HD03100: 2026 års ekonomiska vårproposition

Prop. 2025/26:100

Innehållsförteckning

5.1Uppföljning av målet för den offentliga förvaltningens

5.3Uppföljning av utgiftstaket och bedömning av utgiftstakets nivå

7.5Förändring av utgiftsramar och takbegränsade utgifter 2027 och

7.6Utgifter som medger en avvikelse från målet för den offentliga

2

9.9Sveriges återhämtningsplan inom ramen för faciliteten för

3

Prop. 2025/26:100

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen godkänner förslaget till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 2).

2.Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt 11.1).

3.Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap och utgiftsområde 5 Internationell samverkan (avsnitt 11.2).

4.Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 22 Kommunikationer och utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt 11.3).

5

Prop. 2025/26:100

2Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

2.1Politiska utgångspunkter

I ett läge då den ekonomiska återhämtningen börjat ta fart riskerar den globala osäkerheten att återigen tynga utvecklingen i Sverige, denna gång till följd av kriget i Mellanöstern. Händelserna under våren är de senaste i en rad exempel de senaste åren som visar på att det skett ett skifte i världsekonomin och att de geoekonomiska riskerna blivit allt mer påtagliga. Tullar används som påtryckningsmedel och konkurrensen om investeringar och kompetens har hårdnat. Samtidigt begränsar den växande globala skuldsättningen många länders handlingsutrymme och skapar obalanser som kan utlösa eller förstärka ekonomiska problem.

I en sådan miljö höjs kraven på den ekonomiska politiken. Det finns betydande risker för en försämrad ekonomisk utveckling och finanspolitiken behöver utformas för att bygga skyddsbarriärer så att den svenska ekonomins återhämtning kan fortsätta. Den kommande tiden kan bli prövande för svensk ekonomi.

En styrka i detta är att Sverige i många avseenden står stabilt i ett prövande och osäkert omvärldsläge jämfört med många andra europeiska länder. Det är en styrka att bygga vidare på. För att säkerställa en fortsatt god ekonomisk utveckling behöver den ekonomiska politiken värna de starka svenska offentliga finanserna, prioritera att ansträngning ska löna sig och säkerställa att den svenska ekonomin är konkurrenskraftig.

När regeringen tillträdde var inflationen 10 procent och Sveriges tillväxt var bland de lägsta i EU. Genom en återhållsam finanspolitik tidigare under mandatperioden har regeringen bidragit till att bekämpa inflationen. Med hjälp av expansiva budgetar för 2025 och 2026 väntas Sverige i år tillhöra toppskiktet i EU vad gäller tillväxt. Arbetslinjen har stärkts genom ökade drivkrafter till arbete. Regeringens politik bidrar till att den strukturella arbetslösheten nu, för första gången på 20 år, bedöms sjunka trendmässigt framöver. Mellan 2022 och 2025 mer än halverades antalet skjutningar och antalet poliser i yttre tjänst är fler än någonsin. Asylinvandringen är den lägsta sedan 1985, vilket skapar bättre förutsättningar för integration för dem som redan invandrat hit. Energipolitiken har lagts om med ny kärnkraft i fokus – för att utsläppsfri el ska finnas där, till ett rimligt pris, även när det inte blåser. Skolpolitiken är nu inriktad på kunskap, ordning och reda. Klimatpolitiken har blivit mer rättvis, så att alla ska ha råd att bidra till omställningen i stället för att påtvingas orättvisa bördor. Det finns med andra ord anledning att se positivt på utvecklingen i Sverige. Vi är på rätt väg, men vi är inte framme.

I början av 2026 skapade nya hot om höjda tullar från den amerikanska administrationen osäkerhet såväl i världsekonomin som i Sverige. Kriget i Mellanöstern har lett till snabba ökningar i olje- och gaspriserna och stora rörelser på världens börser. Kriget riskerar att leda till högre energipriser samt riskerar att leda till brist på viktiga råvaror i år. Det är ännu för tidigt att säga hur svensk ekonomi kommer att påverkas i slutändan. Det beror i stor utsträckning på hur kriget utvecklas och hur utdraget det blir.

Regeringens bedömning är fortsatt att Sverige står starkt rustat i det osäkra omvärldsläget. Sverige har starka offentliga finanser. Produktiviteten och

7

Prop. 2025/26:100

sysselsättningsgraden är bland de högre i EU. Sverige rankas dessutom som EU:s mest innovativa land och har en finansmarknad i världsklass. Detta ger Sverige stark konkurrenskraft och handlingsutrymme. Regeringen har beredskap för att stötta svenska hushåll och företag ifall situationen förvärras till följd av kriget i Mellanöstern.

När regeringen utformade budgeten för 2026 befann sig Sverige i en lågkonjunktur och i ett osäkert omvärldsläge. Det innebar att Sverige inte kunde räkna med ekonomisk draghjälp från omvärlden. Lågkonjunkturen i Sverige är framför allt en följd av låg inhemsk efterfrågan. Därför riktade regeringen in sig på att stärka den inhemska efterfrågan genom åtgärder för att hårt arbetande människor ska få mer pengar i plånboken. Budgeten för 2026 är kraftfull – för en familj med en polis, en sjuksköterska och två barn i förskoleålder innebär den ca 1 800 kronor mer i månaden 2026 jämfört med 2025. Samma barnfamilj har 2026 drygt 5 000 kronor mer per månad att leva på jämfört med när regeringen tillträdde. Skatten har sänkts på bl.a. arbete, pension, el och sparande. Samtidigt har bostadsbidraget höjts för utsatta barnfamiljer med höga boendekostnader och skatten på sjuk- och aktivitetsersättning har sänkts. Den 1 april 2026 halverades matmomsen och arbetsgivaravgifterna för unga sänktes. Den 1 juli 2026 sänks även barnomsorgsavgiften. Syftet är att gjuta mod i ekonomin så att fler hårt arbetande människor, trots osäkerheten i omvärlden, kan se ljusare på framtiden. När regeringen och Sverigedemokraterna blickar fram mot nästa mandatperiod är målet att den ljusningen ska bli bestående. Detta kommer att vara den viktigaste ekonomiska uppgiften under de kommande åren.

De senaste tio åren har Sverige hanterat en rad kriser: migrationskrisen, pandemin, Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, den höga inflationen och den allt grövre brottsligheten. Stor politisk kraft har lagts på att hantera dessa kriser. Det var nödvändigt, men nu behöver fullt fokus riktas mot att stärka den svenska ekonomin. På så sätt kan Sverige bli mer konkurrens- och motståndskraftigt. Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att gå in i nästa mandatperiod med fokus på att bygga ett ännu starkare Sverige.

För att säkerställa en god ekonomisk utveckling även i dessa prövande tider arbetar regeringen efter en plan för ekonomin som består av tre delar. Det handlar om att fortsatt värna de offentliga finanserna, om att möjliggöra fler svenska jobb och om att ansträngning alltid ska löna sig. En välfärd att lita på, ett robust försvar och ett starkt rättsväsende – inget av det är möjligt utan en ekonomi som växer, är konkurrenskraftig och står på egna ben.

Regeringens plan för ekonomin i en osäker omvärld

Värna de starka offentliga finanserna

Sverige har en låg offentlig skuldsättning och offentliga finanser i världsklass. Nyligen bekräftades att Sverige är ett av nio länder som har högsta kreditbetyg hos de större kreditinstituten. Sveriges offentliga skuldsättning uppgår till 35 procent av BNP, vilket kan jämföras med genomsnittet i EU som överstiger 80 procent av BNP. Detta gör den svenska ekonomin motståndskraftig. Det finanspolitiska ramverket och den breda parlamentariska uppslutning som råder kring ramverket är centralt i detta sammanhang. Den styrkan ska värnas.

Efter att ha bekämpat inflationen har regeringens nästa steg varit att stötta ekonomin. År 2026 väntas Sverige hamna i tillväxttoppen i Europa. Det mest utmanande säkerhetsläget sedan andra världskriget har samtidigt krävt stora försvarssatsningar. Under mandatperioden har medlen till det militära försvaret fördubblats. Regeringen genomför nu den största upprustningen av svenskt försvar sedan kalla krigets början. Vid Natotoppmötet 2025 enades de allierade om ett höjt mål för försvarsutgifter. I

8

Prop. 2025/26:100

Sverige visade det sig finnas en stor enighet kring behovet av försvarssatsningar, då åtta riksdagspartier enades om att snabbt möjliggöra ytterligare upprustning genom en överenskommelse om att under en övergångsperiod lånefinansiera den fortsatta upprustningen av försvaret.

För att komma till rätta med den grova kriminalitet som alltför länge fått växa sig starkare i Sverige beräknas anslagen till rättsväsendet växa från 69 miljarder kronor 2023 till 108 miljarder kronor 2028, vilket motsvarar en ökning om mer än 50 procent. Regeringen har beslutat om en proposition med historiskt stora satsningar på transportinfrastrukturen i Sverige (prop. 2024/25:28). Utgångspunkten är att underhållsskulden för det svenska väg- och järnvägsnätet ska byggas bort så fort det är möjligt, samtidigt som det genomförs investeringar i ny infrastruktur.

Samtidigt finns det betydande risker kopplade till den globala ekonomiska utvecklingen. Tack vare de starka offentliga finanserna har Sverige ett mycket bättre läge att möta den globala turbulensen än de flesta andra jämförbara länder. Även efter de senaste årens hantering av återkommande kriser samt upprustningen av försvaret är den svenska skuldnivån fortsatt låg. Det kommer att krävas ett målmedvetet arbete för att säkerställa att så blir fallet även i framtiden. Styrkan i de offentliga finanserna behöver värnas och skuldsättningen ska hållas på en nivå i linje med skuldankaret.

Den globala ekonomin präglas av hög osäkerhet och Sverige behöver därför fortsatt säkerställa starka offentliga finanser under kommande år för att kunna stötta ekonomin vid behov. Genom att fortsätta genomföra tillväxtinriktad politik kan även reformutrymmet öka. Samtidigt har Sverige en hög nivå på de offentliga investeringarna framöver. För att värna styrkan i de offentliga finanserna, samtidigt som Sverige behåller en hög nivå på de offentliga investeringarna, bör nya större reformer i huvudsak vara finansierade under nästa mandatperiod.

Enligt den parlamentariska överenskommelsen om finansiering av försvaret och stöd till Ukraina (Fi2026/00095) ska den offentliga förvaltningens finansiella sparande vara i balans senast 2035. Det kräver att finansieringsåtgärder successivt genomförs. Det är rimligt att inleda detta arbete under nästa mandatperiod genom åtgärder som långsiktigt stärker den offentliga förvaltningens finansiella sparande.

Regeringen har visat att det går att finansiera reformer genom omprioriteringar i statens budget och utan att höja skattetrycket. Under mandatperioden har regeringen omprioriterat utgifter på uppemot 50 miljarder kronor. Det har möjliggjort reformer på såväl utgifts- som inkomstsidan, inte minst skattesänkningar på arbete och sparande. Framtida finansiering av reformer bör inte motverka motståndskraften och konkurrenskraften i den svenska ekonomin. Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att framtida reformer inte ska finansieras med höjda skatter på arbete eller sparande. Åtgärder som minskar de arbetade timmarna i ekonomin bör också undvikas.

Genom ansvarsfullt finansierade reformer under kommande mandatperiod, i kombination med att finansieringen av försvaret börjar fasas in, säkerställer regeringen att det finns ekonomiskt handlingsutrymme om den ekonomiska turbulensen tilltar och Sverige drabbas av ytterligare negativa ekonomiska chocker. Att nya reformer i huvudsak finansieras är därtill viktigt för att upprätthålla den långsiktiga trovärdigheten för de offentliga finanserna. Därigenom undviks onödigt höga räntor på den offentliga skulden och finanspolitiken bidrar till att inflationsförväntningarna fortsatt är förankrade vid inflationsmålet.

9

Prop. 2025/26:100

Fördjupning 2.1 Beslutade investeringar med brett politiskt stöd begränsar det framtida budgetutrymmet

Sverige står inför flera utmaningar som kräver stora investeringar. Det handlar om statens grundläggande ansvar att skydda medborgarna och deras frihet från hot från främmande makt och brottslighet. Det handlar om att säkerställa en välfärd att lita på. Det handlar också om att fortsätta bygga ett Sverige där människor ges goda möjligheter till arbete och utveckling, och där företag är villiga att investera och ta risker. På så sätt säkerställs att Sverige förblir ett tryggt och rikt land att leva i. Detta behöver göras samtidigt som den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna värnas. Hållbara finanser är viktiga för att säkerställa att Sverige i framtiden inte ska hamna i en situation där landet riskerar en offentligfinansiell kris. Hållbara finanser är också viktiga här och nu eftersom en fortsatt budgetdisciplin och låg offentlig skuldsättning ökar möjligheterna för finanspolitiken att stötta hushåll och företag vid kriser eller ekonomiska chocker.

Sverige är i en fas av stora investeringar för framtiden. Regeringen gör historiska satsningar för att bygga Sverige starkare och tryggare. Under mandatperioden har regeringen investerat kraftigt i rättsväsendet, forskningen, infrastrukturen och försvaret, men behovet är fortsatt stort och dessa investeringar behöver fortsätta under nästa mandatperiod. För att en långsiktigt hållbar finanspolitik ska kunna fortsätta att föras behöver dessa permanenta utgiftsökningar, i enlighet med det finanspolitiska ramverket, finansieras så att målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande uppnås. Utgifternas omfattning begränsar budgetutrymmet den kommande mandatperioden. Det finanspolitiska ramverket medger en tillfällig avvikelse från målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande för nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina 2026–2034. Det finansiella sparandet ska vara i balans senast 2035. Det kräver att finansieringsåtgärder successivt införs.

