HD03141: En ny vapenlag

Regeringens proposition 2025/26:141

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 17 februari 2026

Lotta Edholm

Gunnar Strömmer (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen förslag till en ny vapenlag som förenklar regelverket för tillståndsgivning och innehav av skjutvapen för legala vapeninnehavare som jägare och sportskyttar. Den nya lagen syftar också till att motverka förekomsten av illegala vapen och den brottsliga användningen av vapen. I den nya lagen föreslås bland annat följande:

•Kraven för innehav av skjutvapen, för såväl enskilda personer som organisationer, förtydligas.

•Lättnader införs för legala vapenägare, t.ex. flexiblare förvaringsregler och införandet av EU:s förenklade införselförfarande för sportskyttar och jägare.

•Femårstillstånden för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott slopas och ersätts med ett tillsynsförfarande.

•Ett förbud införs mot att nya tillstånd meddelas för vissa typer av halvautomatiska gevär för jakt.

•En tydligare uppdelning görs mellan brott som typiskt sett begås av illegala vapeninnehavare och andra typer av överträdelser mot vapenlagen.

Den nya lagen och följdändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2026.

1

6.5Ingen särskild bestämmelse om allmän ordning och

12.3Regler om vem som får utföra ändring

13.2Ett förenklat införselförfarande bör införas för jakt

15.1En tydligare åtskillnad mellan legal

18.2Förslaget till lag om ändring i vapenlagen

18.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1300) om

18.4Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och

5

6

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till vapenlag.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vapenlagen (2026:000).

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel.

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inregränslagen (1996:701).

8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete.

9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott.

11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i postlagen (2010:1045).

14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:283) om bevakning ombord på svenskt fartyg.

15.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:341) om beslut i särskilda regeringsärenden.

16.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253).

17.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:649) om förbud mot innehav av berusningsmedel m.m. vid hem för vård eller boende.

18.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.

19.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kustbevakningslagen (2019:32).

20.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2023:339) om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.

21.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tullbefogenhetslagen (2024:710).

22.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2025:947) om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till vapenlag

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser Lagens innehåll

1 § Lagen innehåller följande kapitel:

– Inledande bestämmelser (1 kap.)

– Allmänna bestämmelser om tillstånd (2 kap.)

– Gemensamma bestämmelser om innehav (3 kap.)

– Enskilda personers innehav (4 kap.)

– Organisationers innehav (5 kap.)

– Innehav av ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin (6 kap.)

– Vapenhandlare, vapenmäklare och vapenreparatörer (7 kap.)

– Införsel (8 kap.)

– Utlåning (9 kap.)

– Skjutvapen, ammunition och vapentillbehör i dödsbon och konkursbon (10 kap.)

– Ändring, reparation och skrotning (11 kap.)

– Förvaring och transport (12 kap.)

– Återkallelse och omhändertagande (13 kap.)

– Inlösen (14 kap.)

– Märkning (15 kap.)

– Vapenregister (16 kap.)

– Behandling av personuppgifter i vapenregister och vapenärenden (17 kap.)

– Straff och förverkande (18 kap.)

– Överklagande (19 kap.)

– Bemyndiganden (20 kap.)

Lagens tillämpningsområde

2 § Denna lag gäller skjutvapen och vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen samt ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin.

Skjutvapen

3 § Med skjutvapen avses i denna lag vapen med vilka kulor, hagel, harpuner eller andra projektiler kan skjutas ut med hjälp av krutladdningar, kolsyreladdningar, komprimerad luft eller andra liknande utskjutnings- medel.

Prop. 2025/26:141 Vapenmagasin

9 § Med vapenmagasin avses i denna lag ett löstagbart magasin för ett halvautomatiskt skjutvapen med centralantändning, under förutsättning att magasinet kan innehålla

–fler än 20 patroner, eller

–fler än 10 patroner, om magasinet är möjligt att sätta in i ett skjutvapen vars pipas längd överstiger 30 centimeter eller vars totala längd överstiger 60 centimeter.

Statens innehav av skjutvapen, ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin

10 § I fråga om skjutvapen som innehas av staten gäller endast 15 kap. 5 §, 16 kap. 1–9 §§ och 17 kap. 7 §. Lagen gäller inte ammunition, ljud- dämpare eller vapenmagasin som innehas av staten.

I fråga om skjutvapen och ammunition som tillverkas för staten gäller endast 15 kap. 1–4 och 6 §§.

Behörig myndighet och avgifter

11 § Polismyndigheten prövar frågor om tillstånd, godkännande, auktorisation, återkallelse och inlösen enligt denna lag.

12 § Polismyndigheten får ta ut avgift för prövning av en ansökan enligt denna lag eller föreskrifter som meddelas med stöd av denna lag.

2 kap. Allmänna bestämmelser om tillstånd

Krav på tillstånd

1 § Tillstånd krävs för att

1.inneha skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin (innehavstillstånd),

2.yrkesmässigt bedriva handel med skjutvapen (vapenhandlartillstånd),

3.yrkesmässigt förmedla skjutvapen eller ammunition (vapenmäklar- tillstånd),

4.yrkesmässigt ta emot skjutvapen för reparation eller översyn (vapen- reparatörstillstånd), eller

5.föra in skjutvapen, ammunition eller ljuddämpare till Sverige (införseltillstånd).

Krav på tillstånd gäller även i andra fall om det är särskilt föreskrivet.

Undantag från kraven på tillstånd

2 § Tillstånd krävs inte

1.för den som har fyllt 18 år om ett skjutvapen har en begränsad effekt

iförhållande till andra jämförliga skjutvapen (effektbegränsat vapen) och vapnet är

a) ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen eller ett vapen med ett annat liknande utskjutningsmedel och är avsett för målskytte, eller

b) ett harpunvapen,

10

2. för verksamhet som omfattas av tillstånd enligt 3 eller 4 § lagen Prop. 2025/26:141 (1992:1300) om krigsmateriel, eller

3. om det är särskilt föreskrivet.

Förbjudna skjutvapen och anordningar

3 § Tillstånd får inte beviljas för

1.ett helautomatiskt enhandsvapen,

2.ett skjutvapen som särskilt har utformats eller modifierats för att styras, avfyras eller på något annat sätt kontrolleras utan att någon tar fysisk befattning med vapnet i skottögonblicket, eller

3.en anordning enligt 1 kap. 4 § 10–12.

3 kap. Gemensamma bestämmelser om innehav

Vem som får beviljas innehavstillstånd

1 § Tillstånd att inneha ett skjutvapen får beviljas

1.en enskild person,

2.en sammanslutning för målskytte som har auktoriserats enligt 5 kap. 5 § eller är ansluten till en sådan auktoriserad sammanslutning,

3.en huvudman för ett museum som får statsbidrag enligt särskilda föreskrifter eller en huvudman för ett museum som ägs av en kommun, en region eller en stiftelse som står under länsstyrelsens tillsyn, och

4.ett bevakningsföretag som har auktoriserats enligt lagen (1974:191) om bevakningsföretag.

Grundläggande förutsättningar för tillstånd

2 § Tillstånd att inneha ett skjutvapen får beviljas för särskilt angivna ändamål och endast om det skäligen kan antas att vapnet inte kommer att missbrukas.

Tillstånd att inneha ett skjutvapen för skjutning får beviljas endast om vapnet är lämpat för det ändamål som tillståndet ska avse.

Villkor och tidsbegränsade tillstånd

3 § Tillstånd att inneha ett skjutvapen får förenas med villkor att vapnet ska förvaras på ett visst sätt eller att vapnet ska göras varaktigt obrukbart.

Tillståndet får tidsbegränsas, om det med hänsyn till särskilda omständigheter kan förutses att vapnet inte kommer att behövas varaktigt.

Överlåtelse och förmedling

4 § Ett tillstånd att inneha ett skjutvapen som beviljas någon som ska förvärva ett sådant vapen betecknas förvärvstillstånd. Ett förvärvstillstånd ska upphöra att gälla om vapnet inte har lämnats till förvärvaren inom sex månader från dagen för tillståndet eller den längre tid som bestäms i samband med beslutet.

Ett förvärvstillstånd får förlängas med högst sex månader i taget.

När vapnet har lämnats till förvärvaren övergår tillståndet till att vara ett

innehavstillstånd för det vapnet.

11

Prop. 2025/26:141

5 § Ett skjutvapen får överlåtas eller yrkesmässigt förmedlas endast till den som har tillstånd eller annars har rätt att inneha vapnet.

6 § Vid överlåtelse av ett skjutvapen upphör överlåtarens innehavs- tillstånd att gälla när vapnet har överlämnats till förvärvaren.

4 kap. Enskilda personers innehav

Lämplighetskrav

1 § En enskild person får beviljas tillstånd att inneha ett skjutvapen om personen med hänsyn till ålder, kunskap, färdigheter, laglydnad och övriga omständigheter är lämplig att inneha vapnet för det ändamål som till- ståndet ska avse.

Innehav för skjutning

2 § En enskild person får beviljas tillstånd att inneha ett skjutvapen för skjutning, om personen har behov av vapnet för

1.jakt,

2.målskytte,

3.skydd,

4.avlivning av fällfångade djur, eller

5.ett annat ändamål som avser skjutning (udda skjutningsändamål) om behovet inte kan tillgodoses på något annat sätt.

Kravet i första stycket 5 att tillstånd för udda skjutningsändamål endast får beviljas om behovet inte kan tillgodoses på något annat sätt gäller inte ett start- eller signalvapen.

3 § Ett tillstånd att inneha ett skjutvapen för jakt innefattar, om inte annat anges i tillståndet, en rätt att använda vapnet även till övning eller tävling samt till avlivning av djur.

Ett tillstånd att inneha ett skjutvapen för skyddsändamål innefattar, om inte annat anges i tillståndet, en rätt att använda vapnet även till övning och tävling.

Innehav för andra ändamål än skjutning

Allmänna förutsättningar

4 § En enskild person får beviljas tillstånd att inneha ett skjutvapen för andra ändamål än skjutning om

1.vapnet huvudsakligen har samlarvärde, prydnadsvärde eller särskilt affektionsvärde för personen, eller

2.personen har ett behov av vapnet för ett annat ändamål (udda ändamål som inte avser skjutning) som inte kan tillgodoses på något annat sätt.

En person som beviljats tillstånd att inneha ett skjutvapen enligt denna paragraf får inte utan särskilt tillstånd använda det för skjutning.

12

Prop. 2025/26:141 2. ett helautomatiskt vapen eller en låda som är avsedd för ett sådant vapen.

För att tillstånd enligt första stycket 2 ska beviljas krävs även att innehavet är av betydelse för totalförsvaret eller ett annat angeläget allmänt intresse.

Undantag från de särskilda tillståndskraven

9 § De särskilda tillståndskraven i 7 och 8 §§ gäller inte

1.ett start- eller signalvapen som har tillverkats som ett sådant vapen,

eller

2.en stomme eller en låda som är avsedd för ett sådant vapen som avses

i1.

