor. Denna hänvisning bör tas bort. Det saknas skäl för att införa en ny förklaring av uttryckets innebörd.

6.5Ny anmälningsskyldighet när en kärnkraftsreaktor inte längre används

Regeringens förslag

En tillståndshavare som har beslutat att en kärnkraftsreaktor ska stängas av tills vidare ska snarast möjligt anmäla detta till den myndighet som regeringen bestämmer och redovisa de åtgärder som behöver vidtas för att säkerheten och strålskyddet ska kunna upprätthållas fram till dess att nedmontering eller rivning påbörjas.

Utkastets förslag

Förslaget i utkastet stämmer delvis överens med regeringens förslag. I utkastet föreslås också att tillståndshavaren snarast möjligt ska anmäla till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer när allt kärnbränsle och annat kärnämne som omfattas av kärnämneskontroll har tagits bort från en kärnkraftsreaktor.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det. Forsmark AB anser att det kan läggas till att säkerheten och strålskyddet ska kunna upprätthållas fram till dess att anläggningen åter tas i drift.

Skälen för regeringens förslag

När en tillståndshavare har fattat beslut om slutlig avstängning av en kärnkraftsreaktor behöver en samlad analys och bedömning göras av hur säkerheten och strålskyddet upprätthålls under den tid som återstår fram till den slutliga avstängningen. Tillståndshavaren behöver dessutom göra analyser och bedömningar av vilka organisatoriska förändringar som kan bli aktuella efter den slutliga avstängningen och av personalbehoven under den kommande avvecklingsfasen. Under den kritiska perioden från det att ett stängningsbeslut har fattats fram till dess att allt kärnbränsle har tagits

bort från den kärntekniska anläggningen kan myndigheten behöva göra

80

särskilda tillsynsinsatser för att följa upp hur säkerhets- och strålskydds- Prop. 2025/26:171 arbetet bedrivs. Det är därför viktigt att även beslut om slutlig avstängning

kommer till ansvariga myndigheters kännedom. Den som har tillstånd att inneha eller driva en kärnkraftsreaktor bör därför vara skyldig att anmäla till den myndighet som regeringen bestämmer när det har fattats ett beslut om att verksamheten med elproduktion vid reaktorn ska upphöra och inte återupptas. För denna situation bör uttrycket tills vidare avstängd reaktor användas, eftersom permanent avstängd reaktor ger sken av att reaktorn inte åter kan tas i drift. För att underlätta tillsynen bör tillståndshavaren också vara skyldig att redovisa de åtgärder som behöver vidtas för att säkerheten och strålskyddet ska kunna upprätthållas fram till dess att nedmontering eller rivning påbörjas. Efter den tidpunkten finns det inte längre något kärnbränsle kvar på anläggningen och de radiologiska riskerna är därmed mindre.

Även om det är möjligt att ta en tills vidare avstängd reaktor i drift så bör utgångspunkten vara att en anmälan ska lämnas in som ett första steg i avvecklingen av en kärnkraftsreaktor. På så sätt är en anmälan ett första steg i att garantera att säkerheten och strålskyddet upprätthålls under den tid som återstår fram till den slutliga avstängningen. En tillståndshavare som redan från början har för avsikt att anläggningen ska tas i drift efter en temporär avstängning bör inte omfattas av denna anmälningsskyldig- het. Det saknas därför skäl att lägga till att säkerheten och strålskyddet ska kunna upprätthållas fram till dess att anläggningen åter tas i drift, som Forsmark AB föreslår.

Andra kärntekniska anläggningar än kärnkraftsreaktorer, t.ex. forsk- ningsreaktorer, är inte förenade med samma typer av risker som kärn- kraftsreaktorer. Det bedöms därför inte vara nödvändigt att låta andra anläggningar omfattas av en anmälningsplikt.