Även om utrymmet för nya reformer är begränsat under den kommande mandatperioden kommer regeringen ha möjlighet att bedriva sin politik. Det kommer dock krävas prioriteringar. Regeringen värnar målet om långsiktigt hållbara finanser, och prioriterar trygghet och långsiktig tillväxt samt att hårt arbetande människors ansträngningar ska belönas. Det är att ta ett helhetsansvar för den ekonomiska politiken.

Fler svenska jobb

Det råder stenhård konkurrens om investeringar och kompetens i världen, där inte minst USA och Kina konkurrerar om produktion och företagsetableringar. Det pressar Europa och det pressar Sverige. Fullt fokus behöver nu vara på att det ska vara lönsamt att arbeta och attraktivt att investera och skapa jobb i Sverige. Budgeten för 2026 ökar efterfrågan i ekonomin och regeringen har ett flertal gånger gjort det mer lönsamt att arbeta och utbilda sig. Tillväxten väntas ta fart – Sverige bedöms ligga i toppskiktet i EU 2026 – och leda till fler svenska jobb. Framåt blir det viktigt att stärka både EU:s och Sveriges konkurrenskraft genom att se till att fler företag kan starta, växa och utvecklas i Sverige. Då är ökad handel en viktig del. Med högre tullar på export till USA är det naturligt att etablera fler handelsvägar. EU:s frihandelsavtal med Indien och Mercosur-länderna är viktiga i det arbetet. Regeringen arbetar för att fler frihandelsavtal ska slutas, bl.a. med länder i Sydostasien. Förhandlingar pågår även mellan EU och Storbritannien om en närmare handelsrelation.

Goda skattevillkor är avgörande för ett konkurrenskraftigt näringsliv. Under mandatperioden har regeringen förbättrat villkoren för företagen, bl.a. genom att

10

Prop. 2025/26:100

förlänga tidsgränsen för expertskatt och höja beloppsgränsen i det s.k. FoU-avdraget. Vidare innebär de enklare och förbättrade skattereglerna för delägare i fåmansföretag (de s.k. 3:12-reglerna) sänkt skatt för 60 000 företagare och att regelbördan minskar med en tredjedel. Regeringen har minskat företagens administrativa kostnader och kvittokrångel betydligt genom att avskaffa kravet på bevarande av räkenskapsinformation i original samt höjt omsättningsgränsen för mervärdesskatt. Arbetsgivaravgifterna för unga har sänkts tillfälligt. Omvärldsläget gör att Sverige inte kan slå av på takten. I stället krävs beredskap framåt för att ytterligare förbättra villkoren för de svenska företagen. Möjligheterna till kompetensutveckling bör stärkas.

Sverige har en finansmarknad i världsklass. Svenskarna har den högsta andelen av sitt sparande i finansiella instrument och produkter i hela EU. Europeiska kommissionen har t.ex. rekommenderat övriga EU-länder att införa sparande- och investeringssparkonton efter svensk förlaga för att stärka sin kapitalbildning och konkurrenskraft. Medan åtskilliga miljarder placerats på sparkonton runt om i Europa bidrar svenskarnas sparande i aktier och fonder till riskkapital i företagen, entreprenörskap och tillväxt. För att göra sparande på investeringssparkonto (ISK) ännu mer attraktivt har en skattefri grundnivå införts. Från och med den 1 januari 2026 uppgår den skattefria nivån till 300 000 kronor.

En stabil och fungerande energiförsörjning är avgörande för att företag ska vilja etablera sig och vara verksamma i Sverige. Byggandet av ny kärnkraft är en omfattande investering och tar tid, men är helt nödvändigt för att det ska finnas tillräckligt med planerbar baskraft när Sverige elektrifieras. För att möjliggöra kärnkraftens bidrag till den svenska energiförsörjningen i fortvarighet kan ramarna för hanteringen och ansvarsfördelning gällande använt kärnbränsle från nya kärnkraftsreaktorer behöva utvecklas. Regeringen har inlett ett sådant arbete.

Ansträngning ska löna sig

Regeringen står på de hårt arbetande människornas sida. Höga skatter på arbete och alltför generösa bidragssystem hämmar drivkrafterna till arbete. Därför har skatten på arbete, efter initiativ från regeringen, sänkts tre gånger under mandatperioden med inriktning på låga och medelhöga inkomster. Under 2026 fortsätter också genomförandet av regeringens bidragsreform med bl.a. ett bidragstak för mottagare av försörjningsstöd i syfte att det ska löna sig mer att arbeta än att leva på bidrag. Det är både rätt och rättvist. Andra delar av bidragsreformen är införandet av kvalificeringskrav inom socialförsäkringen, med ett snabbspår för kvalificering genom arbete, aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd samt en tillfällig jobbpremie för den som blivit självförsörjande genom arbete. Aktivitetskravet för mottagare av försörjningsstöd och jobbpremien införs under 2026 och reformens övriga förslag vid årsskiftet 2026/27.

På samma sätt ska det löna sig bättre att ha arbetat. På regeringens initiativ har skatten sänkts på pensioner i samma utsträckning som på arbete. Inriktningen för regeringens arbete framöver kommer vara att stärka kopplingen mellan arbete och pension och öka det s.k. respektavståndet, dvs. skillnaden i pension mellan den som har arbetat ett helt yrkesliv och den som har arbetat lite eller inte alls. Det ska vara en tydlig skillnad att ha arbetat och varit med och byggt Sverige jämfört med att inte ha gjort det.

Utöver att drivkrafterna för att påbörja utbildning eller att gå till arbete inte är tillräckligt starka har många arbetslösa saknat tillräckliga möjligheter att ta de arbeten som efterfrågats av arbetsgivare för att de saknat rätt kvalifikationer. Detta är i synnerhet ett problem bland personer födda utanför Europa där många arbetslösa saknar gymnasial utbildning. För att stärka kvalifikationerna hos de arbetslösa som har en svagare anknytning till arbetsmarknaden och för att de ska närma sig en anställning

11

Prop. 2025/26:100

och egen försörjning har regeringen vid flertalet tillfällen tillfört medel för fler platser inom t.ex. yrkeshögskolan och yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå samt för arbetsmarknadsutbildningar inom vård.

Det är även angeläget med sysselsättning för personer i grupper med nedsatt arbetsförmåga. Samhall Aktiebolag fyller en viktig funktion på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning som inte bedöms kunna få annat arbete och vars behov inte kan tillgodoses genom andra insatser. Därför är det viktigt för regeringen att bolaget har goda ekonomiska förutsättningar för sin verksamhet. För närvarande är Samhalls ekonomi ansträngd. Regeringen avser att återkomma om behovet av förstärkning till Samhalls merkostnadsersättning i budgetpropositionen för 2027.

Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att fler, inte färre, arbetade timmar behövs i ekonomin. Regeringens bidragsreform bedöms tillsammans med sänkt skatt på arbete leda till fler arbetade timmar i ekonomin. Regeringens politik bedöms även minska den strukturella arbetslösheten framöver. Den här vägen ska Sverige fortsätta på.

Fördjupning 2.2 Mer pengar i hushållens plånböcker

Den höga inflationen under 2022 och 2023 ledde till en tydlig försvagning av den genomsnittliga löntagarens köpkraft. När lönerna ökade betydligt långsammare än priserna raderades i praktiken tio års reallöneökningar ut på bara två år. Under mandatperioden har regeringen därför vidtagit flera åtgärder för att stötta hushåll som fått sin ekonomi pressad av den höga inflationen, bl.a. genom sänkt skatt på arbete och pension, tillfälligt tilläggsbidrag inom bostadsbidraget, höjda gränser för bostadskostnader i bostadsbidraget, åtgärder för att dämpa drivmedelspriserna, höjda ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen, elstöd för att lindra effekterna av höga energipriser, sänkt energiskatt på el, tillfälligt sänkt mervärdesskatt på livsmedel samt lägre beskattning för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Den 1 juli 2026 sänks även avgifter inom maxtaxan för barnomsorg.

En familj med en polis, en sjuksköterska och två barn i förskoleålder beräknas, under perioden 2022–2026, få en total nominell förstärkning av sin hushållsekonomi med ca 13 300 kronor per månad. Regeringens politik under mandatperioden, tillsammans med årliga indexeringar av grundavdraget och jobbskatteavdraget, beräknas bidra med drygt 5 000 kronor per månad. Ett ensamstående vårdbiträde med två barn och ett sammanboende pensionärspar förväntas få en nominell förstärkning med omkring

4 900 respektive 5 600 kronor per månad. Regeringens politik beräknas tillsammans med indexeringar bidra med ca 3 200 respektive 2 300 kronor per månad för dessa båda hushållstyper. För samtliga typhushåll beräknas den nominella förstärkningen av hushållsekonomin överstiga den totala inflationen på 12,5 procent mellan 2022 och 2026. Regeringens politik och indexeringar har således bidragit till att hushållens ekonomi har stärkts under mandatperioden. Utan dessa åtgärder skulle många fler hushåll ha fått en real inkomstminskning.

Sammantaget bedöms regeringens politik ha störst positiv effekt för den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard. Regeringens reformer har därför inneburit en minskning av inkomstspridningen och andelen med låg inkomststandard. De är en del av förklaringen till att inkomstklyftorna i Sverige totalt sett har minskat sedan 2022.

12

Prop. 2025/26:100

Tabell 2.1 Förändring av hushållsekonomin under mandatperioden för löntagare och pensionärer

Kronor per månad (uttryckt i löpande priser) och procent

1Polisen och sjuksköterskan antas arbeta heltid och 2026 ha månadslöner på 47 500 respektive 45 300 kronor (40 800 resp. 39 200 kronor 2022). De antas tillsammans förbruka 1 000 liter bensin och 10 000 kWh el per år.

2Det ensamstående vårdbiträdet med två barn antas arbeta heltid och 2026 ha en månadslön på 30 600 kronor

(28 400 kronor 2022), en hyreskostnad på 8 900 kronor per månad (7 550 kronor 2022) och förbruka 800 liter bensin respektive 4 000 kWh el per år.

3Det sammanboende pensionärsparet antas ha en pensionsinkomst på 25 000 kronor per person och månad 2026 (23 300 kronor 2022), en total bensinförbrukning på 700 liter per år och en elkonsumtion på 3 000 kWh per år.

4I delposten ”effekt av ökade löner och pensioner m.m.” ingår även effekten att den genomsnittliga kommunalskattesatsen och begravningsavgiften ökar mellan 2022 och 2026 samt effekterna av att tillfälliga åtgärder som infördes av den förra regeringen 2018–2022 (en tillfällig skattereduktion på arbetsinkomster och en tillfällig höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer) upphörde att gälla under innevarande mandatperiod.

5Beräkningar av effekter på hushållens utgifter av tillfälligt sänkt mervärdesskatt på livsmedel baseras på Konsumentverkets antaganden om en rimlig konsumtionsstandard för olika hushållstyper (september 2025). Observera att beräkningsmetodiken inte beaktar åtgärder som både har införts och upphört under mandatperioden, t.ex. de elstöd på närmare 30 miljarder kronor som betalades ut till hushållen 2023. Beräkningen inkluderar även sänkt drivmedelsskatt till EU:s miniminivå 1 maj–30 september 2026.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

13

Prop. 2025/26:100

Åtgärder i en osäker omvärld

Samtidigt med denna proposition lämnar regeringen propositionen Vårändringsbudget för 2026 (prop. 2025/26:99) till riksdagen. Regeringen avser också att lämna en extra proposition med förslag till ändringar i statens budget till riksdagen. I propositionerna presenteras bl.a. stöd till hushåll till följd av ökade energipriser, åtgärder för stärkt förmåga i totalförsvaret och åtgärder för en välfärd att lita på. Därutöver ska den s.k. Miniminivåutredningens förslag kompletteras.

Efter många år präglade av krishantering bygger regeringen nu ett starkare och tryggare Sverige i en turbulent omvärld.

Stöd till hushåll till följd av ökade energipriser

Kriget i Mellanöstern har inneburit en störning på de globala energimarknaderna och medfört snabba prisökningar på olja och gas, vilket – om utvecklingen blir långvarig – riskerar att hämma den ekonomiska utvecklingen globalt och i Sverige. Högre energipriser kan medföra att hushållen förlorar köpkraft, samtidigt som företagen kan få högre produktionskostnader. Fortsatt osäkerhet kring energiförsörjning och handelsflöden kan därutöver hålla tillbaka investeringar och sysselsättningen, vilket sammantaget fördröjer den ekonomiska återhämtningen. Kriget har även skadat nödvändig infrastruktur, hindrat energileveranser och riskerar att få långvariga konsekvenser för regionen och världen.

För att motverka stigande drivmedelspriser avser regeringen att föreslå en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel till EU:s minimiskattenivå. För att ha beredskap att kunna vidta ytterligare åtgärder har regeringen skickat in en ansökan till kommissionen om tillstånd till att sänka skatten på bensin och diesel under minimiskattenivån. Dessa förslag kompletterar regeringens tidigare initiativ till sänkt skatt på drivmedel och sänkt reduktionsplikt, vilka har bidragit till att det har blivit billigare att tanka och att Sverige har bland de lägsta drivmedelsskatterna inom EU. Det gör stor skillnad för den som är beroende av bilen för att ta sig till och från jobbet. Därtill underlättas vardagslivet ekonomiskt för många svenskar genom den halverade mervärdesskatten på livsmedel och den sänkta barnomsorgsavgiften.