Föreläggande att ge in underlag

10 § En enskild person som har tillstånd att inneha ett helautomatiskt vapen eller ett enhandsvapen för flerskott för skjutning ska, efter före- läggande från Polismyndigheten, ge in underlag till stöd för att personen fortfarande har behov av vapnet.

Halvautomatiska vapen

11 § Ett tillstånd att inneha ett skjutvapen för jakt eller avlivning av fäll- fångade djur får inte avse ett halvautomatiskt gevär eller en låda som är avsedd för ett sådant vapen, om

1.vapnet är utformat för centralantänd pistolammunition i grövre kaliber än 9 millimeter eller centralantänd gevärsammunition, och

2.ett löstagbart vapenmagasin av militär typ med kapacitet för fler än 10 patroner kan sättas in i vapnet utan särskild utrustning eller modifiering av vapnet.

5 kap. Organisationers innehav

Sammanslutningar för målskytte

Särskilda förutsättningar för målskyttesammanslutningars tillstånd

1 § En sammanslutning för målskytte får beviljas tillstånd att inneha ett skjutvapen om sammanslutningen

1.uppfyller höga krav på säkerhet i fråga om handhavande av skjut- vapen,

2.har behov av vapnet för den skytteverksamhet som sammanslutningen bedriver, och

3.med hänsyn till laglydnad och övriga omständigheter är lämplig att inneha vapnet.

Vid lämplighetsprövning enligt första stycket 3 ska prövningen dessutom avse de fysiska personer som har ett betydande inflytande över sammanslutningen.

En sammanslutning som inte är auktoriserad får beviljas tillstånd endast om den har en stabil organisation och kontinuerlig skytteverksamhet.

14

Prop. 2025/26:141 9 § Bestämmelserna i 8 § gäller inte

1.ett start- eller signalvapen som har tillverkats som ett sådant vapen,

2.ett sådant effektbegränsat vapen som avses i 2 kap. 2 § 1, eller

3.en stomme eller en låda som är avsedd för ett sådant vapen som avses

i1 eller 2.

Föreståndare och ersättare

10 § En museihuvudman med tillstånd att inneha skjutvapen, ammuni- tion eller ljuddämpare ska ha en av Polismyndigheten godkänd vapenföreståndare som utövar kontroll enligt 19 §.

En vapenföreståndare som är förhindrad att utöva kontroll får sätta en av Polismyndigheten godkänd ersättare i sitt ställe.

Endast den som med hänsyn till kunskap, laglydnad och övriga omständigheter är lämplig att utöva kontroll för museihuvudmannens räkning får godkännas som vapenföreståndare eller ersättare.

Auktoriserade bevakningsföretag

Särskilda förutsättningar för auktoriserade bevakningsföretags tillstånd

11 § Ett auktoriserat bevakningsföretag får beviljas tillstånd att inneha ett skjutvapen, om företaget

1.har en av Polismyndigheten godkänd föreståndare enligt 18 §, och

2.med hänsyn till laglydnad och övriga omständigheter är lämpligt att inneha vapnet.

Vid lämplighetsprövning enligt första stycket 2 som avser en juridisk person ska prövningen dessutom avse de fysiska personer som har ett betydande inflytande över den juridiska personen.

12 § Om det sker en förändring av vem som har ett betydande inflytande över ett auktoriserat bevakningsföretag som är en juridisk person med tillstånd att inneha ett skjutvapen, ska företaget så snart som möjligt anmäla förändringen till Polismyndigheten.

13 § Ett auktoriserat bevakningsföretag får beviljas tillstånd att inneha ett skjutvapen för utlåning till bevakningspersonal med sådant bevak- ningslånetillstånd som avses i 9 kap. 11 §, om företaget för bevaknings- uppdrag har ett behov av vapnet som inte kan tillgodoses på något annat sätt.

Ett sådant tillstånd innefattar, om inte annat anges, rätt att använda vapnet för utbildning av sådan personal.

14 § Ett auktoriserat bevakningsföretag får beviljas tillstånd att inneha ett skjutvapen för utbildning av sådan bevakningspersonal som kan komma att få beväpnas med skjutvapen, om vapnet behövs för utbildnings- ändamål.

15 § Ett auktoriserat bevakningsföretag får beviljas tillstånd att inneha ett startvapen som behövs för träning av hundar som ska användas vid bevakningsuppdrag.

16

Prop. 2025/26:141 2. Polismyndigheten godkänner som vapenhanterare för uppdraget. Endast den som med hänsyn till laglydnad och övriga omständigheter är

lämplig för uppdraget får godkännas som vapenhanterare. Ett uppdrag får inte avse förvaring.

21 § Om en godkänd vapenhanterares uppdrag har upphört ska den kontrollansvariga så snart som möjligt anmäla detta till Polismyndigheten.

6 kap. Innehav av ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin

Innehav utan särskilt tillstånd

1 § Den som har tillstånd eller annars har rätt att inneha ett skjutvapen för skjutning får utan särskilt tillstånd inneha

1.ammunition till vapnet, om ammunitionen är avsedd för samma ända- mål som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet avser, och

2.ljuddämpare som passar till vapnet.

Den som har tillstånd eller annars har rätt att inneha ett skjutvapen för skjutning eller samling får utan särskilt tillstånd inneha vapenmagasin som passar till vapnet.

Den som har tagit emot ett skjutvapen för reparation, översyn, ändring eller ombyggnad får utan särskilt tillstånd enligt denna lag inneha ammunition under den tid som han eller hon innehar vapnet.

Tillstånd till innehav

2 § En museihuvudman och en enskild person med tillstånd att inneha ett skjutvapen för samling får beviljas särskilt tillstånd att inneha ammu- nition eller ljuddämpare som passar till vapnet, om det skäligen kan antas att föremålen inte kommer att missbrukas.

En museihuvudman och en enskild person får beviljas tillstånd att inneha ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin för samling om det skäligen kan antas att föremålen inte kommer att missbrukas. För att en museihuvudman ska beviljas tillstånd att inneha ammunition eller ljud- dämpare krävs att den har en av Polismyndigheten godkänd vapen- föreståndare enligt 5 kap. 10 §.

En enskild person får även i andra fall beviljas tillstånd att inneha ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin, om det skäligen kan antas att föremålen inte kommer att missbrukas och det finns särskilda skäl. Detsamma gäller för en sammanslutning för målskytte.

Rätt att i vissa fall behålla vapenmagasin eller ljuddämpare utan särskilt tillstånd

3 § Den som innehar ett vapenmagasin eller en ljuddämpare utan särskilt tillstånd och som överlåter det skjutvapen som vapenmagasinet eller ljud- dämparen passar till, får fortsätta att inneha vapenmagasinet eller ljud- dämparen under sex månader från dagen då vapnet överlämnas till förvärvaren.

18

Om överlåtaren inom samma tid har gett in en ansökan om tillstånd att Prop. 2025/26:141 inneha vapenmagasinet eller ljuddämparen, får överlåtaren utan särskilt

tillstånd fortsätta att inneha vapenmagasinet eller ljuddämparen till dess ansökan prövats slutligt eller, om ansökan avslås, till dess tre veckor för- flutit sedan beslutet fått laga kraft. Detsamma gäller

1.ett vapenmagasin, om innehavaren inom den tid som anges i första stycket har gett in en ansökan om tillstånd att inneha ett nytt vapen för skjutning eller samling som vapenmagasinet passar till, och

2.en ljuddämpare, om innehavaren inom samma tid har gett in en ansökan om tillstånd att inneha ett nytt vapen för skjutning som ljud- dämparen passar till.

Överlåtelse av ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin

4 § Ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin får överlåtas eller yrkesmässigt förmedlas endast till den som har tillstånd eller annars har rätt att inneha föremålen. Om överlåtelsen sker genom ett ombud ska ombudet ha eget tillstånd att inneha skjutvapen.

7 kap. Vapenhandlare, vapenmäklare och vapenreparatörer

Särskilda förutsättningar för tillstånd

1 § Vapenhandlartillstånd, vapenmäklartillstånd eller vapenreparatörs- tillstånd får beviljas den som med hänsyn till kunskap, laglydnad och övriga omständigheter är lämplig att bedriva den verksamhet som ett sådant tillstånd ska avse.

Vid lämplighetsprövning som avser en juridisk person ska prövningen, utom när det gäller kravet på kunskap, dessutom avse de fysiska personer som har ett betydande inflytande över den juridiska personen. En juridisk person får beviljas tillstånd endast om den juridiska personen har en av Polismyndigheten godkänd föreståndare enligt 2 §.

Om det sker en förändring av vem som har ett betydande inflytande över en juridisk person med vapenhandlartillstånd, vapenmäklartillstånd eller vapenreparatörstillstånd ska tillståndshavaren så snart som möjligt anmäla förändringen till Polismyndigheten.

Krav på föreståndare

2 § En juridisk person med vapenhandlartillstånd, vapenmäklartillstånd eller vapenreparatörstillstånd ska ha en av Polismyndigheten godkänd föreståndare som ansvarar för verksamheten.

Ersättare för tillståndshavare eller föreståndare

3 § Om den som har vapenhandlartillstånd eller vapenreparatörstillstånd eller, i fråga om en juridisk person, föreståndaren för sådan verksamhet är förhindrad att ansvara för verksamheten, ska han eller hon sätta en av Polismyndigheten godkänd ersättare i sitt ställe.

19

Prop. 2025/26:141 Om föreståndaren för en juridisk person som har vapenmäklartillstånd är förhindrad att ansvara för verksamheten, får han eller hon sätta en av Polismyndigheten godkänd ersättare i sitt ställe.

Krav på föreståndare eller ersättare

4 § Endast den som uppfyller de krav som anges i 1 § första stycket får godkännas som föreståndare eller ersättare.

Tillståndens innehåll

5 § I ett vapenhandlartillstånd ska det anges vilka typer av skjutvapen och vilket antal av varje typ av skjutvapen tillståndet avser. Tillståndet ger rätt att inneha de vapen som anges där. Tillståndet ger dock inte rätt att inneha andra helautomatiska vapen än sådana som har tagits in för en viss köpare. Tillståndet får förenas med villkor om hur vapnen ska förvaras.

Ett vapenhandlartillstånd ger rätt att inneha ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin.

Bestämmelser om krav på tillstånd för hantering av ammunition som utgör en explosiv vara finns i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.

6 § I ett vapenreparatörstillstånd ska det anges vilka typer av skjutvapen och vilket antal skjutvapen tillståndet ger rätt att inneha. Tillståndet får förenas med villkor om hur skjutvapnen ska förvaras.

Underrättelse om tvivelaktiga förvärv

7 § En vapenhandlare eller vapenmäklare ska underrätta Polismyndig- heten om varje förvärv eller försök till förvärv av ammunition som vapen- handlaren eller vapenmäklaren anser ha varit tvivelaktigt på grund av transaktionens karaktär eller omfattning.