Information om när allt kärnbränsle eller annat kärnämne har forslats bort från kärnkraftsreaktorn är viktig för att tillsynsmyndigheten och andra berörda aktörer (polisen, länsstyrelsen och kommunen) ska kunna ta ställning till dels hur åtgärderna för fysiskt skydd och kärnämneskontroll behöver förändras, dels hur den samhälleliga krisberedskapen för radio- logiska nödsituationer påverkas. Till skillnad från förslaget i utkastet bedöms det inte nödvändigt med en särskild anmälningsskyldighet för detta, utan den informationen kommer att framgå vid den stegvisa kontroll som enligt förslaget i avsnitt 6.3 ska göras innan tillståndshavaren får påbörja nedmontering eller rivning av en reaktor.

6.6Beslut ska i huvudsak överklagas till mark- och miljödomstolen

Prop. 2025/26:171 Den ansvariga myndighetens beslut att begränsa omfattningen av eller avstå från att pröva ett förhandsbesked ska inte få överklagas.

I mål eller ärenden enligt kärntekniklagen ska de särskilda leda- möterna i mark- och miljödomstolen ha erfarenhet av sådana sakfrågor som faller inom Strålsäkerhetsmyndighetens verksamhetsområde.

Om ett överklagande avser beslut som har fattats enligt både kärntekniklagen och strålskyddslagen, ska förvaltningsrätten få lämna över målet till den mark- och miljödomstol som prövar överklagandet enligt kärntekniklagen.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer inte överens med regeringens förslag. Utredningen föreslår att beslut huvudsakligen ska överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det. Nacka tingsrätt (mark- och miljödomstolen) framför att allmänna förvaltningsdomstolar till skillnad från mark- och miljödomstolar saknar domare med naturvetenskaplig eller teknisk kompetens. Domstolen anför att tillståndsmålen kommer att vara helt nya för förvaltningsdomstolarna och extremt omfattande och komplexa med synnerligen svåra bedöm- ningar av såväl teknisk som juridisk natur. Domstolen menar också att det kan antas inkomma ett stort antal överklaganden och att målen inte kan jämställas med de mål som generellt sett handläggs vid förvaltnings- domstolarna. Naturskyddsföreningen varken tillstyrker eller motsätter sig utredningens förslag att Strålsäkerhetsmyndighetens beslut ska överklagas till allmän förvaltningsdomstol, men menar att mark- och miljödom- stolarna har betydligt bättre möjligheter att handlägga den här typen av ärenden.

Utkastets förslag

Förslaget i utkastet stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det. Nacka tingsrätt (mark- och miljödomstolen) ser ett behov av tekniska råd med aktuell kompetens.

Skälen för regeringens förslag

Beslut enligt kärntekniklagen bör huvudsakligen överklagas till mark- och miljödomstol

Tillstånd till kärnteknisk verksamhet beviljas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Enligt nuvarande ordning är det regeringen som beslutar om de flesta tillstånden. Besluten omfattas där- med av rättsprövningslagen. I denna proposition föreslås att beslut om

82

Prop. 2025/26:171 hanteras av den instans som prövar ärendet enligt kärntekniklagen, som nu föreslås vara mark- och miljödomstolen. Förvaltningsdomstolen bör därför få överlämna ett överklagande av ett beslut som har fattats enligt både strålskyddslagen och kärntekniklagen till mark- och miljödomstol.

prövningslagen. Strålsäkerhetsmyndighetens beslut om tillstånd enligt Prop. 2025/26:171 16 § andra stycket kärnteknikförordningen får också överklagas av sådana

organisationer (29 § i förordningen).

Århuskonventionen ställer krav på att den berörda allmänheten och miljöorganisationerna ska ha tillgång till rättslig prövning. Ett beslut som rör sådan verksamhet som omfattas av kraven på deltagande i beslutspro- cessen ska kunna prövas rättsligt i både formellt och materiellt hänseende.

Enligt artikel 9.2 i Århuskonventionen är konventionens parter skyldiga att se till att den berörda allmänheten som har ett tillräckligt intresse eller som hävdar att en rättighet kränkts, har rätt att få sådana beslut som omfattas av artikel 6 prövade av domstol. Icke-statliga organisationer som främjar miljöskydd och som uppfyller de krav som ställs i nationell rätt ges uttryckligen denna talerätt och presumeras ha ett tillräckligt intresse och rättigheter som kan kränkas. De beslut som omfattas av artikel 6 i konventionen utgörs i första hand av tillståndsbeslut avseende större miljöfarliga verksamheter och infrastrukturprojekt enligt en förteckning i bilaga I till konventionen. Förteckningen omfattar bl.a. kärnkraftverk och andra kärnreaktorer samt anläggningar för slutförvaring av utbränt kärnbränsle.