Den kalla vintern har också inneburit höga elpriser i stora delar av landet. För att stötta hushållen föreslår regeringen att ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd utbetalas för månaderna januari och februari 2026.

Stabila priser är viktiga för att enskilda ska kunna planera sin ekonomi och leva på sin lön. För att elpriserna inte ska vara ohanterligt höga och skifta med vädret har regeringen skapat förutsättningar för investeringar i ny kärnkraft i Sverige för första gången på 40 år. Sverige ska ha full bestämmanderätt över kapacitetsavgifterna, och det är oacceptabelt att de utan Sveriges medgivande används till att bekosta åtgärder i andra EU-länder. Regeringen avser också fortsatt att verka för att det finns EU- rättsliga förutsättningar för att kapacitetsavgifterna framöver ska kunna användas för möjliga elstöd eller för att täcka delar av kostnaderna för att bygga ut planerbar energi.

För att minska både oljeberoendet och utsläppen av växthusgaser föreslår regeringen en satsning för att under 2026 öka statliga myndigheters inköp av fossilfria drivmedel eller elektriska alternativ. Satsningen riktas i synnerhet till de statliga myndigheter som har förutsättningar och stor potential till utsläppsminskningar. Vidare föreslås att elbilspremien inom den sociala klimatfonden förstärks 2026 så att fler kan få möjlighet att ansöka om elbilspremien. Sammantaget bedöms de åtgärder som nu föreslås minska utsläppen 2026.

14

Prop. 2025/26:100

Fortsatt förstärkning av totalförsvaret

Regeringen har under mandatperioden genomfört kraftfulla satsningar på det civila försvaret och bedömer att ytterligare åtgärder behöver vidtas. Enligt den parlamentariska överenskommelsen om finansiering av försvaret och stöd till Ukraina får tillskott till försvaret som lånefinansieras maximalt uppgå till 300 miljarder kronor. Av dessa får högst 50 miljarder kronor användas för investeringar i fysisk infrastruktur och lagerhållning av livsmedel, läkemedel och drivmedel som en del av det civila försvaret. Av medlen till det civila försvaret har ca 11 miljarder kronor fördelats efter förslag i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1). Medlen ska i huvudsak användas för satsningar på livmedelsberedskap, lagerhållning av sjukvårdsprodukter och decentraliserad försörjningsberedskap.

En välfungerande och ändamålsenlig infrastruktur är central för att upprätthålla samhällets funktionalitet vid höjd beredskap och ytterst krig. Därför bedömer regeringen att ca 30 miljarder kronor bör avsättas under perioden 2026–2034 för investeringar i transportinfrastruktur som är prioriterade för det militära försvaret, vilket också kan öka totalförsvarsförmågan. Prioriterade områden är bl.a. åtgärder i järnvägsnätet och uppbyggnad av en reservhamn på Gotland. I propositionen Vårändringsbudget för 2026 föreslås att det avsätts medel för att påbörja förberedande arbete för dessa objekt. För det militära försvaret är det särskilt angeläget att påbörja förberedande åtgärder för att stärka järnvägsstråk i såväl nord-sydlig riktning som öst- västlig riktning. En ny reservhamn kan öka motståndskraften inom sjöfarten och bedöms utgöra en viktig del av totalförsvaret. Regeringen föreslår även i samma proposition att medel avsätts för investeringar i reservkraftverk vid landets drivmedelsdepåer i syfte att stärka försörjningsberedskapen inom energisektorn. En robust, säker och modern kommunikationslösning för aktörer inom bl.a. områdena allmän ordning, säkerhet och hälsa är också avgörande för ett välfungerande totalförsvar. Regeringen beräknar därför i propositionen Vårändringsbudget för 2026 att medel tillförs för det fortsatta arbetet med att etablera det nya nationella kommunikationssystemet Rakel generation 2.

Återstående medel till civilt försvar enligt den parlamentariska överenskommelsen om finansiering av försvaret och stöd till Ukraina bör användas till förstärkt försörjningsberedskap inom områdena energi, hälso- och sjukvård och livsmedel. Regeringen avser att återkomma med en närmare prioritering av medlen. Sammantaget bedömer regeringen att denna inriktning skapar förutsättningar för att höja förmågan i totalförsvaret på ett sätt som är nödvändigt sett till det omvärldsläge som Sverige och Europa befinner sig i.

Det allvarliga säkerhetspolitiska läget understryker nödvändigheten i att snabbt höja det svenska underrättelsesystemets samlade förmåga. Regeringen och Sverigedemokraterna påbörjar nu en reformering av Sveriges underrättelseverksamhet och under 2027 inrättas en ny myndighet för Sveriges utrikes underrättelser. Regeringen föreslår därför att det 2026 tillförs medel för att påbörja arbetet med den nya myndigheten och beräknar även avsätta permanenta tillskott kommande år. Vissa av Försvarsmaktens uppgifter kommer till följd av detta att överföras till och inordnas i den nya myndigheten. Utgifterna för underrättelsearbetet kommer fortsatt att inkluderas i de utgifter som Sverige rapporterar in som försvarsutgifter till Nato.

Sverige har ett strategiskt intresse av att ha en stark närvaro i Arktis, särskilt i ljuset av ett nytt säkerhetspolitiskt läge och Natomedlemskapet. Regeringen bedömer att Sveriges ledande position inom polarforskning och oberoende tillträde till Arktis behöver säkras. Hänsyn ska även tas till vår kapacitet för utbyggnad och reparation av undervattensinfrastruktur. Regeringen avser att närmare utreda hur Sverige kostnadseffektivt kan säkra tillgången till en forskningsisbrytare.

15

Prop. 2025/26:100

Rymdens roll som en strategisk och operativ domän blir tydligare för allt fler aktörer, inklusive Nato och EU. För att ytterligare stärka Sveriges position som rymdnation föreslår regeringen ett kapitaltillskott till SSC Space för att utveckla rymdbasen Esrange Space Center.

En välfärd att lita på

Sverige ska vara ett land med en välfärd att lita på. När regeringen tillträdde var inflationen 10 procent. Det innebar en hård press på kommuners och regioners ekonomi, inte minst genom kraftigt ökade pensionskostnader. För att stötta kommuner och regioner och undvika uppsägningar i vården, skolan och omsorgen fick kommunsektorn, på regeringens initiativ, kraftiga tillskott. De generella statsbidragen har permanent ökat med 16 miljarder under mandatperioden. I budgetpropositionen för 2023 utgjorde reformer till välfärden en tredjedel av reformutrymmet och i budgetpropositionen för 2024 var den andelen hela 40 procent. Inflationen har minskat och ligger sedan 2025 omkring Riksbankens mål på 2 procent, vilket har gjort att kostnadstrycket i kommunsektorn minskat kraftigt. De ekonomiska förutsättningarna för kommunerna och regionerna bedöms framöver vara goda.

Arbetet med att stärka välfärden fortsätter och regeringen föreslår ytterligare åtgärder på området i Vårändringsbudget för 2026. Semestertider innebär årligen utmaningar för hälso- och sjukvården. För att upprätthålla bemanningen och kapaciteten i vården under sommarmånaderna föreslår regeringen att ett riktat bidrag till regionerna införs. Genom denna satsning och i ljuset av regionernas överlag goda ekonomi i övrigt bedömer regeringen att det finns förbättrade förutsättningar för regionerna att bemanna hälso- och sjukvården under de kommande sommarmånaderna.

Många är ofrivilligt barnlösa och kostnaderna för IVF-behandling är höga. För att öka möjligheterna för fler ofrivilligt barnlösa att få barn föreslår regeringen ett stöd som möjliggör att antalet offentligfinansierade IVF-behandlingar fördubblas.

Tillgången till apotek i glesbygden är viktig. För att säkerställa bättre ekonomiska förutsättningar för apoteken som verkar utanför städerna föreslår regeringen ett höjt glesbygdsbidrag till apotek.

Regeringen tar nu skolan tillbaka till grunderna genom att återupprätta fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter, som att läsa, skriva och räkna. Skolan är avgörande för att ge alla barn en bra start i livet. Skolor i socioekonomiskt utsatta områden har behov av satsningar inom det svenska språket. Därför föreslår regeringen att medel avsätts för språkfrukost med språkutvecklande samtal för elever i förskoleklass samt årskurs 1–3 i dessa områden. Regeringen har även tillsatt en utredning som bl.a. ska föreslå hur det kan införas tydligare krav på kunskaper i svenska språket för personalen i förskolan. Dessutom skärps kraven för att bli antagen till vissa lärarutbildningar. För tillträde till grundlärar- och ämneslärarutbildningen ska betyget C krävas i kursen Svenska 3 eller Svenska som andraspråk 3. För att möjliggöra ökad tillgång till tryckta skönlitterära och facklitterära böcker på förskolor och skolor föreslår regeringen en förstärkning av statsbidraget för inköp av litteratur. Regeringen föreslår även en förstärkning av statsbidraget för läxhjälp. En förstärkning kan bidra till att fler skolor kan erbjuda läxhjälp. För den elev som inte kan få hjälp med läxorna hemma kan läxhjälp i skolan vara ett viktigt stöd.

En god folkhälsa är en grundförutsättning för mer jämlika livsvillkor. Regeringen föreslår därför ett vaccinationspaket för personer som är 65 år eller äldre, för att minska sjukdomsbördan och öka möjligheterna till ett friskare liv.

16

Prop. 2025/26:100

Äldreomsorgen är en prioriterad fråga för regeringen. För att säkerställa att äldre får näringsrik kost avser regeringen att ge Livsmedelverket i uppdrag att se över nuvarande regler och kostråd som styr innehållet och kvaliteten i måltiderna på äldreboenden. Därtill har regeringen sedan tidigare förlängt och förstärkt Äldreomsorgslyftet, som syftar till att stärka kompetensförsörjningen i äldreomsorgen genom att personal får möjlighet att fortbilda sig på arbetstid. Förstärkningarna har gjorts bl.a. för att underlätta genomförandet av regleringen av ett språkkrav inom äldreomsorgen. Regeringen konstaterar att Äldreomsorgslyftet har fått ett omfattande genomslag i verksamheterna och bedömer att det är angeläget att kommunerna även efter 2027, fortsättningsvis får möjlighet att utbilda personalen inom ramen för detta.

Arbetet med att förstärka kvaliteten och förhindra välfärdsbrottslighet inom familjehemsvården behöver förstärkas. Tillståndskrav för familjehem och jourhem kommer att införas och IVO får i uppgift att ansvara för tillståndsprövningen för att motverka välfärdsbrottslighet och förhindra att oseriösa aktörer får tillstånd att ta emot barn och unga på uppdrag av socialtjänsten. Regeringen avsätter därför medel för att IVO ska kunna inleda detta arbete.

Regeringen intensifierar arbetet mot mäns våld mot kvinnor, bl.a. genom det nyinstiftade Rådet för kvinnofrid som arbetar utifrån en nollvision för dödligt våld mot kvinnor. Regeringen föreslår att medel avsätts för en kvinnofridssatsning som bl.a. innefattar en nationell kampanj mot dödligt våld, stärkta förebyggande insatser mot sexuellt våld och utökat stöd till kommuner för att hjälpa våldsutsatta att ordna stadigvarande boende.

För att skapa bättre träffsäkerhet i beräknandet av assistansersättningen avser regeringen införa en ordning som innebär att Försäkringskassan årligen lämnar förslag till regeringen om timschablonen i assistansersättningen i sitt budgetunderlag för det kommande året.

Omläggningen av kriminalpolitiken ska fortsätta

En av regeringens mest prioriterade uppgifter är att med kraft trycka tillbaka den organiserade brottsligheten. De brottsbekämpande myndigheterna har under mandatperioden getts mer resurser och effektivare verktyg, vilket ställer högre krav på resultat. Mängden digital information som Polismyndigheten samlar in ökar i en allt snabbare takt. Förmågan att bearbeta, analysera, lagra och dela den ökande informationsmängden är nödvändig för en effektiv brottsbekämpning. Regeringen föreslår därför ökade medel för att stärka Polismyndighetens tekniska förmåga.

Under mandatperioden har regeringen vidtagit flera åtgärder för att bl.a. motverka den organiserade brottsligheten, såsom utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel, införande av ett system med visitationszoner och underlättandet för kameraövervakning. Därtill har regeringen lämnat förslag om att närmare femtio straffskalor ska skärpas och att brott som har samband med kriminella nätverk som utgångspunkt ska innebära dubbla straff (prop. 2025/26:218).

Regeringen har bemyndigats att i två steg höja kvotdelen för när villkorlig frigivning kan ske för personer som är dömda till fängelsestraff som uppgår till tre år eller mer respektive alla som är dömda till fängelse, från två tredjedelar till tre fjärdedelar. I Regeringskansliet bereds även förslag som innebär att villkorlig frigivning på sikt endast ska beviljas om det finns särskilda skäl, motsvarande det förslag som lämnades i betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och verkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48).