8 kap. Införsel

Särskilda förutsättningar för införseltillstånd

1 § För tillstånd att föra in skjutvapen till Sverige gäller samma förut- sättningar som för tillstånd att inneha vapnen enligt 3–5 kap.

Tillstånd att föra in ammunition eller ljuddämpare får beviljas den som har rätt att inneha föremålen i Sverige, om det skäligen kan antas att före- målen inte kommer att missbrukas.

Införseltillstånd ger rätt till innehav under viss tid

2 § Införseltillstånd ger rätt att i Sverige under den begränsade tid och för det ändamål som anges i tillståndet inneha de skjutvapen, den ammuni- tion och de ljuddämpare som förts hit med stöd av tillståndet. Tillståndet gäller under förutsättning att föremålen förs in inom sex månader från dagen för tillståndet eller den längre tid som bestäms vid beslutet om tillstånd.

20

Prop. 2025/26:141 9 kap. Utlåning

Allmänna bestämmelser om utlåning

1 § Ett skjutvapen får lånas ut endast i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel. Vid tillåten utlåning har låntagaren rätt att inneha skjut- vapnet.

2 § Ett skjutvapen får inte lånas ut till den som kan antas komma att missbruka vapnet.

Korttidsutlåning

När korttidsutlåning får ske

3 § Den som har tillstånd eller annars har rätt att inneha ett skjutvapen får vid enstaka tillfällen låna ut vapnet om

1.utlåningen sker för samma ändamål som långivarens tillstånd avser,

2.utlåningen sker under högst två veckor, och

3.låntagaren har tillstånd enligt 6 §.

Tillstånd enligt 6 § krävs dock inte om

1.låntagaren har tillstånd att inneha ett skjutvapen av samma typ som lånet avser,

2.skjutvapnet innehas och används under långivarens uppsikt eller under uppsikt av en sådan sammanslutning för målskytte som avses i 3 kap. 1 § 2, eller

3.lånet avser ett start- eller signalvapen.

4 § Den som har lånat ett skjutvapen enligt 3 § får i sin tur låna ut vapnet endast om det innehas och används under hans eller hennes uppsikt.

5 § En sammanslutning för målskytte med tillstånd att inneha ett skjutvapen får låna ut vapnet vid fler än enstaka tillfällen om

1.förutsättningarna i 3 § är uppfyllda, och

2.vapnet ska innehas och användas vid en sådan övning eller tävling som äger rum under uppsikt av en sådan sammanslutning för målskytte som avses i 3 kap. 1 § 2.

Lånetillstånd

6 § Tillstånd att låna ett skjutvapen (lånetillstånd) får beviljas för särskilt angivna ändamål.

Lånetillstånd får beviljas en enskild person om

1.det skäligen kan antas att personen inte kommer att missbruka vapnet,

och

2.personen har behov av att låna vapnet för det ändamål som ansökan avser.

Lånetillstånd får beviljas endast om det kan antas att 7 och 8 §§ inte kommer att hindra utlåning.

Utlåning till underåriga

7 § Ett skjutvapen får lånas ut till den som är under 18 år endast om

22

1. vapnet ska användas vid en sådan övning eller tävling som äger rum Prop. 2025/26:141 under uppsikt av en sådan sammanslutning för målskytte som avses i

3 kap. 1 § 2,

2.utlåningen inte avser ett enhandsvapen eller helautomatiskt vapen och vapnet ska innehas av någon som har fyllt 15 år och användas under långivarens uppsikt,

3.utlåningen avser ett effektbegränsat vapen som ska innehas och användas under långivarens uppsikt,

4.utlåningen avser ett start- eller signalvapen som ska användas vid övning eller tävling, eller

5.låntagaren har tillstånd att inneha ett skjutvapen av samma typ.

Särskilda lämplighetskrav

8 § Om innehavet av ett skjutvapen kräver att den enskilde ska ha avlagt skytteprov eller genomgått en viss utbildning eller på annat sätt visat sig vara lämplig att inneha vapnet, får ett sådant vapen lånas ut endast till den som uppfyller dessa krav.

Första stycket gäller dock inte när vapnet ska användas enbart

1.för sådan provskjutning som avses i 10 §,

2.för övning eller tävling på skjutbana, eller

3.vid jakt under långivarens uppsikt.

Enhandsvapen och helautomatiska vapen

9 § Ett enhandsvapen och ett helautomatiskt vapen får lånas ut endast för användning under långivarens uppsikt eller för en sådan övning eller täv- ling som äger rum under uppsikt av en sådan sammanslutning för mål- skytte som avses i 3 kap. 1 § 2.

Första stycket gäller dock inte om låntagaren själv har rätt att inneha ett skjutvapen av samma typ eller i fråga om ett start- eller signalvapen.

Vapenhandlares utlåning för provskjutning

10 § En vapenhandlare får under högst två veckor låna ut ett skjutvapen till den som har fyllt 18 år för provskjutning på skjutbana, om provskjut- ningen äger rum under uppsikt av

1.en sådan sammanslutning för målskytte som avses i 3 kap. 1 § 2,

2.vapenhandlaren eller dennes föreståndare, eller

3.en annan person som har godkänts av Polismyndigheten att utöva uppsikt vid provskjutning.

Kravet på uppsikt gäller inte om låntagaren själv har rätt att inneha ett skjutvapen av den typ som lånet avser eller i fråga om ett start- eller signalvapen.

Endast den som med hänsyn till laglydnad och övriga omständigheter är lämplig för uppgiften får ges ett sådant godkännande som avses i första stycket 3.

En vapenhandlare får ge en person i uppdrag att utöva uppsikt vid provskjutning enligt första stycket 3 endast om personen har tillräckliga kunskaper och färdigheter för uppdraget.

23

Prop. 2025/26:141 Utlåning till bevakningspersonal

11 § Ett auktoriserat bevakningsföretag får i samband med bevaknings- uppdrag som kräver beväpning låna ut ett skjutvapen till bevaknings- företagets bevakningspersonal. Bevakningsföretaget får dock endast låna ut ett skjutvapen till den som har särskilt tillstånd att som lån inneha skjutvapen för sådant ändamål (bevakningslånetillstånd).

Bevakningslånetillstånd får beviljas en enskild person om

1.det skäligen kan antas att personen inte kommer att missbruka ett sådant vapen som ansökan avser, och

2.personen behöver låna vapnet i samband med bevakningsuppdrag som kräver beväpning.

12 § Ett auktoriserat bevakningsföretag får låna ut ett skjutvapen för utbildning under företagets uppsikt till sådan bevakningspersonal som kan komma att få beväpnas med skjutvapen.

Förbud mot utlåning i vissa fall

13 § Ett skjutvapen får inte lånas ut till den från vilken ett skjutvapen har förverkats eller som har fått ett tillstånd att inneha ett skjutvapen återkallat, om inte låntagaren ändå är berättigad att inneha ett vapen av den typ som lånet avser. Om någon har fått ett skjutvapen omhändertaget, får ett vapen av den typ som omhändertagits inte lånas ut till honom eller henne.

Trots första stycket får ett skjutvapen, efter särskilt tillstånd, lånas ut för en sådan övning eller tävling som äger rum under uppsikt av en sådan sammanslutning för målskytte som avses i 3 kap. 1 § 2.

Ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin

14 § Den som har tillstånd eller annars har rätt att låna ett skjutvapen får, utan särskilt tillstånd, under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån för skjutning inneha

1.ammunition till vapnet, om ammunitionen är avsedd för samma ända- mål som tillståndet eller rätten att låna skjutvapen avser, och

2.ljuddämpare eller vapenmagasin som passar till vapnet.

Den som har tillstånd eller annars har rätt att låna ett skjutvapen för samling får, utan särskilt tillstånd, under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån inneha vapenmagasin som passar till vapnet.

10 kap. Skjutvapen, ammunition och vapentillbehör i dödsbon och konkursbon

1 § Skjutvapen, ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin som ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo, får utan tillstånd innehas av den som har tagit hand om boet till dess

1.föremålen har överlåtits till någon som har rätt att inneha sådana föremål,

2.föremålen ska överlämnas enligt 2 § eller, i fråga om dödsbon, 14 kap. 4 §, eller

3.i fråga om konkursbon, konkursen har avslutats.

24

Prop. 2025/26:141

2 § Om skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo, får Polismyndigheten besluta att före- målen tills vidare ska förvaras av myndigheten eller någon annan som myndigheten anvisar, när det finns särskild anledning till det. Den som har hand om boet är skyldig att efter Polismyndighetens beslut lämna över föremålen till den som ska förvara dem.

3 § Bestämmelser om inlösen av skjutvapen, ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin som ingår i ett dödsbo finns i 14 kap.

11 kap. Ändring, reparation och skrotning

1 § Ett tillstånd att inneha ett skjutvapen upphör att gälla, om vapnet ändras så att det till funktions- eller verkningsgrad blir ett väsentligt annor- lunda vapen. Ett tillstånd upphör dock inte att gälla om

1.innehavaren har vapenhandlartillstånd och även det ändrade vapnet omfattas av tillståndet, eller

2.vapnet ändras endast i fråga om delar som inte omfattas av tillståndsplikt och vapnet fortfarande är lämpligt för ändamålet.

2 § Vid reparation av ett skjutvapen får, utan särskilt tillstånd, en för- sliten eller på annat sätt oanvändbar vapendel bytas ut mot en ny likadan.

Den som har särskilt tillstånd att inneha slutstycken, eldrör, pipor, stommar, lådor, trummor eller mantlar till skjutvapen eller armborst- stommar med avfyringsanordningar får utan tillstånd byta ut en sådan del mot en ny likadan, om den utbytta delen lämnas för skrotning och bytet genast anmäls till Polismyndigheten.

3 § För reparation eller översyn får ett skjutvapen lämnas till och till- fälligt innehas av den som har vapenhandlartillstånd eller vapenreparatörs- tillstånd som omfattar vapnet. För reparation eller översyn får ett vapen också lämnas till den som skulle ha rätt att låna och självständigt handha vapnet.

Den som med stöd av första stycket har tagit emot ett skjutvapen får provskjuta vapnet.

4 § Den som får ta emot ett skjutvapen för reparation eller översyn får även ta emot och tillfälligt inneha ett skjutvapen för ändring eller ombyggnad, förutsatt att även det ändrade vapnet omfattas av tillståndet eller rätten att ta emot vapnet. Om åtgärden innebär att skjutvapnet till funktions- eller verkningsgrad blir ett väsentligt annorlunda vapen får vapnet lämnas ut endast om innehavaren visar upp bevis om ett sådant tillstånd som avses i 1 § första stycket.

Den som med stöd av första stycket har tagit emot ett skjutvapen får provskjuta vapnet.

5 § Ett skjutvapen som ska skrotas ska lämnas till Polismyndigheten. Den som lämnar ett skjutvapen för skrotning ska också lämna tillstånds-

beviset för vapnet.