Vid prövningen av tillstånd enligt kärntekniklagen kommer hänsyn tas till frågor som till viss del handlar om miljöeffekter, bl.a. effekter av strålning. En miljökonsekvensbeskrivning för prövningen av tillstånd enligt kärntekniklagen kommer att krävas. För att fullt ut ha tillgång till en rättslig prövning av den sammantagna verksamheten vid en kärnteknisk anläggning bör miljöorganisationerna få talerätt även i tillståndsprocessen enligt kärntekniklagen. Talerätten bör omfatta beslut som innehåller en miljöbedömning. Det är därför lämpligt att talerätten även omfattar beslut om tillståndsvillkor.

Förhandsbeskedet avser endast hela eller delar av en teknisk konstruk- tion och saknar koppling till en viss plats. Prövningen av uppförandet av en kärnteknisk anläggning på en viss plats görs i tillståndsprövningen. Vid återkallande av tillståndet aktualiseras inte några miljöfrågor. Till skillnad från vad som föreslås i utkastet är det därför inte nödvändigt att talerätten ska omfatta beslut om förhandsbesked eller beslut om att återkalla tillstånd.

6.8Ändring av vad som avses med geologiskt slutförvar

Regeringens förslag

Det som avses med uttrycket ”geologiskt slutförvar” ska ändras från en anläggning som är placerad i en geologisk formation under jordytan till en anläggning som är placerad i berggrunden.

Utkastets förslag

Förslaget i utkastet stämmer överens med regeringens förslag.

85

Prop. 2025/26:171 Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det.

Skälen för regeringens förslag

En förklaring av vad som avses med uttrycket ”geologiskt slutförvar” tillkom i samband med att bestämmelser om slutförvaring av kärnavfall infördes i kärntekniklagen (prop. 2019/20:15). Lagen innehåller en reglering för överföring av ansvar från tillståndshavaren till staten och en process för förslutning av slutförvar för kärnavfall. Beskrivningen av vad som avses med geologiskt slutförvar (2 § 7) har inspirerats av hur IAEA använder ett uttryck som motsvarar geologiskt slutförvar.

En geologisk formation är en bergkropp som har en konsekvent upp- sättning fysiska egenskaper som skiljer den från angränsande bergkroppar. Jordytan i Sverige består vanligtvis av ett jordtäcke som överlagrar det fasta berget. Ett annat ord för det fasta berget är berggrund, vilket i geologisk mening har en bredare betydelse än geologisk formation, som endast omfattar en liten del av Sveriges berggrund.

Inget av de geologiska slutförvaren i Sverige är byggda eller planeras att byggas i geologiska formationer. Berggrund är därför ett lämpligare uttryck än geologisk formation i förhållande till ett geologiskt slutförvar. Det som avses med uttrycket ”geologiskt slutförvar” bör därför ändras från en anläggning som är placerad i en geologisk formation under jordytan till en anläggning som är placerad i berggrunden.

7Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Utkastets förslag

Lagändringarna ska träda i kraft den 17 juni 2026. Äldre bestämmelser ska gälla för mål enligt miljöbalken som har inletts före den 10 mars 2026. Äldre föreskrifter ska gälla vid överklagande av beslut enligt kärntekniklagen som har meddelats före ikraftträdandet. Bestämmel- serna om stegvis prövning ska inte tillämpas om villkor om krav på godkännande inför uppförande, provdrift och rutinmässig drift av en kärnteknisk anläggning har meddelats i beslut enligt äldre föreskrifter. Den nya lagen om regeringens godkännande av kärntekniska anlägg- ningar ska kunna tillämpas på en ansökan som har lämnats in efter den 10 mars 2026.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer inte överens med utkastets förslag. Utred- ningen föreslår att lagen och lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2026. Utredningen föreslår att äldre föreskrifter ska gälla för ärenden enligt kärntekniklagen som har påbörjats före den 1 januari 2026.

86