17

Prop. 2025/26:100

Regeringen avser lämna förslag om övriga delar i betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Det handlar bl.a. om avskaffad fängelsepresumtion, slopade s.k. billighetsskäl, skärpt straffmätning genom en särskild regel som tar sikte på att hela straffskalan ska komma till användning och att tillkommande brott ska ges ett större genomslag i straffmätningen vid flerfaldig brottslighet. I nuläget bedöms inte tidpunkten när Kriminalvården kommer att ha uppnått nödvändig kapacitet för att genomföra övriga förslag kunna fastställas med tillräcklig säkerhet. Lagändringarna bör därför träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. Ikraftträdandet bör ske med beaktande av vikten av förutsebarhet för enskilda och av framförhållning för berörda myndigheter, särskilt Kriminalvården.

Förslagen i Miniminivåutredningen ska kompletteras

I oktober 2023 tillsatte regeringen en utredning (dir. 2023:137) som tog namnet Miniminivåutredningen. Av direktiven till utredningen framgår att utredaren bl.a. skulle undersöka under vilka förutsättningar permanenta uppehållstillstånd som har beviljats vissa utlänningar ska kunna ändras. Utredningen skulle också ta ställning till hur en sådan ordning skulle kunna utformas och lämna förslag på åtgärder som kan vidtas för att förmå utlänningar med permanenta uppehållstillstånd att ansöka om svenskt medborgarskap i högre utsträckning.

I budgetpropositionen för 2026 anges bl.a. följande: ”Regeringen avser också att bl.a. föreslå att möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för vissa utlänningar och att permanenta uppehållstillstånd som har beviljats vissa utlänningar ska kunna ändras till tillfälliga, i enlighet med kommande förslag från Miniminivåutredningen (Ju 2023:18). Regeringen avsätter medel för att reglerna ska kunna träda i kraft den 1 juli 2026. Regeringen föreslår därför att Migrationsverket och migrationsdomstolarna ska tillföras medel” (prop. 2025/26:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.2). I budgetpropositionen för 2026 anges vidare följande: ”Enligt kommittédirektiven till Miniminivåutredningen ska utredaren undersöka under vilka förutsättningar permanenta uppehållstillstånd som har beviljats vissa utlänningar ska kunna ändras och hur vissa utlänningar som har permanent uppehållstillstånd ska förmås att bli svenska medborgare (dir. 2023:137 och dir. 2024:115). Förslagen beräknas innebära ökade kostnader för handläggning av ärenden för Migrationsverket och ett ökat inflöde av ärenden till migrationsdomstolarna. Förslagen kan även innebära ökade kostnader för offentliga biträden, vilket innebär att den beräknade besparingen av förslagen om begränsad rätt till offentligt biträde blir något mindre. Regeringen avser att tillföra medel för att reglerna ska kunna träda i kraft den 1 juli 2026. Migrationsverket tillförs medel för 2026–2028 och migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen medel för 2027–2028.” (prop. 2025/26:1 utg.omr. 8 avsnitt 2.7 Politikens inriktning s. 26).

Miniminivåutredningen överlämnade sitt slutbetänkande Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar (SOU 2025:99) – om att ändra redan befintliga permanenta uppehållstillstånd – den 26 september 2025. I betänkandet föreslås att det införs en särskild lag om återkallelse av uppehållstillstånd som innebär att permanent uppehållstillstånd ska återkallas och ersättas med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, om det finns förutsättningar för det.

Regeringen och Sverigedemokraterna har därefter kommit överens om att, i syfte att följa Tidöavtalet, komplettera förslagen i Miniminivåutredningens slutbetänkande enligt följande:

–Undantagen i utredningens förslag ska ses över och kompletteras.

–De som vill bli svenska medborgare ska ges realistiska möjligheter att bli det genom en tidsfrist och, i den mån effektiva och motiverade insatser kan

18

Prop. 2025/26:100

identifieras, riktat stöd eller andra relevanta insatser för att kunna ansöka om medborgarskap.

–Mot bakgrund av synpunkterna i remissvaren över utredningens förslag ska ytterligare kompletteringar göras. Det handlar bl.a. om att utifrån proportionalitetsprincipen motivera förslaget utifrån intresset av att säkerställa ett ansvarsfullt och restriktivt regelverk och att närmare precisera kostnaderna för reformen.

2.2Den ekonomiska utvecklingen

Svensk ekonomi befinner sig i en återhämtningsfas efter en längre period av svag BNP-tillväxt. Det finns dock en risk att tillväxten i Sverige återigen tyngs av den globala händelseutvecklingen, inte minst till följd av kriget i Mellanöstern och de effekter det kan få på inflation och efterfrågan framöver. Nedan beskrivs prognosen där statistik t.o.m. den 5 mars 2026 har beaktats. I avsnitt 3.5 presenteras två alternativa scenarier för den ekonomiska utvecklingen.

Världsekonomin präglas av geopolitiska spänningar

Under 2025 präglades världsekonomin av tvära kast i den amerikanska administrationens handels- och utrikespolitik. Trots detta utvecklades både världshandeln och den globala industriproduktionen väl under året. I många ekonomier drevs tillväxten av att exporten till USA tidigarelades inför tullhöjningar samt av stora investeringar i artificiell intelligens (AI) i framför allt USA och Kina. Även gynnsamma makroekonomiska drivkrafter som lägre global inflation och räntor, stigande löner samt finanspolitiska åtgärder i olika delar av världen bidrog till tillväxten. Osäkerheten i världsekonomin väntas fortsätta att vara hög under 2026, inte minst efter de förnyade tullutspelen under inledningen av året och kriget i Mellanöstern. Kriget i Mellanöstern har bidragit till stora rörelser på finansmarknaderna, där oron för allvarliga störningar på energimarknaderna har lett till snabbt stigande energipriser, fallande börser och stigande obligationsräntor.

Tillväxten i USA utvecklades starkare än väntat 2025. Trots högre tullar och en tydlig försvagning på arbetsmarknaden motverkades inbromsningen i BNP-tillväxten av snabbt stigande AI-relaterade investeringar. Den starka investeringsvågen inom AI bedöms även ge ett betydande bidrag till tillväxten 2026. Ledande indikatorer pekar på att den amerikanska tillväxten i närtid fortsätter att utvecklas i enlighet med ett historiskt genomsnitt sedan 2000. Tillväxten väntas även få stöd från finanspolitiken. Samtidigt väntas inflationen vara fortsatt förhöjd men närma sig den amerikanska centralbankens mål under 2027. Centralbanken bedöms fortsätta sänka styrräntan under 2026 och 2027, men i långsammare takt.

Efter två år av svag tillväxt inleddes en konjunkturåterhämtning i euroområdet 2025. Lägre inflation och lägre räntor stärkte hushållens konsumtion och företagens investeringar. Skillnaden i tillväxt var fortsatt stor mellan olika länder. Spaniens BNP steg t.ex. i snabb takt, medan Tysklands BNP endast uppvisade en försiktig åter- hämtning. Framåtblickande indikatorer pekar på att den ekonomiska aktiviteten i euroområdet kommer att fortsätta öka i måttlig takt det första halvåret 2026. Stigande realinkomster och försvarssatsningar bedöms bidra positivt till tillväxten 2026 och efterföljande år. De högre amerikanska importtullarna väntas dock ha en dämpande effekt på exporten.

Kinas BNP steg med 5 procent 2025, vilket var i linje med landets tillväxtmål. Denna utveckling döljer dock ökande obalanser då tillväxten i hög grad drevs av en stark nettoexport, medan den inhemska efterfrågan förblev svag. Det avspeglas bl.a. i ett svagt konsumentförtroende och ett fortsatt lågt inflationstryck. Den ekonomiska

19

Prop. 2025/26:100

tillväxten bedöms mattas av något under 2026 och 2027, vilket bl.a. förklaras av en fortsatt svag inhemsk efterfrågan.

Sammantaget väntas BNP-utvecklingen för Sveriges viktigaste handelspartner (s.k. KIX-BNP) bli något lägre än ett historiskt genomsnitt 2026 och 2027 (se tabell 2.2).

Återhämtning i svensk ekonomi

Svensk ekonomi befinner sig i en återhämtningsfas. Den ekonomiska aktiviteten stärktes under 2025 efter en svag start på året då hushållens och företagens stämningsläge påverkades negativt bl.a. av osäkerheten kring USA:s tullhöjningar. Uppgången var bred, men drevs framför allt av inhemsk efterfrågan, särskilt hushållens konsumtion och fasta bruttoinvesteringar. Hushållens reala disponibla inkomster ökade tydligt, vilket möjliggjorde både ökad konsumtion och en fortsatt hög sparkvot i ett historiskt perspektiv. De fasta bruttoinvesteringarna ökade främst genom statliga satsningar, där utbyggnaden av försvaret bidrog till ökade utgifter i statliga myndigheter under slutet av året.

Även 2026 väntas tillväxten i hög grad drivas av inhemska faktorer. Hushållens reala disponibla inkomster väntas fortsätta öka till följd av stigande löner, sänkta skatter på arbete och sparande och tillfälligt lägre mervärdesskatt på livsmedel som i sin tur bidrar till lägre inflation. Det ger hushållen utrymme att öka konsumtionen i en snabbare takt.

Finanspolitiken bidrar till återhämtningen genom en högre offentlig konsumtion och ökade investeringar. Förbättringen av hushållens ekonomiska situation bidrar till att öka konsumtionen, men väntas även leda till ökad efterfrågan på bostäder och ökade bostadsinvesteringar, samtidigt som övriga investeringar bedöms öka i snabbare takt.

Lägre tillväxt i omvärlden medför att exporten växer långsammare än vid tidigare konjunkturåterhämtningar. En stark inhemsk efterfrågan bidrar till att importen ökar snabbare än exporten, vilket innebär att nettoexporten väntas bidra negativt till BNP- tillväxten under 2026 och endast ge ett mindre positivt bidrag 2027.

Sammantaget väntas BNP-tillväxten öka och återhämtningen i svensk ekonomi fortsätta under 2026. Ekonomin bedöms vara nära konjunkturell balans 2027.

Arbetslösheten väntas minska 2026

Vissa tecken på återhämtning kan skönjas på arbetsmarknaden. Efter tre år av stigande arbetslöshet började sysselsättningen att öka i slutet av 2025. Samtidigt har antalet inskrivna hos Arbetsförmedlingen minskat sedan mitten av 2025. Arbetslösheten var fortsatt på en hög nivå i slutet av 2025, men minskade något under inledningen av 2026.

Sammantaget tyder indikatorerna på en högre efterfrågan på arbetskraft i närtid. Antalet konkurser är fortsatt på en förhöjd nivå, men antalet anställda som berörs av konkurser och varsel har minskat sedan mitten av 2025 och närmar sig genomsnittliga historiska nivåer. Företagens anställningsplaner i Konjunkturbarometern var positiva under slutet av 2025 och i början av 2026. År 2026 väntas sysselsättningen fortsätta att öka och arbetslösheten fortsätta att minska.

20

Prop. 2025/26:100

Inflationen bedöms vara låg 2026

Inflationen enligt konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) var 2025 något högre än Riksbankens mål på 2 procent. I år väntas inflationen bli klart lägre än inflationsmålet (se tabell 2.2). Det beror till stor del på att livsmedelspriserna väntas sjunka till följd av den tillfälliga sänkningen av mervärdesskatt på livsmedel, som trädde i kraft den

1 april 2026. Därutöver bidrar införandet av det förstärkta högkostnadsskyddet för tandvård till att prisutvecklingen för tjänster blir lägre 2026. I år väntas dock energipriserna öka snabbare än det historiska genomsnittet. Det beror bl.a. på kriget i Mellanöstern men även på höga elpriser under inledningen av 2026. Regeringen bedömer att prisutvecklingen 2026, exklusive den tillfälliga sänkningen av mervärdesskatten på livsmedel och tandvårdsreformen, hamnar nära Riksbankens mål.

Tabell 2.2 Makroekonomiska nyckeltal

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2025, prognos 2026–2029

Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2026-03-05.

1Fasta priser.

2Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Potentiell BNP är en bedömning.

3Förädlingsvärde i hela ekonomin till baspris per arbetad timme.

4Enligt nationalräkenskaperna, kalenderkorrigerad.

5Procent av befolkningen.

6Procent av arbetskraften.

7Nominell löneutveckling enligt konjunkturlönestatistiken (KL). År 2025 avser prognos.

8Konsumentprisindex.

9Konsumentprisindex med fast ränta.

10Procent, årsgenomsnitt.

11BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. Källor: Statistiska centralbyrån, Macrobond, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

21

Prop. 2025/26:100

Osäkerheter kring den ekonomiska utvecklingen

Bedömningen av den framtida ekonomiska utvecklingen i Sverige är osäker och flera faktorer kan medföra att tillväxten blir starkare eller svagare än enligt regeringens prognos.

Kriget i Mellanöstern har lett till snabbt stigande olje- och gaspriser och stora rörelser på de finansiella marknaderna. Om de högre energipriserna kvarstår, kan det leda till ett ökat inflationstryck med högre globala räntor och lägre BNP i såväl Sverige som i omvärlden.

Utvecklingen i omvärlden har en stor påverkan på den exportorienterade svenska ekonomin. Exempelvis kan betydande ändringar i den amerikanska handelspolitiken medföra större osäkerhet och ändra förutsättningarna för svenska företag, vilket kan leda till svagare export och lägre investeringar i Sverige. Svenska företag kan också påverkas negativt om deras konkurrensställning på andra marknader hotas av en allt högre kinesisk varuexport. Omvärldskonjunkturen kan dock komma att utvecklas starkare än i regeringens prognos, vilket skulle påverka den svenska ekonomin positivt.