25

Prop. 2025/26:141 12 kap. Förvaring och transport

Allmänna aktsamhetskrav

1 § Den som innehar skjutvapen, ammunition eller ljuddämpare är skyl- dig att ta hand om föremålen och förvara dem eller hålla dem under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt dem.

Förvaring

2 § När ett skjutvapen inte används ska det förvaras i ett säkerhetsskåp eller i något annat lika säkert förvaringsutrymme.

Ett effektbegränsat skjutvapen och ett sådant föremål som enligt

1 kap. 4 § jämställs med ett skjutvapen får dock, med undantag för en stomme eller en låda, förvaras på något annat betryggande sätt. Ammunition och ljuddämpare ska förvaras under säkert lås eller på något annat lika betryggande sätt.

3 § Förvaring enligt 2 § av ett föremål som innehas av en enskild person ska ske i

1.innehavarens stadigvarande bostad, eller

2.en byggnad som är sammanbyggd med och tillgänglig från bostaden. Om en lika säker förvaring anordnas i någon annan bostad eller lokal

som personen har tillgång till får föremålen förvaras där. Vid bedöm- ningen av om förvaringen är lika säker ska det beaktas vilka möjligheter som finns att övervaka den plats där föremålen förvaras. För sådan förvaring krävs en anmälan till Polismyndigheten.

4 § En innehavare får lämna över sitt skjutvapen, sin ammunition eller sin ljuddämpare till någon annan för förvaring, om

1.innehavaren inte själv kan ta hand om föremålen,

2.det framstår som mer lämpligt, eller

3.det annars finns särskilda skäl.

För sådan förvaring krävs tillstånd om inte utlåning i motsvarande fall är tillåten enligt 9 kap. Tillstånd får beviljas endast om förvararen med hänsyn till laglydnad och övriga omständigheter är lämplig och kan erbjuda en säker förvaring. Tillståndet ska tidsbegränsas.

Den som förvarar vapnet får använda det endast om han eller hon har tillstånd att inneha vapen av samma typ.

5 § När det finns särskild anledning till det får tillstånd att inneha ett skjutvapen även i annat fall än som avses i 3 kap. förenas med villkor om att vapnet ska förvaras på ett visst sätt.

Säkerhetsåtgärder vid förflyttning av skjutvapen, ammunition och ljuddämpare

6 § Den som skickar eller transporterar skjutvapen, ammunition eller ljuddämpare ska vidta betryggande åtgärder för att förhindra att någon obehörig kommer åt föremålen. Vapnet ska vara oladdat och, i den utsträckning det är lämpligt, isärtaget och nerpackat.

26

tas av en polisman, jakttillsynsman som länsstyrelsen förordnat, kust- Prop. 2025/26:141 bevakningstjänsteman eller tulltjänsteman.

Sedan en vecka förflutit efter omhändertagandet ska vapnet återställas, om det inte har tagits i beslag eller det tillstånd som medfört rätt att inneha vapnet har återkallats. Detsamma gäller dessförinnan, om personen som medförde vapnet kan styrka sin rätt att ha detta med sig.

10 § Skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin som har tagits om hand ska lämnas tillbaka till en person som har rätt att inneha och förfoga över föremålen så snart det skäligen kan antas att det inte längre finns någon risk för missbruk.

Anmälningsskyldighet

11 § En läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha ett skjutvapen ska omedelbart anmäla detta till Polis- myndigheten. Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till omständigheterna står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd att inneha skjutvapen.

Den anmälningsskyldighet som läkare har enligt första stycket gäller även i fråga om en person som genomgår rättspsykiatrisk undersökning eller utredning enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.

12 § Om Polismyndigheten får kännedom om omständigheter som kan medföra att en person som tillhör hemvärnets personal är olämplig att inneha ett skjutvapen, ska myndigheten omedelbart underrätta Försvars- makten om dessa omständigheter. Om Säkerhetspolisen får kännedom om sådana omständigheter ska myndigheten i så stor utsträckning som dess verksamhet medger det underrätta Försvarsmakten om dessa.

14 kap. Inlösen

1 § Skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin ska lösas in av staten om

1.tillståndet som medför rätt att inneha föremålen har återkallats utan att de samtidigt har förverkats eller tagits i beslag,

2.innehavaren har avlidit,

3.ansökan har avslagits i fråga om tillstånd att inneha skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin som förvärvats genom arv, testamente eller bodelning, eller

4.en domstol har beslutat att skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin, som någon innehar utan att ha rätt till det, inte ska för- verkas eller åklagaren i ett sådant fall har beslutat att inte föra talan om förverkande.

Vid återkallelse av ett vapenhandlartillstånd på vapenhandlarens eget initiativ är staten inte skyldig att lösa in vapenhandlarens skjutvapen enligt första stycket 1.

29

Prop. 2025/26:141 2 § Skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin ska inte lösas in om föremålen lämnas för skrotning eller överlåts till någon som har rätt att inneha dem och om detta görs inom

1.ett år från det att innehavaren avled, eller

2.tre månader från det att

a)tillståndet som medförde rätt att inneha föremålen återkallades,

b)ansökan om tillstånd avslogs,

c)beslut i förverkandefrågan meddelades av en domstol eller en åklagare, eller

d)beslaget hävdes.

Skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin ska inte heller lösas in om ansökan om tillstånd att inneha föremålen görs inom den tid som anges i första stycket 1 eller 2. Om ansökan avslås ska föremålen lösas in, om de inte inom tre månader från dagen för beslutet i tillstånds- ärendet överlåts till någon som har rätt att inneha dem.

Polismyndigheten får medge förlängning av tidsfristerna i första och andra styckena, varje gång med högst sex månader.

3 § Om en enskild person som har tillstånd att inneha ett skjutvapen som avses i 4 kap. 11 § lämnar in det till Polismyndigheten ska vapnet lösas in av staten.

Ammunition till vapnet som är avsedd för samma ändamål som till- ståndet eller rätten till innehav av vapnet avser, samt ljuddämpare och vapenmagasin som passar till vapnet, ska också lösas in om föremålen lämnas in samtidigt som vapnet.

4 § En innehavare av skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapen- magasin som ska lösas in är skyldig att enligt Polismyndighetens beslut lämna över föremålen till myndigheten eller den som myndigheten bestämmer. Om det finns ett tillståndsbevis eller någon annan mot- svarande handling, ska även den lämnas till Polismyndigheten.

5 § För skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin som löses in ska ersättning betalas med ett belopp som motsvarar marknads- värdet.

För föremål som löses in enligt 3 § ska ersättning betalas med ett belopp som motsvarar föremålens marknadsvärde vid förvärvstillfället.

15 kap. Märkning

Märkning vid tillverkning och vissa överlåtelser

1 § Med tillverkning avses i denna lag framställning av ett sådant skjut- vapen och en sådan vapendel som anges i 2 och 3 §§. Med tillverkning avses även sådan ändring eller ombyggnad av ett skjutvapen som medför att det till funktions- eller verkningsgrad blir ett väsentligt annorlunda vapen.

Prop. 2025/26:141 5. användning av företrädare för en annan stats myndighet vid tillfällig tjänstgöring i landet.

8 § Polismyndigheten får efter ansökan medge undantag från skyldig- heten enligt 7 § att märka ett skjutvapen eller en vapendel, om föremålet är av särskilt stort historiskt värde och det finns särskilda skäl.

Om ansökan kommer in till Polismyndigheten inom en månad efter införseln gäller inte skyldigheten att märka föremålet enligt 7 § första stycket.

Om Polismyndigheten eller en domstol avslutar ärendet på något annat sätt än genom att bifalla ansökan, ska föremålet märkas inom en månad från det att beslutet eller domen fått laga kraft.

16 kap. Vapenregister

Vapenregistren

1 § Polismyndigheten ska med hjälp av automatiserad behandling föra de separata register som anges i 2–5 §§.

2 § Vapeninnehavarregistret ska innehålla uppgift om

1.personer och organisationer med tillstånd att inneha skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin,

2.fysiska personer med ett betydande inflytande över

a)en sammanslutning för målskytte med tillstånd att inneha skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin, eller

b)ett auktoriserat bevakningsföretag som är en juridisk person med till- stånd att inneha skjutvapen,

3. personer som har godkänts som vapenföreståndare, eller som ersättare för vapenföreståndare, för en organisation med tillstånd att inneha skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin,

4. personer som har godkänts som vapenhanterare för en organisation med tillstånd att inneha skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapen- magasin,

5. personer med tillstånd att låna skjutvapen,

6. personer som tillhör hemvärnets personal och som av Försvarsmakten har tilldelats skjutvapen för förvaring i bostaden,

7. personer som utan tillstånd får inneha skjutvapen som ingår i ett dödsbo eller konkursbo om det innehavda vapnet inte är effektbegränsat, och

8. personer och organisationer som för någon annans räkning får förvara skjutvapen, ammunition eller ljuddämpare samt, om förvaringen sker hos en skola, uppgift om den person som ansvarar för förvaringen.

Av vapeninnehavarregistret får det inte framgå vilka skjutvapen som Försvarsmakten har tilldelat någon som tillhör hemvärnets personal. Registret får inte användas för att göra automatiserade sammanställningar över personer som tillhör hemvärnets personal.

Prop. 2025/26:141

4 § Registret över vapenhandlare, vapenmäklare och vapenreparatörer ska innehålla uppgift om

1.personer och organisationer med vapenhandlartillstånd, vapenmäklar- tillstånd eller vapenreparatörstillstånd,

2.fysiska personer med ett betydande inflytande över en juridisk person som har vapenhandlartillstånd, vapenmäklartillstånd eller vapen- reparatörstillstånd,

3.personer som har godkänts som föreståndare, eller som ersättare för föreståndare, för en organisation med vapenhandlartillstånd, vapen- mäklartillstånd eller vapenreparatörstillstånd, och

4.personer som har godkänts att i en vapenhandlares ställe utöva uppsikt vid provskjutning.

5 § Registret över auktoriserade sammanslutningar för målskytte ska innehålla uppgift om sammanslutningar för målskytte som har auktori- serats enligt denna lag.

6 § Om ett tillstånd att inneha ett skjutvapen är ett förvärvstillstånd enligt 3 kap. 4 § ska detta framgå av vapeninnehavarregistret. Om tillståndet avser ett visst skjutvapen ska det framgå av vapenregistret att vapnet ska förvärvas.

Vapenregistrens ändamål

7 § De register som anges i 2–5 §§ ska ha till ändamål att

1.underlätta handläggningen av frågor om tillstånd enligt denna lag, och

2.tillhandahålla sådana uppgifter som behövs för att förebygga, för- hindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda eller beivra brott med anknytning till skjutvapen.