Det försämrade säkerhetsläget i Europa, både till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och osäkerheten kring USA:s framtida roll i Nato och stöd till Europa, sätter press på europeiska länder att bygga ut sitt försvar. Det skulle kunna leda till högre BNP-tillväxt i de europeiska ekonomierna än vad som bedöms i prognosen. Samtidigt har flera europeiska länder redan ett begränsat finanspolitiskt utrymme och står inför betydande strukturella utmaningar, t.ex. en åldrande befolkning och klimatanpassningar. Även USA brottas med ett växande budgetunderskott och en snabbt stigande statsskuld. En växande skuldsättning i flera stora ekonomier har gett upphov till diskussioner om hållbarheten i dessa länders statsfinanser, inte minst i USA. Ökad skuldsättning kan i sin tur medföra högre riskpremier och stigande obligationsräntor, vilket på sikt kan tvinga fram finanspolitiska åtstramningar i främst USA och vissa europeiska länder. En sådan utveckling kan dämpa omvärldsefterfrågan och försämra utsikterna för svensk export. Vidare kan den amerikanska administrationens signaler om att vilja påverka penningpolitiken leda till ett ifrågasättande av den amerikanska centralbankens oberoende, med långtgående negativa konsekvenser för såväl den amerikanska som den globala ekonomin. Båda scenarierna kan i förlängningen leda till ökad turbulens på globala finansiella marknader och påverka den svenska konjunkturen negativt.

De senaste årens snabba teknologiska utveckling inom AI har lett till kraftigt stigande investeringar, framför allt inom it-sektorn i USA. Samtidigt har de höga förväntningarna på framtida vinster som AI kan generera lett till höga värderingar för vissa amerikanska företag. Om teknikutvecklingen inte motsvarar de högt ställda förväntningarna, eller om det visar sig att AI-utvecklingen medför omfattande ekonomiska svårigheter för ett stort antal företag, kan det leda till en korrigering på aktiemarknaden med lägre investeringar och konsumtion som följd. En sådan korrigering påverkar i första hand amerikansk ekonomi, men den kan även få spridningseffekter på svensk ekonomi. Samtidigt finns möjligheten att AI- implementering leder till högre produktivitet och en starkare BNP-tillväxt än enligt regeringens prognos, både globalt och i Sverige, men det skulle också kunna innebära en minskad sysselsättningstillväxt.

22

Prop. 2025/26:100

2.3Den offentliga förvaltningens finanser

Den offentliga förvaltningen förväntas redovisa underskott under hela prognosperioden 2026–2029. Under 2026 väntas en försvagning av finanserna. Försvagningen beror framför allt på att statens finanser belastas av de åtgärder som har vidtagits för att stärka Sveriges försvarsförmåga och fortsatt stödja Ukraina samt för att stötta ekonomins återhämtning. Utökade satsningar inom dessa områden kommer att belasta de offentliga finanserna även fortsättningsvis. Det strukturella sparandet bedöms vara negativt fram t.o.m. 2029. Regeringens prognosprinciper innebär att endast beslutade och aviserade förändringar av skatteregler och statens utgifter bör beaktas i prognosen. Mot denna bakgrund bedöms såväl det finansiella som det strukturella sparandet förstärkas fr.o.m. 2027 (se tabell 2.3). Strukturellt sparande exklusive nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina, i enlighet med den parlamentariska överenskommelsen, bedöms vara i balans fr.o.m. 2028.

Den väntade utvecklingen av de offentliga finanserna medför att bruttoskulden ökar i förhållande till BNP mellan 2025 och 2027. Därefter minskar skulden i förhållande till BNP.

Tabell 2.3 Offentlig förvaltning

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2025, prognos 2026–2029

1I enlighet med den parlamentariska överenskommelsen om finansiering av försvaret och stöd till Ukraina (Fi2026/00095). De årliga belopp som exkluderas från det strukturella sparandet finns specificerade i tabell 7.15 och 7.16 i avsnitt 7.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

23

Prop. 2025/26:100

2.4Det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket är utformat för att säkerställa långsiktigt hållbara offentliga finanser och för att främja en finanspolitik som bidrar till en hög och hållbar ekonomisk tillväxt, välfärd och stabilt resursutnyttjande. Det finanspolitiska ramverket omfattar budgetpolitiska mål, en stram statlig budgetprocess, principer för finanspolitisk konjunkturstabilisering, öppenhet och tydlighet samt extern uppföljning (skr. 2025/26:76, bet. 2025/26:FiU14, rskr. 2025/26:156). I den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen följs de budgetpolitiska målen upp.

En motiverad avvikelse från målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande är en tredjedels procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Från och med 2027 är målet att uppnå balans över en konjunkturcykel. Att målet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel beror på att den offentliga förvaltningens finansiella sparande påverkas av konjunkturläget. För att bedöma måluppfyllelsen i ett framåtblickande perspektiv används därför det strukturella sparandet.

Regeringen bedömer att det strukturella sparandet kommer att avvika från målet både 2026 och 2027. Avvikelsen beror främst på ökade försvarsutgifter och stöd till Ukraina, men även på finanspolitiska åtgärder som syftar till att dämpa effekterna av den utdragna lågkonjunkturen. Regeringen bedömer att avvikelsen är i linje med principerna i det finanspolitiska ramverket, då ramverket medger avvikelse för nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina 2026–2034 samt för finanspolitisk konjunkturstabilisering i lågkonjunktur. Återgången mot balansmålet bedöms påbörjas 2027. År 2028 bedöms det strukturella sparandet, exklusive nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina, nå balans.

Expansiv finanspolitik i linje med ramverkets principer

Finanspolitiken är tydligt expansiv 2026. De automatiska stabilisatorerna bidrar till att hålla uppe efterfrågan i lågkonjunkturen, och reformerna i budgetpropositionen för 2026, propositionen Vårändringsbudget för 2026 och förslagen om tillfälligt sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd som regeringen avser att lämna i en extra proposition med förslag till ändringar i statens budget bidrar till en snabbare konjunkturåterhämtning. Den expansiva finanspolitiken är motiverad av behovet att stötta ekonomin, som befinner sig i en utdragen lågkonjunktur med risk för långvarigt negativa effekter. Åtgärdernas fokus på att stärka hushållens köpkraft bedöms ändamålsenligt, givet att lågkonjunkturen till stor del förklaras av hushållens återhållsamma konsumtion. År 2027 bedöms finanspolitiken fortsätta att ge ett positivt bidrag till efterfrågan, men bidraget bedöms vara mindre än föregående år. Detta speglar att finanspolitiken gradvis anpassas i takt med att resursutnyttjandet förbättras och att lågkonjunkturen klingar av. Den finanspolitiska stimulansen bedöms inte vara större än att dess effekt på inflationen kan hanteras genom penningpolitiken. Sammantaget innebär detta att finans- och penningpolitiken samverkar på ett ändamålsenligt sätt och bidrar till en effektiv stabilisering av ekonomin.

24

Prop. 2025/26:100

Bruttoskulden nära skuldankarets nivå

Skuldankaret är ett riktmärke för den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden). Skuldankaret är satt till 35 procent av BNP, med en toleransmarginal på +/- 5 procent av BNP. Bruttoskuldens andel av BNP uppgick till 35 procent 2025. Regeringen bedömer att bruttoskulden kommer uppgå till

36 respektive 37 procent av BNP 2026 och 2027, vilket är inom toleransmarginalen för skuldankaret.

En första bedömning av utgiftstakets nivå för 2029

Utgiftstaket utgör en övre gräns för utgiftsnivån i statens budget och beslutas för tre år framåt. För att utgiftstaket ska främja en kontrollerad utgiftsutveckling samt vara ett stöd för att uppnå målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande och långsiktigt hållbara finanser är det en grundläggande förutsättning att takets nivå i normalfallet inte ändras. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras om finanspolitiken behöver anpassas till nya yttre förutsättningar som är betydande, men detta bör endast ske i speciella undantagssituationer. Enligt den parlamentariska överenskommelsen om finansiering av försvaret och stöd till Ukraina ska utgiftstaket anpassas med hänsyn till utgifter som enligt överenskommelsen medger en avvikelse från målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande.

Riksdagen har beslutat om finanspolitiskt motiverade höjningar av utgiftstakets nivåer efter förslag i budgetpropositionen för 2026 med anledning av den parlamentariska överenskommelsen. Riksdagens beslut om utgiftstakets nivå för 2028 utgick, i enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026, från regeringens bedömning av nivån i 2025 års ekonomiska vårproposition, ökat med nya utgifter för försvar och den utökade ramen för stöd till Ukraina.

I denna proposition görs för första gången en bedömning av nivån på utgiftstaket för 2029. I enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) kommer regeringen att återkomma med förslag till nivå på utgiftstaket för 2029 i budgetpropositionen för 2027. Regeringen bedömer att utgiftstakets nivå för 2029 bör uppgå till 2 105 miljarder kronor (se tabell 2.4). Det innebär att nivån på utgiftstaket 2029 är oförändrad i nominella termer jämfört med 2028. I förhållande till potentiell BNP uppgår takets nivå till 27,0 procent, vilket är 1 procentenhet lägre än takets nivå för 2028.

25

Prop. 2025/26:100

3Den makroekonomiska utvecklingen

I detta avsnitt redovisas prognosen för den makroekonomiska utvecklingen i Sverige och i övriga världen 2026–2029. Tyngdpunkten i avsnittet ligger på utvecklingen 2026 och 2027. Prognosen är baserad på tidigare beslutade, föreslagna och aviserade förändringar av skatteregler och statens utgifter samt de förändringar av statens utgifter som föreslås eller aviseras i propositionen Vårändringsbudget för 2026 (prop. 2025/26:99) och förslagen om tillfälligt sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd som regeringen avser att lämna i en extra proposition med förslag till ändringar i statens budget. Prognosen baseras inte på några framtida finanspolitiska regel- eller anslagsändringar därutöver. I prognosen har inkommande statistik t.o.m. den 5 mars 2026 beaktats. Tabeller med prognosens innehåll i detalj redovisas i bilaga 1.

Sammanfattning

–Svensk ekonomi befinner sig i en återhämtningsfas efter en längre period av svag utveckling. BNP-tillväxten väntas öka 2026 och ekonomin bedöms vara nära konjunkturell balans 2027.

–Det senaste året har världsekonomin präglats av tvära kast i USA:s handels- och utrikespolitik. Osäkerheten i världsekonomin bedöms vara fortsatt hög under återstoden av 2026, inte minst till följd av kriget i Mellanöstern. Efterfrågan i den amerikanska ekonomin väntas fortsatt gynnas av snabbt växande investeringar i artificiell intelligens (AI), samtidigt som tillväxten i euroområdet väntas fortsätta utvecklas i måttlig takt.

–Läget på arbetsmarknaden ser ut att förbättras under 2026, med ökande sysselsättning och sjunkande arbetslöshet.

–Trots högre energipriser bedöms inflationen i Sverige tillfälligt sjunka under målnivån 2026, då halverad mervärdesskatt på livsmedel dämpar prisutvecklingen.

–Prognosen är omgärdad av osäkerhet som bl.a. är kopplad till geopolitiska spänningar och styrkan i de inhemska drivkrafterna i återhämtningen.

3.1Utsikterna i omvärlden 2026 och 2027

Världsekonomin präglas av geopolitiska spänningar

Under 2025 präglades världsekonomin av tvära kast i den amerikanska administrationens handels- och utrikespolitik. Trots detta utvecklades både världs- handeln och den globala industriproduktionen väl under året. I många ekonomier drevs tillväxten av tidigarelagd export till USA samt av stora investeringar i AI, i framför allt USA och Kina. Även gynnsamma makroekonomiska drivkrafter som lägre global inflation och räntor, stigande löner samt finanspolitiska åtgärder i olika delar av världen bidrog till tillväxten. Osäkerheten i världsekonomin väntas fortsätta att vara hög under 2026, inte minst efter de förnyade amerikanska tullutspelen under inledningen av året och kriget i Mellanöstern som eskalerade i februari 2026. Kriget i Mellanöstern har bidragit till stora rörelser på finansmarknaderna, där oron för allvarliga störningar på energimarknaderna har lett till snabbt stigande energipriser, fallande börser och stigande obligationsräntor.

27

Prop. 2025/26:100

Tillväxten i USA utvecklades starkare än väntat 2025. Trots högre tullar och en försvagning på arbetsmarknaden motverkades inbromsningen i ekonomin av snabbt stigande AI-relaterade investeringar. Den starka investeringsvågen inom AI bedöms även ge ett betydande bidrag till tillväxten 2026. Ledande indikatorer pekar på att den amerikanska tillväxten fortsätter utvecklas i enlighet med ett historiskt genomsnitt sedan 2000. Positiva tillväxtbidrag väntas även från finanspolitiken. Inflationen väntas vara fortsatt förhöjd men gradvis närma sig den amerikanska centralbankens mål till 2027. Samtidigt bedöms den amerikanska centralbanken fortsätta sänka styrräntan under 2026 och 2027, om än i långsammare takt än under 2025.

Efter två år av svag tillväxt inleddes en konjunkturåterhämtning i euroområdet 2025. Lägre inflation och lägre räntor bidrog till att stärka hushållens konsumtion och företagens investeringar. Skillnaden i tillväxt var fortsatt stor mellan olika länder. Spaniens BNP steg i snabb takt, medan den tyska ekonomin endast uppvisade en försiktig återhämtning. Framåtblickande indikatorer pekar på att den ekonomiska aktiviteten i euroområdet kommer att fortsätta öka i måttlig takt det första halvåret 2026 (se diagram 3.1). Stigande realinkomster och försvarssatsningar bedöms bidra positivt till tillväxten 2026 och 2027. De högre amerikanska importtullarna och ökad konkurrens från Kina väntas dock ha en dämpade effekt på exporten.

Kinas BNP steg med 5 procent 2025, vilket var i linje med landets tillväxtmål. Utvecklingen döljer dock ökande obalanser då tillväxten i hög grad drevs av en stark nettoexport, medan den inhemska efterfrågan förblev svag. Detta avspeglas bl.a. i ett svagt konsumentförtroende och ett fortsatt lågt inflationstryck. Den ekonomiska tillväxten bedöms mattas av något under 2026 och 2027, bl.a. till följd av en fortsatt svag inhemsk efterfrågan.

Sammantaget väntas BNP 2026 och 2027 för Sveriges viktigaste handelspartners (s.k. KIX-BNP) utvecklas i något långsammare takt än vad som är normalt i ett historiskt perspektiv (se tabell 3.1).

Diagram 3.1 Inköpschefsindex (PMI) för Sverige, euroområdet, USA och Kina

Säsongsrensade månadsvärden

70

60

50

40

30

20

10

Anm.: Inköpschefsindex (PMI) avser sammansatt PMI i respektive land. Värdet 50 avser balans. Ett värde över respektive under 50 tyder på att läget är bättre respektive sämre än föregående månad.

Källor: Swedbank, S&P Global och Macrobond.

Tabell 3.1 Nyckeltal internationella variabler

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2025, prognos 2026–2029

28

Prop. 2025/26:100

1BNP sammanviktad med köpkraftsjusterade (PPP) BNP-vikter enligt Internationella valutafonden.

2BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. De senast beräknade vikterna används för 2026 och därefter skrivs de fram med trenden från de föregående fem åren.

3Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP).

4Konsumentprisindex (KPI).

5Procent, årsgenomsnitt. Avser Estr, dvs. den referensränta som ska återspegla kostnader mellan banker i euroområdet för osäkrade lån från en bankdag till nästa.

6Procent, årsgenomsnitt. Federal funds ränta.

7Brent, US-dollar per fat. Prognos avser terminsprissättningen 2026-03-03.

Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Europeiska centralbanken, Federal Reserve, Macrobond, U.S. Bureau of Labor Statistics och egna beräkningar.

3.2Utsikterna i Sverige 2026 och 2027

Återhämtning i svensk ekonomi

Svensk ekonomi befinner sig i en återhämtningsfas efter en längre period av svag utveckling. Den ekonomiska aktiviteten ökade under 2025, drivet av en bred uppgång i inhemsk efterfrågan. Hushållens konsumtion och fasta bruttoinvesteringar var de främsta drivkrafterna bakom den ökade efterfrågan. Hushållens reala disponibla inkomster ökade, vilket möjliggjorde både högre konsumtion och en fortsatt hög sparkvot i ett historiskt perspektiv.

Konfidensindikatorer och annan publicerad statistik, såsom BNP-indikatorn, pekar dock mot en dämpad utveckling under årets första månader. Ökad osäkerhet i omvärlden, kopplad till den geopolitiska utvecklingen, däribland kriget i Mellanöstern samt högre energipriser har bidragit till svagare förtroende bland hushåll och företag (se diagram 3.2).

Samtidigt finns flera faktorer som talar för att återhämtningen fortsätter under 2026. Stigande reallöner, lägre inflation och en expansiv finanspolitik väntas bidra till att stärka hushållens köpkraft och stödja efterfrågan. Sammantaget väntas BNP-tillväxten öka 2026 och ekonomin bedöms vara nära konjunkturell balans 2027.

29

Prop. 2025/26:100

Diagram 3.2 Barometerindikatorn och konfidensindikatorer

Index, medelvärde = 100 och standardavvikelse = 10

130

120

110

100

90

80

70

60

Källa: Konjunkturinstitutet.

Hushållens konsumtion väntas fortsätta öka 2026

Hushållens konsumtion ökade snabbt under andra halvåret 2025 och passerade toppnivån från andra kvartalet 2022, då inflationen började stiga och hushållens köpkraft snabbt urholkades. Även hushållens reala disponibla inkomster fortsatte att återhämta sig under 2025 till följd av bl.a. låg inflation, ökade löner och lägre ränteutgifter. Sparkvoten låg kvar på en relativt hög nivå vilket bl.a. bedöms spegla ett ökat behov av buffertsparande bland hushållen givet en fortsatt hög ekonomisk osäkerhet.

Stämningsläget bland hushållen förbättrades under sommaren och hösten 2025 efter att ha fallit snabbt under inledningen av året, enligt Konjunkturinstitutets konfidensindikator för hushållen (se diagram 3.2). Under slutet av 2025 och inledningen av 2026 stannade återhämtningen av och stämningsläget var ungefär oförändrat på en svagare nivå än normalt. Det förklaras av att hushållens framåtblickande syn på både den egna och Sveriges ekonomi försämrades något, samtidigt som synen på nuläget fortsatte att förbättras.

Återhämtningen i hushållens konsumtion väntas sakta in under inledningen av 2026 bl.a. till följd av den höga osäkerheten i omvärlden, men väntas därefter fortsätta. De reala disponibla inkomsterna bedöms öka bl.a. till följd av stigande reallöner och lägre skatter. Lägre mervärdesskatt på livsmedel från den 1 april väntas bidra till ökad tillväxt i dagligvaruhandeln men även till att hushållen får mer pengar över till andra konsumtionsändamål. Sammantaget väntas hushållens konsumtion öka något snabbare än inkomsterna 2026, vilket gör att sparkvoten faller tillbaka något. År 2027 väntas konsumtionen öka något långsammare än 2026, men i takt med inkomsterna.

Offentlig konsumtion växer i snabb takt

Efter två år av historiskt sett stark utveckling sjönk tillväxten för den offentliga konsumtionen 2025. Utvecklingen 2025 skiljde sig dock åt mellan olika delsektorer. Staten uppvisade en förhållandevis stark konsumtionsutveckling, framför allt under det fjärde kvartalet, medan konsumtionen i kommunerna och regionerna minskade. Kommunernas svagare utveckling kan bl.a. tillskrivas den demografiska utvecklingen med ett lägre barnafödande de senare åren som innebär ett minskat behov av exempelvis barnomsorg och skola. Även om denna utveckling väntas fortsätta bedöms den offentliga konsumtionen växa i en förhållandevis god takt 2026. Det är främst konsumtionsutvecklingen i staten som bidrar till detta. Regeringens principer

30

Prop. 2025/26:100

för prognoser innebär att endast beslutade och aviserade förändringar av skatteregler och statens utgifter beaktas i bedömningen.

Investeringarna ökar i snabbare takt framöver

En tydligare ökning i de fasta bruttoinvesteringarna kunde noteras under 2025 efter flera år av svag utveckling. Tillväxten drevs framför allt av stora statliga satsningar. Industrins investeringar föll däremot tillbaka efter att ha legat på en hög nivå de senaste åren.

Efter en svag inledning på 2025 ökade bostadsinvesteringarna under andra halvåret, samtidigt som antalet påbörjade bostäder började stiga. Trots uppgången låg investeringsnivån fortsatt kvar på en låg nivå, efter två år av nedgång. En svag befolkningsutveckling och höga byggkostnader talar för att återhämtningen endast kommer att ske gradvis.

Under 2026 väntas de fasta bruttoinvesteringarna fortsätta öka. Både näringslivets investeringar och bostadsbyggandet ser ut att växa. Därtill väntas stora statliga satsningar inom försvar och infrastruktur bidra till att de offentliga investeringarna utvecklas starkt. Sammantaget väntas tillväxten i de fasta bruttoinvesteringarna tillta under 2026 och ligga över sitt historiska genomsnitt (se tabell 3.2).

Återhämtning i varuexporten

Exporten har utvecklats väl de senaste åren, vilket till stor del förklaras av en stark utveckling i tjänsteexporten. Under 2025 ökade även varuexporten och bidrog positivt till utvecklingen efter att ha legat på en oförändrad nivå under 2023 och 2024.

En fortsatt konjunkturåterhämtning i euroområdet väntas ge stöd åt svensk export. Samtidigt bedöms den samlade tillväxten hos Sveriges viktigaste handelspartner vara relativt dämpad de kommande åren, vilket tillsammans med en förhöjd geopolitisk och handelspolitisk osäkerhet håller tillbaka exportens tillväxt. Exporttillväxten väntas därför bli relativt låg 2026 jämfört med den genomsnittliga tillväxten under 2000-talet.

Ökad inhemsk efterfrågan bidrog till ökad import under 2025. En fortsatt hög inhemsk efterfrågan väntas bidra till att hålla uppe importtillväxten även 2026.

Tabell 3.2 Nyckeltal försörjningsbalansen

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2025, prognos 2026–2029

Anm.: Fasta priser, referensår 2024, inte kalenderkorrigerade värden om inte annat anges. Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen.

1Bidrag till BNP-tillväxten, förändring i procent av BNP föregående år.

2BNP per person i totala befolkningen.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

31

Prop. 2025/26:100

Konjunkturåterhämtningen fortsätter

Konjunkturläget förbättrades under 2025. BNP-tillväxten steg till följd av breda uppgångar i den inhemska efterfrågan. Samtidigt visar flera indikatorer, t.ex. kapacitetsutnyttjandet i industrin och arbetsgivares upplevda brist på arbetskraft, tecken på att det finns outnyttjade resurser i ekonomin. Detta stödjer bedömningen att Sverige fortsatt befinner sig i en lågkonjunktur, men i en återhämtningsfas. Konjunkturläget väntas förbättras ytterligare under 2026. Den inhemska efterfrågan väntas stärkas till följd av stigande reallöner och en expansiv finanspolitik.

Återhämtningen på arbetsmarknaden släpar dock efter och arbetsmarknaden bedöms fortsatt vara konjunkturellt försvagad 2026. Därför väntas det s.k. BNP-gapet, som är ett samlat mått på resursutnyttjandet i ekonomin, vara fortsatt negativt 2026 (se tabell 3.3). År 2027 bedöms konjunkturläget vara nära balans.

Tabell 3.3 Nyckeltal potentiella variabler och resursutnyttjande

Procentuell förändring om inte annat anges

Anm.: Fasta priser, referensår 2024, kalenderkorrigerade värden, om inte annat anges. Med potentiell avses den nivå på respektive variabel som skulle uppnås vid ett balanserat konjunkturläge. Potentiella variabler går inte att observera, utan bedöms utifrån statistiska modeller och indikatorer.

1Andel av potentiell arbetskraft.

2Beräknad som potentiell BNP till marknadspris (fasta priser, referensår 2024) multiplicerad med en trendkomponent i BNP-deflatorn, som är ett prisindex för producerade varor och tjänster.

3Skillnaden mellan den faktiska och potentiella nivån i respektive variabel i procent av den potentiella nivån.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Läget på arbetsmarknaden ser ut att förbättras 2026

Sysselsättningen började öka i slutet av 2025 efter att ha minskat under 2023 och 2024. Sysselsättningsgraden ökade främst bland kvinnor, men den är fortsatt högre bland män. Under lågkonjunkturen har sysselsättningsgraden minskat mer bland män än bland kvinnor, vilket kan förklaras av att fler män än kvinnor arbetar i konjunktur- känsliga branscher. Sysselsättningsgraden bland utrikes födda har minskat mer än bland inrikes födda under lågkonjunkturen, men började öka igen under 2025.

Arbetslösheten i åldern 15–74 år har stigit under lågkonjunkturen, framför allt bland män. Arbetslösheten i åldersgruppen 20–64 år är drygt 1 procentenhet lägre än i gruppen 15–74 år, och kan ge en mer relevant bild av arbetslösheten bland personer i arbetsför ålder. Unga i åldern 15–19 år tenderar att ha en högre arbetslöshet än genomsnittet av arbetskraften, men eftersom många studerar på heltid och söker arbete utöver studierna bedöms detta inte utgöra något allvarligt problem på arbetsmarknaden. Andelen unga (15–24 år) som varken arbetar eller studerar uppgick till 5 procent 2025, vilket är bland de lägsta nivåerna i EU.

Även antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen har minskat sedan mitten av 2025, efter att ha ökat sedan andra halvåret 2023. Antalet inskrivna arbetslösa med både längre och kortare tider i arbetslöshet har minskat. Det är bara gruppen som varit

32

Prop. 2025/26:100

inskrivna arbetslösa i mer än två år som inte har minskat. Antalet inskrivna arbetslösa har minskat inom alla utbildningsnivåer.

Framåtblickande indikatorer pekar sammantaget på att efterfrågan på arbetskraft kommer att fortsätta öka i närtid. Under inledningen av 2026 har antalet konkurser varit på en förhöjd nivå, men antalet anställda som berörs av konkurser och varsel har varit på ungefär genomsnittliga nivåer. Därtill var företagens anställningsplaner enligt Konjunkturbarometern positiva under inledningen av 2026 efter att ha ökat under andra halvåret 2025 (se diagram 3.3). Även antalet nya lediga jobb hos Arbetsförmed- lingen ökade något andra halvåret 2025. Sysselsättningen väntas fortsätta att öka under 2026 och 2027, med minskande arbetslöshet som följd.