Bevarande och gallring av uppgifter i vapenregister

8 § Uppgifter om ett sådant skjutvapen och en sådan vapendel som avses i 15 kap. ska bevaras i de register som anges i 2–5 §§ i 30 år efter det att vapnet eller vapendelen har skrotats. Om skjutvapnet eller vapendelen har överförts till en mottagare i utlandet ska uppgifterna i stället bevaras i 30 år efter utförseln, om vapnet eller vapendelen inte dessförinnan har återförts.

Uppgifter om namn, adress och organisations- eller personnummer för den som har getts tillstånd att inneha ett sådant skjutvapen eller en sådan vapendel ska bevaras under samma tid.

När perioden om 30 år har löpt ut ska personuppgifter i vapenregister raderas.

9 § Uppgifter i vapeninnehavarregistret om personer som tillhör hem- värnets personal ska gallras när Försvarsmakten har meddelat att uppgiften inte längre är aktuell.

33

Prop. 2025/26:141 Utlämnande av uppgifter i vapenregister

10 § Personuppgifter som behandlas i de register som anges i 2–5 §§ och som är nödvändiga för att framställa rättsstatistik ska lämnas till den myndighet som ansvarar för att framställa sådan statistik.

11 § Om det är förenligt med svenska intressen, får personuppgifter som behandlas i de register som anges i 2–5 §§ lämnas till

1.Interpol eller Europol, eller till en polismyndighet eller åklagar- myndighet i en stat som är ansluten till Interpol, om det behövs för att organisationen eller myndigheten ska kunna förebygga, förhindra, upp- täcka, utreda eller beivra brott, eller

2.utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst.

Uppgifter får även lämnas till en utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation, om utlämnandet följer av en internationell överenskommelse som Sverige efter riksdagens godkännande har tillträtt.

12 § Säkerhetspolisen, Tullverket och Kustbevakningen får beviljas direktåtkomst till de register som anges i 2–5 §§.

En myndighet som har beviljats direktåtkomst ansvarar för att tillgången till personuppgifter begränsas till vad varje anställd behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Ytterligare föreskrifter om vapenregister

13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om

1.förande av de register som anges i 2–5 §§,

2.åtkomst till uppgifter i de registren,

3.digital arkivering, och

4.att personuppgifter som behandlas i de registren får lämnas ut även i andra fall än som avses i 10–12 §§.

17 kap. Behandling av personuppgifter i vapenregister och vapenärenden

Förhållandet till annan reglering

1 § Bestämmelserna i detta kapitel kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskydds- förordning.

Vid behandling av personuppgifter som omfattas av EU:s dataskydds- förordning gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslut- ning till den lagen, om inte annat följer av detta kapitel eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till denna lag.

34

personuppgifter i vapenregister och vapenärenden.

Behandling av känsliga personuppgifter

4 § Om uppgifter om en person behandlas, får de kompletteras med känsliga personuppgifter när detta är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen. Känsliga personuppgifter får också behandlas om det är nödvändigt för diarieföring eller om uppgifterna har lämnats till Polis- myndigheten i en anmälan eller liknande och behandlingen är nödvändig för handläggningen.

Vad som avses med känsliga personuppgifter framgår av artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning och 2 kap. 11–13 §§ brottsdatalagen (2018:1177).

5 § Det är förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Tillgång till personuppgifter

6 § Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad varje anställd behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Skadestånd vid personuppgiftsbehandling som omfattas av brottsdatalagen

7 § Bestämmelsen om skadestånd i 7 kap. 1 § brottsdatalagen (2018:1177) ska tillämpas om behandling av personuppgifter som omfattas av brottsdatalagen skett i strid med detta kapitel eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till denna lag.

18 kap. Straff och förverkande

Vapenbrott

1 § Den som uppsåtligen innehar ett skjutvapen utan att ha rätt till det eller överlåter, yrkesmässigt förmedlar eller lånar ut ett skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet döms för vapenbrott till fängelse i högst fem år.

Om brottet med hänsyn till risken för att vapnet skulle komma till brotts- lig eller annan skadlig användning och övriga omständigheter är att anse som mindre allvarligt, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms också den som har begått gärningen av oaktsamhet.

35

Prop. 2025/26:141 2 § Om ett brott som avses i 1 § första stycket är grovt, döms för grovt vapenbrott till fängelse i lägst fyra och högst sju år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om

1.vapnet har innehafts på allmän plats eller på en annan plats där människor brukar samlas eller har samlats eller i ett fordon på en sådan plats,

2.vapnet har varit av särskilt farlig beskaffenhet,

3.innehavet, överlåtelsen, förmedlingen eller utlåningen har avsett flera vapen,

4.vapnet har innehafts i en sådan miljö att det typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning, eller

5.gärningen annars har varit av särskilt farlig art.

Om ett brott som avses i 1 § första stycket är synnerligen grovt, döms för synnerligen grovt vapenbrott till fängelse i lägst sex och högst tio år. Vid bedömningen av om brottet är synnerligen grovt ska det särskilt beaktas om innehavet, överlåtelsen, förmedlingen eller utlåningen har avsett ett stort antal vapen eller flera vapen av särskilt farlig beskaffenhet.

Vid bedömningen enligt första och andra styckena ska ett enhandsvapen anses vara av särskilt farlig beskaffenhet, om det är kraftfullt eller har en särskilt farlig konstruktion eller utformning.

Vapenmärkningsbrott

3 § Den som uppsåtligen bryter mot någon av bestämmelserna om märk- ning i 15 kap. 2, 3, 4, 7 eller 8 § döms för vapenmärkningsbrott till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som uppsåtligen för- falskar eller utan lov utplånar, avlägsnar eller ändrar sådan märkning.

Till ansvar för brott mot någon av bestämmelserna om märkning i 15 kap. 7 eller 8 § döms det inte om gärningen är belagd med straff enligt 1 eller 2 §.

Missbruk av rätt att inneha skjutvapen

4 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet missbrukar rätten att inneha ett skjutvapen genom att använda det för något annat ändamål än det som han eller hon är berättigad till, döms för missbruk av rätt att inneha skjutvapen till böter eller fängelse i högst sex månader.

Olovlig befattning med ammunition och vapentillbehör

5 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet innehar ammunition utan att ha rätt till det döms för olovlig befattning med ammunition till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma gäller den som överlåter eller yrkesmässigt förmedlar ammunition till någon som inte har rätt att inneha den.

I ringa fall ska det inte dömas till ansvar för otillåtet innehav av ammunition.

6 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet innehar ljuddämpare eller vapenmagasin utan att ha rätt till det döms för olovlig befattning med vapentillbehör till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma

36

gäller den som överlåter eller yrkesmässigt förmedlar ljuddämpare eller Prop. 2025/26:141 vapenmagasin till någon som inte har rätt att inneha föremålen.

I ringa fall ska det inte dömas till ansvar för otillåtet innehav av ljud- dämpare eller vapenmagasin.

Olovlig handel och förmedling

7 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bedriver handel med skjut- vapen utan tillstånd döms för olovlig vapenhandel till böter eller fängelse i högst sex månader.

8 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet yrkesmässigt förmedlar skjutvapen utan tillstånd döms för olovlig vapenförmedling till böter eller fängelse i högst sex månader.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet yrkesmässigt förmedlar ammunition utan tillstånd döms för olovlig förmedling av ammunition till böter eller fängelse i högst sex månader.

Andra överträdelser av vapenlagen

9 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som upp- såtligen eller av oaktsamhet

1.bryter mot någon av bestämmelserna om överlämnande till förvaring hos någon annan i 12 kap. 4 § första stycket eller om transport i 12 kap. 6 § eller mot villkor i fråga om förvaring av skjutvapen som meddelats med stöd av denna lag,

2.bryter mot någon av bestämmelserna om förvaring i 12 kap. 1, 2 eller 4 § i fråga om skjutvapen, ammunition eller ljuddämpare som innehas av en sammanslutning för målskytte, en museihuvudman eller ett auktoriserat bevakningsföretag eller i fråga om skjutvapen som innehas av en vapen- handlare,

3.förvarar ett skjutvapen eller en ljuddämpare åt någon annan utan att det finns ett tillstånd till förvaringen, eller bryter mot bestämmelserna om användning vid förvaring i 12 kap. 4 § andra stycket,

4.medför ett skjutvapen i strid med bestämmelserna i 12 kap. 7 §, eller

5.bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 20 kap. 7 § genom att olovligen överföra skjutvapen eller ammunition till ett annat land.

I ringa fall ska det inte dömas till ansvar för överträdelse av be- stämmelserna i 12 kap. 7 §.

Till ansvar för otillåten förvaring av skjutvapen åt någon annan döms det inte om gärningen är belagd med straff enligt 1 eller 2 §.

10 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 20 kap. 8 § 1 genom att inte på föreskrivet sätt anmäla utförsel eller utlåning av skjutvapen.

Prop. 2025/26:141 Förverkande och beslag

12 § Ett skjutvapen som har varit föremål för brott som avses i 1–4 §§ ska förverkas om ett förverkande inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin som har varit föremål för brott som avses i 5 § första stycket eller 6 § första stycket. I stället för egendomen får dess värde förverkas. Om ett skjutvapen förverkas får även ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin som hör till vapnet förverkas.

Även vinster från brott enligt denna lag ska förverkas, om ett för- verkande inte är uppenbart oskäligt.

13 § Jakttillsynsmän som förordnats av länsstyrelsen samt personal vid Kustbevakningen och Tullverket eller särskilt förordnade tjänstemän vid länsstyrelsen har samma befogenhet som polismän att ta sådan egendom i beslag som skäligen kan antas bli förverkad enligt denna lag.

Åtal

14 § Om någon frivilligt lämnar in skjutvapen, ammunition, ljud- dämpare eller vapenmagasin till Polismyndigheten, får åtal för olovligt innehav av egendomen väckas mot honom eller henne av åklagaren endast om det är motiverat från allmän synpunkt.

Försök, förberedelse och stämpling

15 § För försök, förberedelse eller stämpling till grovt vapenbrott eller synnerligen grovt vapenbrott döms det till ansvar enligt 23 kap. brotts- balken.

19 kap. Överklagande

1 § Polismyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

2 § Ett beslut som gäller en fysisk person överklagas till den förvalt- ningsrätt inom vars domkrets personen var folkbokförd vid tidpunkten för beslutet.

Övriga beslut överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets det första beslutet i ärendet fattades.

3 § Polismyndighetens eller en domstols beslut enligt denna lag ska gälla omedelbart, om inte annat beslutas.

Polismyndighetens beslut om återkallelse av vapenhandlartillstånd, återkallelse av vapenmäklartillstånd, återkallelse av vapenreparatörs- tillstånd eller återkallelse av auktorisation ska dock gälla omedelbart endast om Polismyndigheten anger det i beslutet. Polismyndigheten får bestämma att beslutet ska gälla omedelbart om det finns särskilda skäl för det.

38

Polismyndighetens eller en domstols beslut som rör märkning av skjut- Prop. 2025/26:141 vapen eller vapendelar av särskilt stort historiskt värde ska, trots första

stycket, inte gälla omedelbart.

20 kap. Bemyndiganden

Föreskrifter som rör lagens och vissa bestämmelsers tillämpningsområde

Utvidgning av lagens tillämpningsområde

1 § Regeringen får meddela föreskrifter om att denna lag eller vissa före- skrifter i lagen ska tillämpas även i fråga om andra föremål än sådana som anges i 1 kap. 3 och 4 §§, om föremålen är särskilt ägnade att användas vid brott mot någons liv, hälsa eller personliga säkerhet.

Inskränkning av lagens tillämpningsområde

2 § Regeringen får meddela föreskrifter om att denna lag inte ska gälla i fråga om skjutvapen, ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin som en företrädare för en annan stats myndighet eller för Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån medför vid tillfällig tjänstgöring i Sverige eller vid resa för tjänsteändamål genom Sverige.

3 § Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Försvarsmakten får i enskilda fall besluta att lagen inte ska gälla skjutvapen, ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin som innehas av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

Undantag från bestämmelser om tillstånd

4 § Regeringen får meddela föreskrifter om

1.att bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 och 2 §§ inte ska gälla innehav av skjutvapen, ljuddämpare eller vapenmagasin som lämnats över från staten till

– statligt anställda eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen,

– den som för statens räkning tillverkar krigsmateriel, eller

– frivilliga försvarsorganisationer,

2.att bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 och 2 §§ inte ska gälla införsel av skjutvapen som lämnats över från staten till statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen, eller ammunition eller ljud- dämpare till sådana vapen, och

3.att bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla införsel av skjutvapen som medförs till Sverige enligt 8 kap. 5 §, eller ammunition eller ljuddämpare till sådana vapen.

5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillstånd för att inneha start- eller signalvapen.

39

Prop. 2025/26:141 2. lämna upplysningar till Polismyndigheten om inköpta och sålda vapen, befintligt vapenlager eller andra förhållanden som är av betydelse för myndighetens tillsyn, och

3. anmäla transaktioner.

Föreskrifter om övriga förutsättningar för tillstånd

20 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de övriga förutsättningar som ska vara uppfyllda för tillstånd enligt denna lag.

Föreskrifter om ändring och reparation

21 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som utöver bestämmelserna i 11 kap. ska gälla vid ändring och reparation av skjutvapen.

Föreskrifter om förvaring och transport

22 § Regeringen får meddela föreskrifter om

1.förutsättningarna för tillstånd till överlämnande för förvaring enligt 12 kap. 4 § till juridiska personer, och

2.undantag från kravet på anmälan för förvaring enligt 12 kap. 3 § andra stycket.

23 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.krav på vapensamlares, målskyttesammanslutningars, museihuvud- mäns, vapenhandlares, vapenreparatörers och gymnasieskolors förvaring av skjutvapen och på målskyttesammanslutningars förvaring av ammuni- tion eller ljuddämpare, och

2.vad som utöver bestämmelserna i 12 kap. ska gälla i fråga om transport av skjutvapen, ammunition och ljuddämpare.

Föreskrifter om avgifter

24 § Regeringen får meddela föreskrifter om storleken på de avgifter som får tas ut enligt 1 kap. 12 §.

Föreskrifter om vissa bevis och intyg

25 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.krav på att intyg om uppdrag som vapenhanterare, om lån av skjutvapen eller om uppdrag enligt 12 kap. 8 § ska lämnas eller visas upp,

2.krav på att bevis om tillstånd eller godkännande enligt denna lag ska medföras, visas upp eller lämnas till Polismyndigheten, och

3.undantag från krav på att lämna eller omhänderta bevis eller annan motsvarande handling.

42

Härigenom föreskrivs i fråga om vapenlagen (2026:000) dels att 14 kap. 3 § ska upphöra att gälla,

dels att 14 kap. 5 § ska ha följande lydelse.

förvärvstillfället.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2028.

27kap.

18 b §1

Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation får även användas i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brott som avses i andra stycket, om åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen.

Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation enligt denna paragraf får användas vid en förundersökning om

1.ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse

ifyra år,

2.grovt dataintrång enligt 4 kap. 9 c § andra stycket brottsbalken, om det kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i ett år,

3.våldtäkt eller våldtäkt mot barn enligt 6 kap. 1 § första stycket eller 4 § första eller andra stycket brottsbalken,

4.grovt bedrägeri enligt 9 kap. 3 § brottsbalken, om gärningen har begåtts med hjälp av elektronisk kommunikation och det kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i ett år,

5.utpressning enligt 9 kap. 4 § första stycket brottsbalken, om det kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i ett år,

6.grov utpressning enligt 9 kap. 4 § andra stycket brottsbalken,

7.allmänfarlig ödeläggelse eller grovt sabotage enligt 13 kap. 3 § första stycket eller 5 § brottsbalken,

8.krigsanstiftan eller grovt utlandsspioneri enligt 19 kap. 2 eller 6 b § brottsbalken,

9.grovt narkotikabrott enligt 3 § första stycket narkotikastrafflagen (1968:64),

11.grov narkotikasmuggling, grov vapensmuggling eller grov smuggling av explosiv vara enligt 6 § tredje stycket, 6 a § tredje stycket eller 6 b § tredje stycket lagen (2000:1225) om straff för smuggling,

12.grovt brott enligt 29 a § första stycket lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor,

13.grovt penningtvättsbrott eller näringspenningtvätt, grovt brott, enligt 5 § eller 7 § andra stycket lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, om det kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i ett år,

14.terroristbrott enligt 4 § terroristbrottslagen (2022:666),

15.ett brott som avses i 18 a § andra stycket 3, 4, 7, 8, 10, 13, 14, 17 eller 18,

Prop. 2025/26:141 16. försök, förberedelse eller stämpling till ett brott som avses i 1, 3, 6–12, 14 eller 15, om en sådan gärning är belagd med straff,

17.försök, förberedelse eller stämpling till ett brott som avses i 2, 4, 5 eller 13, om en sådan gärning är belagd med straff och det kan antas att gärningens straffvärde överstiger fängelse i ett år,

18.ett annat brott, om det kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i fyra år, eller

19.flera brott, om

a)det kan antas att samtliga brott har begåtts av en och samma person,

b)det kan antas att den samlade brottslighetens straffvärde överstiger fängelse i fyra år,

c)det kan antas att vart och ett av brotten har utgjort ett led i en brottslighet som har utövats i organiserad form eller systematiskt, och

d)det för vart och ett av brotten inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i sex månader eller det är fråga om försök, förberedelse eller stämpling till ett sådant brott, om en sådan gärning är belagd med straff.

Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation enligt denna paragraf får endast avse ett telefonnummer eller en annan adress eller en viss elektronisk kommunikationsutrustning som

1. det finns särskild anledning att anta att gärningsmannen eller någon annan som har medverkat till brottet eller brotten under den tid som tillståndet avser har använt eller kommer att använda, eller

2. det finns synnerlig anledning att anta att gärningsmannen eller någon annan som har medverkat till brottet eller brotten under den tid som tillståndet avser har kontaktat eller kommer att kontakta.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2026.

46

36 g §1

Om någon är skäligen misstänkt för att före femton års ålder ha begått ett brott som anges i andra stycket och åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen, får hemlig rumsavlyssning enligt 27 kap. 20 d § första stycket rättegångsbalken användas för att utreda brottet.

Hemlig rumsavlyssning enligt denna paragraf får användas vid en utredning om

1.ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse

ifem år,

2.människorov enligt 4 kap. 1 § första stycket brottsbalken,

4.grov vapensmuggling eller grov smuggling av explosiv vara enligt 6 a § tredje stycket eller 6 b § tredje stycket lagen (2000:1225) om straff för smuggling,

5.grovt brott enligt 29 a § första stycket lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor,

6.terroristbrott enligt 4 § terroristbrottslagen (2022:666),

7.försök, förberedelse eller stämpling till ett brott som avses i 1–6, om en sådan gärning är belagd med straff, eller

8.ett annat brott, om det kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i fem år.

Vid tillämpningen av denna paragraf gäller bestämmelserna i 27 kap. 20 e § andra och tredje styckena rättegångsbalken om vilken plats ett tillstånd till hemlig rumsavlyssning får avse och när ett sådant tillstånd får avse den skäligen misstänkte i stället för en viss plats.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2026.

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål1 ska ha följande lydelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2026.

3 §3

Krigsmateriel får inte tillverkas här i landet utan tillstånd.

2.tillverkning av enstaka skjutvapen och av ammunition för till- verkarens eget bruk,

3.årlig tillverkning för medicinska eller farmaceutiska ändamål eller för forskningsändamål av högst 100 gram kemiska produkter som klassificeras som krigsmateriel.

4 §4

Verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinningar rörande krigsmateriel och metoder för framställning av sådan materiel samt verksamhet som avser tillhandahållande av tekniskt bistånd till någon i utlandet får inte bedrivas här i landet utan tillstånd.

Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet bedriva sådan

1Lagen omtryckt 1997:689.

2Senaste lydelse 2011:469.

3Senaste lydelse 2018:135.

6 §5

Krigsmateriel får inte föras ut ur landet och tekniskt bistånd får inte lämnas till någon utanför landet utan tillstånd, om inte annat följer av denna lag eller annan författning. I fråga om programvara och tekniskt bistånd likställs med utförsel en överföring till utlandet genom telekommunikation eller på annat liknande sätt.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillstånd enligt första stycket, när det gäller utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet till ett annat land inom EES eller Amerikas förenta stater

1.om det är fråga om transitering,

2.om den som för ut krigsmaterielen ur landet eller lämnar det tekniska biståndet utanför landet eller mottagaren är en del av ett statligt organ eller en del av försvarsmakten,

3.om det är fråga om leveranser som Europeiska unionen, Nato, Internationella atomenergiorganet (IAEA) eller andra mellanstatliga organisationer gör i syfte att fullgöra sina uppdrag,

4.om utförseln eller lämnandet är nödvändigt för att genomföra ett samverkande program för krigsmateriel och tekniskt bistånd mellan EES-länder,

5.om utförseln eller lämnandet är kopplat till humanitär hjälp vid en katastrof eller som gåva i en nödsituation, och

6.om utförseln eller lämnandet är nödvändigt för eller efter reparation, underhåll, utställning eller demonstration.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utförsel av

1. skjutvapen och tillhörande ammunition för enskild persons räkning samt skjutvapen och därtill hörande ammunition för an- vändning vid jakt, tävling eller övning utom riket,

2. skjutvapen för reparation, översyn eller annan liknande åt- gärd,

3. skjutvapen som förts in i landet för åtgärd som avses i 2,

2 §

Lagen är tillämplig endast på följande varor:

1.krigsmateriel som avses i lagen (1992:1300) om krigsmateriel, och produkter som avses i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd,