Diagram 3.3 Anställningsplaner i näringslivet

Nettotal, säsongsrensade månadsvärden

50

40

30

20

10

0 -10 -20 -30 -40 -50 -60 -70

Anm.: Nettotal är skillnaden mellan andelen respondenter som har svarat att de förväntar sig att öka respektive minska antalet anställda. Ett positivt nettotal visar således att fler företag planerar att öka antalet anställda än minska.

Källa: Konjunkturinstitutet.

Tabell 3.4 Nyckeltal produktivitet, arbetsmarknad och löner

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2025, prognos 2026–2029

33

Prop. 2025/26:100

Anm.: Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen. Prognos för män och kvinnor separat görs enbart för innevarande och efterföljande år.

1Avser kalenderkorrigerade data.

2Enligt nationalräkenskaperna (NR).

3Avser antal arbetade timmar per år enligt NR (kalenderkorrigerat) dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU).

4Avser åldersgruppen 15–74 år.

5Procent av befolkningen.

6Procent av arbetskraften.

7Utfall för 2025 är ett beräknat årsmedelvärde.

8Nominell löneutveckling enligt konjunkturlönestatistiken (KL). År 2025 avser prognos.

9Reallön beräknas som timlön enligt konjunkturlönestatistiken korrigerad för prisförändringar enligt konsumentprisindex.

Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Återhämtningen av reallönerna väntas ta tid

Under 2025 slöt arbetsmarknadens parter nya kollektivavtal som berörde strax över 3 miljoner löntagare. Parterna inom industrin enades om ett tvåårigt avtal med löneökningar på totalt 6,4 procent, varav 3,4 procent fr.o.m. det andra kvartalet 2025 och 3,0 procent fr.o.m. det andra kvartalet 2026. Avtalet, som sätter det s.k. märket som är normerande för resten av arbetsmarknaden, innebär löneökningar som är lägre än ökningarna i det avtal som ingicks 2023. Sammantaget väntas löneökningstakten enligt konjunkturlönestatistiken uppgå till 3,7 procent 2025 när statistiken blir definitiv (se tabell 3.4).

Reallönerna, mätt som de nominella lönerna korrigerade för konsumentprisindex (KPI), minskade kraftigt både 2022 och 2023 till följd av den höga inflationen. Sedan mitten av 2024 har reallönerna åter ökat som ett resultat av att de nominella lönerna har fortsatt att öka samtidigt som inflationen har dämpats. Reallöneutvecklingen väntas öka snabbare än det historiska snittet sedan 1997 både 2025 och 2026. Det väntas dock ta flera år innan reallönerna är återställda till samma nivå som innan inflationen började stiga kraftigt.

Tillfälligt låg inflation 2026

Under 2025 var inflationen enligt konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) något högre än Riksbankens mål på 2 procent (se diagram 3.4). I slutet av året och under inledningen av 2026 minskade dock inflationen gradvis. Kärninflationen, dvs. KPIF- inflationen exklusive energipriser, bedöms fortsätta att minska och blir 2026 tydligt lägre än genomsnittliga nivåer under 2000-talet. Det förklaras framför allt av den tillfälliga halveringen av mervärdesskatten på livsmedel som trädde i kraft den 1 april. Men även tandvårdsbidraget för äldre, som trädde i kraft den 1 januari, bidrar till att dämpa prisökningarna 2026.

Under inledningen av 2026 har energipriserna varit höga. Kriget i Mellanöstern har resulterat i snabbt stigande priser på olja och gas som väntas få följdeffekter för priser på drivmedel och hushållsenergi i år. Även kallt väder under årets första månader resulterade i snabbt stigande elpriser och bidrar till högre energipriser i år. Sammantaget resulterar detta i att KPIF-inflationen väntas bli något högre än

34

Prop. 2025/26:100

kärninflationen 2026, men samtliga inflationsmått väntas bli klart lägre än Riksbankens inflationsmål (se tabell 3.5). Justerat för skatte- och bidragsförändringar bedöms dock kärninflationen ligga i linje med inflationsmålet 2026. År 2027 väntas KPIF- inflationen ligga närmare målet.

Diagram 3.4 Inflation i Sverige

Årlig procentuell förändring

14

12

10

8

6

4

2

0

-2

Anm.: KPIF avser KPI med fast ränta.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Tabell 3.5 Nyckeltal priser

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2025, prognos 2026–2029

1Konsumentprisindex.

2KPI med fast ränta.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad 2026

I syfte att stötta återhämtningen i svensk ekonomi och att stabilisera inflationen nära målet har Riksbanken sänkt styrräntan med 0,75 procentenheter under 2025 till

1,75 procent. Prognosen är att Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad fram till det andra halvåret 2027, då en första höjning väntas. Under våren 2028 väntas styrräntan nå sin neutrala nivå på 2,25 procent, dvs. den nivå som varken stimulerar eller stramar åt ekonomin (se tabell 3.6).

Efter en relativ stabil utveckling det första halvåret steg de svenska statsobligations- räntorna under det andra halvåret 2025. Troliga förklaringar är de förbättrade tillväxtutsikterna för den svenska ekonomin och ett ökat utbud av statsobligationer.

Kronan stärktes markant under 2025, särskilt under det första halvåret. Kronans förstärkning avstannade dock i samband med det eskalerande kriget i Mellanöstern i början av 2026. På sikt väntas kronan fortsätta att långsamt stärkas, även om det är svårt att förutsäga exakt när och hur snabbt detta kommer att ske.

Tabell 3.6 Nyckeltal finansiella variabler

Procent, årsgenomsnitt, om inte annat anges. Utfall 2025, prognos 2026–2029

35

Prop. 2025/26:100

Anm.: Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen.

1Den 18 november 1992 = 100.

Källor: Riksbanken, Macrobond och egna beräkningar.

3.3Osäkerheter i prognosen

Bedömningen av den framtida ekonomiska utvecklingen i Sverige är osäker och flera faktorer kan medföra att tillväxten blir starkare eller svagare än i regeringens prognos.

Kriget i Mellanöstern har lett till snabbt stigande olje- och gaspriser och stora rörelser på de finansiella marknaderna. Om de högre energipriserna kvarstår kan det leda till ett ökat inflationstryck med högre globala räntor och lägre BNP i såväl Sverige som i omvärlden.

Utvecklingen i omvärlden har stor påverkan på den exportorienterade svenska ekonomin. Exempelvis kan betydande ändringar i den amerikanska handelspolitiken medföra större osäkerhet och ändra förutsättningarna för svenska företag, vilket kan leda till svagare export och mindre investeringar i Sverige. Svenska företag kan också påverkas negativt om deras konkurrensställning på andra marknader hotas av en allt högre kinesisk varuexport. Omvärldskonjunkturen kan dock även komma att utvecklas starkare än enligt regeringens prognos, vilket skulle påverka den svenska ekonomin positivt.

Det försämrade säkerhetsläget i Europa, både till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och osäkerheten kring USA:s framtida roll i Nato och stöd till Europa, sätter press på europeiska länder att bygga ut sitt försvar. Det skulle kunna leda till högre BNP-tillväxt i de europeiska ekonomierna än vad som bedömts i prognosen. Samtidigt har flera europeiska länder redan ett begränsat finanspolitiskt utrymme och står inför betydande strukturella utmaningar, bl.a. en åldrande befolkning och behov av klimatanpassningar. Även USA har ett växande budget- underskott och en snabbt stigande statsskuld. En växande skuldsättning i flera stora ekonomier har gett upphov till diskussioner om hållbarheten i dessa länders statsfinanser, inte minst i USA. Ökad skuldsättning kan i sin tur medföra högre riskpremier och stigande obligationsräntor, vilket på sikt kan tvinga fram finans- politiska åtstramningar i dessa länder. En sådan utveckling kan dämpa omvärlds- efterfrågan och försämra utsikterna för svensk export. Vidare kan den amerikanska administrationens signaler om att vilja påverka penningpolitiken leda till ett ifråga- sättande av den amerikanska centralbankens oberoende, med långtgående negativa konsekvenser för såväl amerikansk som global ekonomi. Båda scenarierna kan i förlängningen leda till ökad turbulens på globala finansiella marknader och ge märk- bara negativa återverkningar på svensk konjunktur.

De senaste årens snabba teknologiska utveckling inom AI har lett till kraftigt stigande investeringar, framför allt inom it-sektorn i USA. Samtidigt har de höga förväntningarna på framtida vinster som AI kan generera lett till höga värderingar för vissa amerikanska företag. Om teknikutvecklingen inte motsvarar de högt ställda förväntningarna, eller om det visar sig att AI-utvecklingen medför omfattande ekonomiska svårigheter för ett större antal företag, kan det leda till en korrigering på aktiemarknaden med lägre investeringar och konsumtion som följd. En sådan

36

Prop. 2025/26:100

korrigering påverkar i första hand amerikansk ekonomi, men den kan även få spridningseffekter på svensk ekonomi. Samtidigt finns möjligheten att AI-relaterade investeringar leder till högre produktivitet och en starkare BNP-tillväxt än i regeringens bedömning, både globalt och i Sverige, men det skulle också kunna innebära en minskad sysselsättningstillväxt.

En ökad osäkerhet kan leda till att hushållen ökar sitt sparande mer än bedömt vilket innebär att konsumtionen utvecklas svagare än i regeringens prognos. Även faktorer som lägre realinkomst eller svagare sysselsättning kan medföra en svagare konsumtion. Om hushållen däremot minskar sitt sparande i större utsträckning än väntat kan konsumtionen och i förlängningen BNP-tillväxten bli starkare än i regeringens bedömning.

Bedömningen av resursutnyttjandet i ekonomin är osäker. Konjunkturlägets förlopp bestäms delvis av den ekonomiska utvecklingen men även av bedömningen av potentiell BNP, vilka båda till sin natur är osäkra. Dessutom har klimatförändringar och extremväderfenomen stor påverkan på den ekonomiska aktiviteten i omvärlden och risken finns att även Sveriges ekonomi direkt eller indirekt påverkas av dessa.

3.4Utvecklingen 2028 och 2029

I detta avsnitt beskrivs ett scenario för svensk ekonomi 2028 och 2029, givet att inga nya störningar påverkar ekonomin. Scenariot baseras på regeringens principer om att endast beslutade och aviserade förändringar av skatteregler och statens utgifter beaktas. I scenariot antas de kommunala skattenivåerna vara oförändrade, samtidigt som kommuner och regioner antas redovisa resultat i linje med god ekonomisk hushållning på några års sikt.

År 2028 bedöms svensk ekonomi vara i konjunkturell balans. Eftersom mervärdes- skatten på livsmedel återgår till 12 procent detta år väntas inflationen stiga tillfälligt och bli klart högre än Riksbankens inflationsmål om 2 procent. År 2029 bedöms däremot inflationen vara i linje med inflationsmålet. Styrräntan antas nå 2,25 procent under 2028 och ligga kvar på samma nivå 2029. Tillväxten i svensk ekonomi drivs av inhemska faktorer, i synnerhet hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar. I takt med att även konjunkturläget hos Sveriges viktigaste handelspartners bedöms vara balanserat väntas svensk export utvecklas i linje med sitt historiska genomsnitt.

Potentiell BNP bedöms växa med 1,6 procent per år 2028 och 2029. Tillväxten drivs då i huvudsak av produktivitet. Även den potentiella tillväxten i antalet arbetade timmar bidrar till den potentiella BNP-tillväxten, men bedöms växa i en klart långsammare takt än genomsnittet under 2000-talet. Det förklaras av en betydligt svagare befolkningstillväxt bland den arbetsföra befolkningen (15–74 år) under 2020- talet som resulterar i en förhållandevis långsam ökning av arbetskraften. År 2029 bedöms jämviktsarbetslösheten uppgå till 7,3 procent (se tabell 3.3).

3.5Alternativa scenarier

I detta avsnitt beskrivs två alternativa scenarier för den ekonomiska utvecklingen 2026–2029. Det råder stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen de kommande åren, delvis drivet av kriget i Mellanöstern och vilka effekter det i sin tur kan få på inflation och efterfrågan framöver. I huvudscenariot antas att kriget når någon form av lösning och att energileveranserna via Hormuzsundet kan återupptas, samtidigt som energiproduktionen i regionen inte begränsas i större omfattning under längre tid. Detta är dock ett osäkert antagande. Kriget kan både minska det globala utbudet av olja och naturgas mer än vad prognosen utgår från och ge upphov till

37

Prop. 2025/26:100

tydligare efterfrågeeffekter. Utvecklingen av energipriserna och i vilken utsträckning företagen väljer att höja andra priser till följd av ökade kostnader, s.k. indirekta effekter, är faktorer med stor påverkan på inflationen i Sverige och med betydande osäkerhet. Vidare kan kronan komma att försvagas om investerare söker sig till vad som traditionellt betraktas som mindre riskfyllda tillgångar, vilket kan bidra till högre importpriser. I vilken utsträckning företag övervältrar kostnadsökningar i konsument- led beror bl.a. på efterfrågeläget. Kriget kan även påverka efterfrågan bland hushållen och företagen negativt. För att belysa dessa osäkerheter presenteras nedan två alternativa scenarier.