2.narkotika som avses i narkotikastrafflagen (1968:64),

4.injektionssprutor och kanyler,

5.dopningsmedel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel,

6.springstiletter, springknivar, knogjärn, kaststjärnor, riv- eller nithandskar, batonger, karatepinnar, blydaggar, spikklubbor och lik- nande,

7.kulturföremål som avses i 5 kap. kulturmiljölagen (1988:950),

8.hundar och katter för annat ändamål än handel,

9.spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker, teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat enligt alkohollagen (2010:1622), tobaksvaror och elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare vid kontroll av åldersgränsen i 5 kap. 19 § lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter, tobaksfria nikotinprodukter vid kontroll av åldersgränsen i 21 § lagen (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter samt lustgas vid kontroll av mängdbegränsningen och åldersgränsen i 7 § lagen (2025:621) om lustgas,

10.nötkreatur, svin, får, getter, fjäderfän, fisk och reptiler,

11.andra djur än sådana som anges ovan och produkter av djur, om det finns särskild anledning att misstänka att smittsam sjukdom förekommer, att djuret eller djurprodukten på annat sätt utgör en allvarlig hälsorisk för människor eller djur, att medföljande dokument är ofullständiga eller felaktiga, att erforderliga dokument saknas eller att de villkor som i övrigt gäller för införseln inte är uppfyllda,

12.barnpornografi enligt lagen (1998:1443) om förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi,

13.varor som avses i lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor,

14.sprängämnesprekursorer enligt artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1148 av den 20 juni 2019 om saluföring

15.explosiva varor som avses i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, och

16.invasiva främmande arter.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

4 §2

Ett befordringsföretag ska till Tullverket anmäla om det i företagets verksamhet uppkommer misstanke om att en försändelse innehåller något av följande som kan tas i beslag enligt tullbefogenhetslagen

4.sådana explosiva varor som avses i 4 § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.

Försändelsen ska överlämnas till Tullverket om myndigheten begär det.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2026.

1.följa svensk lag och annan författning samt instruktioner som meddelas av behörig svensk myndighet,

2.alltid kunna styrka sin behörighet och identitet, och

3.kontakta Tullverket och rapportera vilka åtgärder som vidtagits och de omständigheter som förelegat.

Under gränsöverskridande förföljande eller övervakning får utländska tjänstemän inte bereda sig tillträde till bostäder eller andra platser som inte är öppna för allmänheten. Tjänstevapen får användas endast i nödvärnssituationer.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2026.

54

2 §1

Vid tillämpning av denna lag ska en vara anses ha förts in till eller ut från landet när den har förts över gränsen för svenskt territorium.

I denna lag förstås med

1.narkotika: sådana varor som anges i 8 § narkotikastrafflagen (1968:64),

3.explosiva varor: sådana varor som anges i 4 § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, och

4.tullbehandling: det som föreskrivs i tullagstiftningen om att en vara ska läggas upp på en anläggning för tillfällig lagring, bli föremål för ett tullförfarande eller återexporteras eller bli föremål för åtgärder enligt 3 kap. 6 § tullbefogenhetslagen (2024:710), då varan förs in till eller ut från landet.

12 §2

Den som uppsåtligen emballerar, transporterar, förvarar, döljer, bearbetar, förvärvar, överlåter eller ingår avtal om upplåtelse av panträtt i en vara som varit föremål för brott enligt 3–11 §§, döms för olovlig befattning med smuggelgods till böter eller fängelse i högst två år. Gärningen ska inte medföra ansvar, om den är ringa med hänsyn till befattningen, omständigheterna kring denna, egendomens beskaffenhet och värde samt övriga omständigheter.

Om gärningsmannen inte inser men har skälig anledning att anta att varan varit föremål för brott, döms till böter. Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar.

Ansvar enligt första eller andra stycket ska inte dömas ut, om gärningen är belagd med straff i

–1 § första stycket 1, 3 eller 4 narkotikastrafflagen (1968:64) eller i 2 eller 3 a § narkotikastrafflagen jämförd med dessa bestämmelser,

Prop. 2025/26:141 – 29 § andra stycket 2 eller 29 a § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2026.

56

2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) Prop. 2025/26:141 om åtgärder för att förhindra vissa särskilt

allvarliga brott

Härigenom föreskrivs att 1 a § lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ska ha följande lydelse.

1 a §1

Ett tillstånd till sådana tvångsmedel som avses i 1 § första stycket får också beviljas om

1.det med hänsyn till omständigheterna finns en påtaglig risk för att det inom en organisation eller grupp kommer att utövas brottslig verksamhet som innefattar

a) mord, människorov, allmänfarlig ödeläggelse eller grov allmän- farlig ödeläggelse enligt 3 kap. 1 §, 4 kap. 1 § första stycket eller 13 kap. 3 § första eller tredje stycket brottsbalken,

b) grovt narkotikabrott eller synnerligen grovt narkotikabrott enligt 3 § narkotikastrafflagen (1968:64),

d)grov narkotikasmuggling, synnerligen grov narkotikasmuggling, grov vapensmuggling, synnerligen grov vapensmuggling, grov smuggling av explosiv vara eller synnerligen grov smuggling av explosiv vara enligt 6 § tredje eller fjärde stycket, 6 a § tredje eller fjärde stycket eller 6 b § tredje eller fjärde stycket lagen (2000:1225) om straff för smuggling, eller

e)grovt brott eller synnerligen grovt brott enligt 29 a § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, och

2. det kan befaras att en person som tillhör eller verkar för organisationen eller gruppen medvetet kommer att främja denna verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2026.

eller lämna in till myndigheten.

Sekretess gäller, under motsvarande förutsättning som anges i första stycket, hos

1.Kammarkollegiet och Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jaktkortsregistret,

2.Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jägarexamens- registret,

3.en länsstyrelse för uppgift som hänför sig till register över verksam- heter för livsmedelskontroll, och

4.Polismyndigheten för uppgift som hänför sig till registret över uppdragstagare inom Nationella viltolycksrådet.

Ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § ska återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig föremål som omfattas av 22 § eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har informerats om omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av omhändertagandet.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2026.

5kap. 6 §1

Den som bedriver postverksamhet ska trots 1 § bistå Tullverket vid kontroll av en postförsändelse enligt tullbefogenhetslagen (2024:710). Detta gäller dock endast vid misstanke om att postförsändelsen innehåller något av följande som kan tas i beslag enligt den lagen:

4.sådana explosiva varor som avses i 4 § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2026.

Denna lag gäller för bevakning med beväpnad säkerhetspersonal ombord på svenskt fartyg i syfte att skydda fartyget, besättningen, passagerarna och lasten mot angrepp av utomstående personer. Lagen gäller i fråga om fartyg som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 725/2004 av den 31 mars 2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar och som befinner sig utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2026.

62

3§1

Beslut enligt denna lag får fattas i frågor om

1.Försvarsmaktens krigsorganisering och mobilisering,

2.totalförsvarspliktigas inkallelse och tjänstgöring i Försvarsmakten,

3.utbildning i utlandet enligt lagen (1994:588) om utbildning inom ramen för internationellt militärt samarbete,

4.svenska örlogsbesök i utlandet och flygningar till utlandet med svenska militära luftfartyg,

5.tillträde till svenskt territorium för utländska statsfartyg, stats- luftfartyg och militära fordon samt uppehåll på svenskt territorium för utländska statsfartyg, och

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2026.

Ett befordringsföretag ska till Tullverket anmäla om det i företagets verksamhet uppkommer misstanke om att en försändelse innehåller något av följande som kan tas i beslag enligt 8 kap. 10 § tullbefogenhets-

4.sådana explosiva varor som avses i 4 § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.

Försändelsen ska överlämnas till Tullverket om myndigheten begär det. Befordringsföretaget ska också på annat sätt medverka i Tullverkets kontrollverksamhet enligt tullagstiftningen i fråga om varor som befordras med post, på järnväg eller med luftfartyg.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2026.

2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:649) Prop. 2025/26:141 om förbud mot innehav av berusningsmedel

m.m. vid hem för vård eller boende

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (2018:649) om förbud mot innehav av berusningsmedel m.m. vid hem för vård eller boende ska ha följande lydelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2026.

2.lagen (1998:620) om belastningsregister,

3.lagen (1998:621) om misstankeregister,

4.lagen (2006:444) om passagerarregister,

5.lagen (2014:400) om Polismyndighetens elimineringsdatabas,

6.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1860 av den 28 november 2018 om användning av Schengens informations- system för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna,

7.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1861 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller, om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och om ändring och upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006,

8. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1862 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring och upphävande av rådets beslut 2007/533/ RIF och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 och kommissionens beslut 2010/261/EU,

9.lagen (2021:1187) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om Schengens informationssystem och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, eller

10.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2226 av den 30 november 2017 om inrättande av ett in- och utresesystem för registrering av in- och utreseuppgifter och av uppgifter om nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar medlemsstaternas yttre gränser, om fastställande av villkoren för åtkomst till in- och utresesystemet för brottsbekämpande ändamål och om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och förordningarna (EG) nr 767/2008 och (EU) nr 1077/2011.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2026.

3kap. 2 §1

Kustbevakningens direkta brottsbekämpning omfattar brott som rör

1.skyddslagstiftning i

a)lagen (2004:487) om sjöfartsskydd,

b)skyddslagen (2010:305), och

c)lagen (2016:319) om skydd för geografisk information,

2. sjötrafik och sjösäkerhet i

a)lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av

allmän farled och allmän hamn,

b)lagen (1983:294) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän flottled,

c)mönstringslagen (1983:929),

d)sjölagen (1994:1009),

e)lagen (1994:1776) om skatt på energi,

f)lagen (1998:958) om vilotid för sjömän,

g)fartygssäkerhetslagen (2003:364),

h)lagen (2006:263) om transport av farligt gods,

i)barlastvattenlagen (2009:1165), och

j)lagen (2021:626) om förarbevis för vattenskoter,

3.vattenförorening och miljö i

a)10 kap. 1 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg, och

b)29 kap. 1 § första stycket 1 miljöbalken i fråga om utsläpp från fritidsfartyg, samt 29 kap. 2–2 b §§, 4 § första stycket 1 j i fråga om otillåten hantering av ammunition som innehåller bly, 4 a § och 8 § första stycket 12 och 13 samma balk,

4. överträdelser av fiske- och jaktlagstiftning i

a)jaktlagen (1987:259),

b)fiskelagen (1993:787),

c)lagen (1994:1709) om EU:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken, och

a)2 kap. kulturmiljölagen (1988:950), och

b)lagen (1995:732) om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia,

6. Sveriges maritima zoner i

a)lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, och

b)lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,

Prop. 2025/26:141 7. trafikbrottslagstiftning i 4 och 4 a §§ lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, och

8.tullagstiftning i

a)inregränslagen (1996:701),

b)lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd,

c)lagen (2000:1225) om straff för smuggling,

d)lagen (2006:1329) om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff eller tortyr, m.m., och

e)tullagen (2016:253).

Brott som har begåtts i Sveriges maritima zoner omfattas alltid av den direkta brottsbekämpningen.

Kustbevakningens uppgift att självständigt förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet omfattar alla brott som begås i den maritima miljön och som har samband med myndighetens uppdrag.

Regeringen får meddela föreskrifter om att ytterligare brott med endast böter i straffskalan ska ingå i den direkta brottsbekämpningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2026.

68

2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (2023:339) Prop. 2025/26:141 om ändring i lagen (2018:1693) om polisens

behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område i stället för lydelsen enligt lagen (2023:339) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

1kap. 2 §

Denna lag gäller inte vid behandling av personuppgifter enligt

2.lagen (1998:620) om belastningsregister,

3.lagen (1998:621) om misstankeregister,

4.lagen (2006:444) om passagerarregister,

5.lagen (2014:400) om Polismyndighetens elimineringsdatabas,

6.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1860 av den 28 november 2018 om användning av Schengens informationssystem för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna,

7.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1861 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller, om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och om ändring och upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006,

8.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1862 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring och upphävande av rådets beslut 2007/533/ RIF och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 och kommissionens beslut 2010/261/EU,

9.lagen (2021:1187) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om Schengens informationssystem och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen,

10.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2226 av den 30 november 2017 om inrättande av ett in- och utresesystem för registrering av in- och utreseuppgifter och av uppgifter om nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar medlemsstaternas yttre gränser, om fastställande av villkoren för åtkomst till in- och utresesystemet för brottsbekämpande ändamål och om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och förordningarna (EG) nr 767/2008 och (EU) nr 1077/2011, eller

11.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1240 av den 12 september 2018 om inrättande av ett EU-system för reseuppgifter och

Prop. 2025/26:141 skyldigheter i övrigt. Om saken inte är enkel, eller om det annars behövs av särskilda skäl, ska ärendet överlämnas till allmän åklagare.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2026.

72

2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (2025:947) Prop. 2025/26:141 om ändring i lagen (2018:1693) om polisens

behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område i stället för lydelsen enligt lagen (2025:947) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

1kap. 2 §

Denna lag gäller inte vid behandling av personuppgifter enligt

2.lagen (1998:620) om belastningsregister,

3.lagen (1998:621) om misstankeregister,

4.lagen (2006:444) om passagerarregister,

5.lagen (2014:400) om Polismyndighetens elimineringsdatabas,

6.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1860 av den 28 november 2018 om användning av Schengens informationssystem för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna,

7.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1861 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller, om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och om ändring och upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006,

8.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1862 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring och upphävande av rådets beslut 2007/533/ RIF och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 och kommissionens beslut 2010/261/EU,

9.lagen (2021:1187) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om Schengens informationssystem och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen,

10.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2226 av den 30 november 2017 om inrättande av ett in- och utresesystem för registrering av in- och utreseuppgifter och av uppgifter om nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar medlemsstaternas yttre gränser, om fastställande av villkoren för åtkomst till in- och utresesystemet för brottsbekämpande ändamål och om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och förordningarna (EG) nr 767/2008 och (EU) nr 1077/2011,

11.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1240 av den 12 september 2018 om inrättande av ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) och om ändring av förordningarna (EU) nr 1077/2011,

73

Prop. 2025/26:141 (EU) nr 515/2014, (EU) 2016/399, (EU) 2016/1624 och (EU) 2017/2226, eller

12.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om Informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet av information mellan medlemsstaterna om viseringar för kortare vistelse, viseringar för längre vistelse och uppehållstillstånd (VIS- förordningen).

74

7.4.2, 10.4, 12.2.3, 13.3 och 14 och i författningskommentaren (avsnitt Prop. 2025/26:141 18.1). I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs dessutom vissa

språkliga och redaktionella ändringar.

Regeringen föreslår även en ändring av rättelsekaraktär i 18 kap. 12 § i förslaget till ny vapenlag (avsnitt 15.2). I förhållande till lagrådsremissens förslag flyttas dessutom ikraftträdandet av förslagen till den 1 juni 2026. Ändringarna är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över de förslagen.

4En ny vapenlag

4.1Vapenregleringen i dag

4.1.1Vapeninnehavarna

I januari 2024 fanns enligt Polismyndigheten drygt 660 000 registrerade vapeninnehavare i Sverige som tillsammans innehade drygt 2 miljoner skjutvapen, föremål som jämställs med skjutvapen och tillståndspliktiga vapendelar. Merparten av innehavarna är enskilda personer. Av övriga innehavarare är cirka 850 skytteorganisationer, 130 museihuvudmän och 25 auktoriserade bevakningsföretag.

Drygt 80 procent av alla registrerade skjutvapen och med skjutvapen jämställda föremål innehas för jakt och knappt 10 procent är vapen för målskjutning. Övriga ändamål, såsom minne, udda ändamål, samling och prydnad, är betydligt mindre vanliga. De flesta tillståndsgivna vapen är någon form av gevär eller annat tvåhandsvapen. Antal enhandsvapnen uppgick till ca 130 000 (cirka 6 procent) och antal helautomatiska vapen var ca 1 000 (0,05 procent).

Det är mycket ovanligt att legala vapen, det vill säga vapen som innehas med tillstånd eller med stöd av annan rätt, används vid brottslighet i kriminella miljöer.

Även staten innehar skjutvapen. De största statliga innehavarna är Försvarsmakten och Polismyndigheten (inklusive Nationellt forensiskt centrum som genomför undersökningar av beslagtagna vapen). Skjutvapen innehas även av Försvarets materielverk, Kustbevakningen, Tullverket, Försvarets forskningsanstalt, Luftfartsverket och Sveriges lantbruks- universitet samt Statens försvarshistoriska museer och vissa andra statliga museer.

4.1.2 Vapenregleringen

Prop. 2025/26:141 bestämmelser om vapen i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och om ammunition i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor med tillhörande förordningar.

Vapenlagen bygger i materiellt hänseende till stora delar på 1973 års vapenlag. I lagen har det därutöver tagits in sådana regler som ansetts nöd- vändiga med anledning av Sveriges medlemskap i EU. Därtill har bestämmelserna om straff för vapenbrotten setts över och sedan 2014 har inte mindre än fem straffskärpningar gjorts (se bl.a. prop. 2023/24:33).

Med skjutvapen förstås i vapenlagen vapen med vilka kulor, hagel, har- puner eller andra projektiler kan skjutas ut med hjälp av krutladdningar, kolsyreladdningar, komprimerad luft eller andra liknande utskjutnings- medel (1 kap. 2 §). Vad som sägs om skjutvapen gäller också

a)anordningar som till verkan och ändamål är jämförliga med skjut- vapen,

b)obrukbara vapen som i brukbart skick skulle räknas som skjutvapen,

c)start- och signalvapen som laddas med patroner,

d)armborst,

e)tårgasanordningar och andra till verkan och ändamål jämförliga anordningar,

f)slutstycken, eldrör, pipor, stommar, lådor, trummor och mantlar till skjutvapen, eller armborststommar med avfyrningsanordningar,

g)anordningar som kan bäras i handen och är avsedda att med elektrisk ström bedöva människor eller tillfoga dem smärta, och

h)anordningar som gör att skjutvapen kan användas med annan ammu- nition än de är avsedda för.

Enligt vapenlagen krävs det tillstånd för att inneha skjutvapen, ammuni- tion, ljuddämpare och vissa vapenmagasin. Tillstånd krävs vidare för att driva handel med skjutvapen, yrkesmässigt ta emot skjutvapen för repara- tion eller översyn, yrkesmässigt förmedla skjutvapen eller ammunition, eller föra in skjutvapen, ammunition eller ljuddämpare till Sverige (2 kap.).

Lagen innehåller även bestämmelser om bl.a. behandling av personupp- gifter i vapenregister och vapenärenden (1 a kap.), auktorisation och tillsyn av sammanslutningar för jakt- eller målskytte (2 kap.), krav på märkning av vapen och vapendelar (2 a kap.), utlåning av skjutvapen (3 kap.), ändring, reparation och skrotning av skjutvapen (4 kap.), förvaring och transport av skjutvapen och ammunition (5 kap.), återkallelse av tillstånd, omhändertagande av vapen och ammunition, m.m. (6 kap.), inlösen av vapen och ammunition (7 kap.) och vapen och ammunition i dödsbon och konkursbon (8 kap.). I 9 kap. finns bestämmelser om straff och för- verkande. I 10 kap. finns bestämmelser om överklagande av beslut enligt lagen och i 11 kap. finns bemyndiganden till regeringen, eller i vissa fall den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela vissa föreskrifter.

78

Regeringens bedömning

Den hittillsvarande vapenregleringen bör ändras för att skapa ett regelverk som inte i onödan försvårar för legala vapeninnehavare.

Regeringens förslag

En ny, tydligare och mer användarvänlig vapenlag ska ersätta den hittillsvarande vapenlagen.

Flera av bestämmelserna i den hittillsvarande vapenlagen ska föras över till den nya lagen och moderniseras språkligt.

Nödvändiga följdändringar ska göras i andra lagar.

Utredningens förslag

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna

Några remissinstanser, såsom Integritetsskyddsmyndigheten och Åklagar- myndigheten, tillstyrker förslaget. Övriga remissinstanser har inga syn- punkter på förslaget.

Skälen för regeringens bedömning och förslag

Det är angeläget med en reglering som underlättar för legala vapeninnehavare

Vapenregleringen utgör en avvägning mellan flera av samhällets intressen.

Åena sidan syftar reglerna till att motverka brott och förhindra olyckor med skjutvapen. Skjutvapen är farliga föremål som kan orsaka stor skada om de missbrukas. Vapen som avletts från den svenska legala marknaden står endast för en liten del av de vapen som används vid kriminella upp- görelser. Skjutvapenvåld begås oftast med illegala vapen och det är i regel fråga om enhandsvapen, som inte omfattas av den s.k. vapengarderoben. Det vanligaste är att illegala vapen smugglas in till landet. Antalet vapen som försvunnit från legala innehavare i Sverige och på så sätt hamnat på den illegala marknaden utgör en mycket liten andel i jämförelse med de vapen som kommit hit från illegala marknader i Europa. Man kan dock inte bortse från risken att en ökning i samhället av vapen av det slag som är av störst intresse för kriminella, kan leda till ökad avledning från den legala till den illegala marknaden. Europeiska unionen har också i sin strävan att motverka att vapen används i brottslig verksamhet skärpt reglerna på området bl.a. genom förbud för förvärv och innehav av vissa vapen och viss ammunition. För närvarande pågår en granskning av flera länders införlivande av EU:s vapendirektiv (Europaparlamentets och rådets direktiv [EU] 2021/555 om kontroll av förvärv och innehav av vapen [vapendirektivet]). Sverige mottog i maj 2025 en formell under- rättelse om bristfälligt införlivande av vapendirektivet i svensk rätt av EU- kommissionen (Ju2025/01052).

79