I det första alternativscenariot antas inflationen i både Sverige och omvärlden bli tydligt högre än i huvudscenariot. En del av den högre inflationen kommer direkt från ett antagande om högre energipriser. Men indirekta effekter bidrar också, vilket exempelvis kan handla om att företagen höjer priser på varor och tjänster i konsumentledet för att möta stigande produktions- och uppvärmningskostnader. Liksom storleken och varaktigheten på den ursprungliga energiprisuppgången är de indirekta effekternas omfattning och varaktighet svårbedömd. Sammantaget antas inflationen i det första alternativscenariot bli tydligt högre än i huvudscenariot 2026 och 2027. Den högre inflationen bidrar till en lägre konsumtion hos hushållen även om de i viss utsträckning möter de högre priserna med ett lägre sparande. För företagen bidrar högre inköpskostnader och lägre global efterfrågan även till senarelagda investeringar. Det antas samtidigt att Riksbanken för en något mer åtstramande penningpolitik, vilket håller tillbaka den ekonomiska aktiviteten, men samtidigt motverkar högre inflationsförväntningar och ett högre lönetryck. BNP- tillväxten blir sammantaget lägre 2026 och 2027 än i huvudscenariot. Lägre konsumtion och investeringar tillsammans med svagare utveckling av lönesumman i spåren av något högre arbetslöshet medför att de offentliga finanserna försvagas i förhållande till huvudscenariot. Återhämtningen återupptas 2027 och 2028 blir BNP- tillväxten högre än i huvudscenariot, och ekonomin når åter balans under 2029 (se tabell 3.7).

I det andra alternativscenariot medför en högre osäkerhet om den framtida ekonomiska utvecklingen att de ökade energipriserna får en ännu starkare dämpande effekt på hushållens konsumtion och företagens investeringar, jämfört med de övriga scenarierna. En svagare omvärldsefterfrågan bidrar också till en lägre export, vilket dämpar såväl nettoexporten som investeringarna. BNP-tillväxten blir tydligt lägre i år och nästa år. Som ett resultat försvagas de offentliga finanserna jämfört med övriga scenarier. Den lägre efterfrågan bidrar till att de ovan beskrivna indirekta inflations- effekterna också blir lägre, men även det lägre resursutnyttjandet bidrar ett lägre inflationstryck i ekonomin och KPIF-inflationen blir tydligt lägre 2026 och 2027 än i det första scenariot. I detta scenario försvagas konjunkturläget något på nytt 2026. 2027 skulle återhämtningen återupptas, men ekonomin når balans först 2029 (se tabell 3.7).

Tabell 3.7 Alternativa scenarier

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2025 och prognos i fet stil för respektive variabel utifrån tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer.1

38

Prop. 2025/26:100

1I alternativscenarierna har hänsyn även tagits till kompletterande penningpolitiska åtgärder.

2Kalenderkorrigerade värden.

3Årsgenomsnitt i procent.

4KPI med fast ränta.

5Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

6Procent av BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

3.6Prognosrevideringar

I detta avsnitt redovisas kortfattat några av de prognosrevideringar som har gjorts för 2025–2028 jämfört med budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1). Sedan föregående prognos färdigställdes har det bl.a. publicerats tre kvartalssamman- ställningar av nationalräkenskaperna och flera månadsutfall för arbetskraftsunder- sökningarna och KPI.

BNP-tillväxten har utvecklats starkare än väntat under 2025. Återhämtningen bedöms vara påbörjad och BNP-tillväxten väntas stiga 2026, dock i en något långsammare takt än bedömningen i budgetpropositionen (se tabell 3.8). Detta beror inte minst på en ökad global osäkerhet. Även 2027 har BNP-tillväxten reviderats ned något. Potentiell BNP i fasta priser är uppreviderad i nivå till följd av trendmässigt högre utfall av produktivitet, en uppreviderad potentiell arbetskraft och nedreviderad jämvikts- arbetslöshet. Revideringarna av potentiell arbetskraft och jämviktsarbetslöshet beror främst på uppdaterade bedömningar av utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden. En lägre migration och en högre genomsnittlig vistelsetid bland utrikes födda väntas förbättra matchningen på arbetsmarknaden, öka arbetskraftsdeltagandet och minska arbetslösheten strukturellt. Sammantaget innebär revideringarna av BNP och potentiell BNP att BNP-gapet är mindre negativt 2025 och marginellt mindre negativt 2026.

Utvecklingen av både sysselsättningen och arbetskraften är uppreviderad 2026 på grund av statistikutfall. Lönetillväxten var marginellt starkare än väntat 2025, men väntas framöver utvecklas något svagare än bedömningen i budgetpropositionen.

År 2025 utvecklades inflationen enligt KPIF förhållandevis väl i linje med bedömningen i budgetpropositionen. I slutet av 2025 och under inledningen av 2026 har utfallen för inflationen varit lägre än väntat, drivet av en lägre kärninflation. Följaktligen har KPIF-inflationen reviderats ned 2026 och 2027. Styrränteprognosen är oreviderad för 2026 och uppreviderad för 2027 och 2028.

39

Prop. 2025/26:100

Tabell 3.8 Jämförelse mellan regeringens prognoser

Procentuell förändring om inte annat anges. Siffrorna inom parentes avser prognos i budgetpropositionen för 2026

Anm.: Prognosen är baserad på de anslagsnivåer och de regelverk för skatter och transfereringssystem som har beslutats av riksdagen samt de som har föreslagits eller aviserats av regeringen. I budgetpropositionen har information som fanns tillgänglig fram till den 4 augusti 2025 beaktats.

1Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

2Avser åldersgruppen 15–74 år.

3Procent av arbetskraften.

4Kalenderkorrigerad.

5Nominell löneutveckling enligt konjunkturlönestatistiken (KL).

6Konsumentprisindex (KPI) resp. konsumentprisindex med fast ränta (KPIF), årsgenomsnitt.

7Procent, årsgenomsnitt.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken och egna beräkningar.

3.7Utvecklingen enligt andra bedömare

I detta avsnitt jämförs regeringens prognoser för några centrala makroekonomiska variabler med prognoser från Konjunkturinstitutet (KI), Europeiska kommissionen, Riksbanken och Statskontoret (se tabell 3.9). Det är viktigt att notera att prognoser publiceras vid olika tidpunkter, vilket gör att prognosmakare inte har tillgång till samma information. Exempelvis är den senaste prognosen från Europeiska kommissionen publicerad den 17 november 2025, vilket är tidigare än övriga bedömares prognoser. Publiceringstillfället för olika prognoser blir särskilt relevant under perioder med förhöjd osäkerhet i världsekonomin.

För 2026 är regeringens prognos för BNP-tillväxten mer positiv än samtliga bedömare. För 2027 är regeringens prognos för BNP-tillväxt något lägre än de flesta bedömare, med undantag för Europeiska kommissionen där regeringens prognos är något mer positiv. Samtliga prognosmakare bedömer att BNP-gapet kommer att vara negativt under 2026. Regeringen, Europeiska kommissionen och Riksbanken bedömer att BNP-gapet förblir negativt under 2027, medan KI bedömer att BNP-gapet sluts 2027 och Statskontoret att gapet är svagt positivt 2027.

Regeringens prognos för arbetslösheten 2026 är i linje med prognoserna från KI, Europeiska kommissionen och Riksbanken, men något lägre än Statskontorets prognos. För 2027 är regeringens prognos i linje med KI, men något lägre än Europeiska kommissionens och Riksbankens bedömning, samtidigt som den är något högre än Statskontorets prognos.

Regeringens prognos för inflationen 2026 och 2027, mätt med KPI, är högre än Statskontorets prognos, men lägre än övriga bedömares prognoser. Regeringens prognos för inflationen 2026, mätt med harmoniserat konsumentprisindex (HIKP), är högre än Europeiska kommissionens, men något lägre än KI:s och Riksbankens

40

Prop. 2025/26:100

prognoser. För 2027 är regeringens prognos för HIKP-inflationen i linje med Europeiska kommissionens men högre än KI:s och Riksbankens prognoser.

Tabell 3.9 Jämförelse mellan olika bedömares prognoser

Procentuell förändring om inte annat anges

Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2026-04-13, Konjunkturinstitutet 2026-03-25, Europeiska kommissionen 2025-11-17, Riksbanken 2026-03-19 och Statskontoret 2026-03-24.

1Fasta priser, ej kalenderkorrigerade värden.

2Procent av arbetskraften, 15–74 år.

3Årsgenomsnitt.

4Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken, Statskontoret och egna beräkningar.

3.8Utvärdering av prognoser för den makroekonomiska utvecklingen

I detta avsnitt utvärderas regeringens prognoser för Sveriges BNP-tillväxt, inflation och arbetslöshet som har redovisats i budgetpropositionerna och de ekonomiska vårpropositionerna 1999–2025. Prognoserna analyseras i förhållande till prognoser gjorda av andra bedömare.

Det finns flera omständigheter som gör att prognosjämförelser är svåra. En är att olika bedömares prognoser görs vid olika tidpunkter. Prognoser gjorda i slutet av året har ett stort informationsövertag gentemot prognoser gjorda i början av året. En annan omständighet är att prognoser kan ha olika ändamål och att bedömare har olika preferenser kring vilka risker som de vill minimera. Det är vanskligt att hitta utvärderingsmått som tar hänsyn till dessa skillnader. Denna utvärdering ska därför

41

Prop. 2025/26:100

inte ses som en rangordning av olika prognosmakare, utan som en indikation på hur regeringens prognosfel har förhållit sig till andra bedömares enligt två standardmått.

Måtten som används i denna utvärdering är rotmedelkvadratfelet (RMKF) och medelprognosfelet (MPF). RMKF är ett mått på genomsnittlig prognosprecision medan MPF är ett mått på genomsnittlig över- eller underskattning av utfallet. Dessa är lämpade utvärderingsmått för s.k. väntevärdesprognoser. En väntevärdesprognos är en sorts genomsnittsprognos som viktar alla osäkerheter kring det framtida utfallet. Varje risk värderas utifrån dess bedömda sannolikhet, varken högre eller lägre. Detta skiljer sig från prognoser som tar ytterligare höjd för risker som är särskilt oönskade. Det är inte heller samma sak som prognoser som avser att uppskatta den mest sannolika utvecklingen. Måtten fastslår därmed inte nödvändigtvis i vilken grad som prognoser har varit ändamålsenliga, men de ger en överblick av prognosfelens genomsnittliga storlek över tid.

I tabell 3.10 visas prognosfelsmåtten för olika bedömares prognoser för BNP- tillväxten. Samtliga prognoser är uppdelade i två kategorier utifrån vilket år som de är gjorda, nämligen samma år som utfallet och året före utfallet. Regeringens prognosprecision sticker inte ut i relation till övriga bedömares. I linje med de flesta övriga bedömare har regeringen i genomsnitt underskattat BNP-tillväxten innevarande år och överskattat tillväxten nästkommande år.

Tabell 3.10 Prognosfelsmått på prognoser för BNP-tillväxt

Rotmedelkvadratfel (RMKF), medelprognosfel (MPF) och antal observationer (N) för prognoser för BNP- tillväxten 2000–2025

Anm.: Värdena är avrundade till två decimaler. Prognosfelet är här definierat som utfallet minus prognosen. Ett positivt MPF relaterar därför till en underskattning. Ett lägre RMKF innebär högre prognosprecision.

Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken, Landsorganisationen (LO), Svenskt Näringsliv, Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Swedbank och egna beräkningar.

Tabell 3.11 visar prognosfelsmått för olika bedömares inflationsprognoser. Regeringens prognosprecision sticker inte ut i relation till övriga bedömares. Genomsnittlig över- eller underskattning varierar mellan olika bedömare. Regeringen har i genomsnitt underskattat inflationen något.

Tabell 3.11 Prognosfelsmått på prognoser för inflationen (KPI)

Rotmedelkvadratfel (RKMF), medelprognosfel (MPF) och antal observationer (N) för prognoser för inflationen (KPI) 2000–2025

42

Prop. 2025/26:100

Anm.: Värdena är avrundade till två decimaler. Prognosfelet är här definierat som utfallet minus prognosen. Ett positivt MPF relaterar därför till en underskattning. Ett lägre RMKF innebär högre prognosprecision.

Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken, Landsorganisationen (LO), Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Swedbank och egna beräkningar.

I tabell 3.12 visas prognosfelsmått för olika bedömares arbetslöshetsprognoser. Regeringen har haft högre prognosprecision för arbetslösheten än genomsnitts- bedömaren samma år som utfallet, men lägre prognosprecision för prognoser utfärdade året före utfallet. Regeringen uppvisar ingen uppenbar systematisk över- eller underskattning i sina prognoser för innevarande år. I likhet med de flesta bedömare har regeringen i genomsnitt underskattat arbetslösheten nästkommande år.

Tabell 3.12 Prognosfelsmått på prognoser för arbetslösheten

Rotmedelkvadratfel (RKMF), medelprognosfel (MPF) och antal observationer (N) för prognoser för arbetslösheten 2000–2025

Anm.: Värdena är avrundade till två decimaler. Prognosfelet är här definierat som utfallet minus prognosen. Ett positivt medelprognosfel relaterar därför till en underskattning. Ett lägre RMKF innebär högre prognosprecision. Prognoser för 2005 utfärdade 2004 och första kvartalet 2005, samt prognoser för 2021 utfärdade 2020, utgår på grund av förändringar av arbetslöshetsstatistiken (EU-harmonisering 2005 och 2021).

Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken, Landsorganisationen (LO), Svenskt Näringsliv, Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Swedbank och egna beräkningar.

3.9Regeringens mått på välstånd

Det är viktigt att följa den långsiktiga samhällsutvecklingen i bred bemärkelse. Sedan 2017 redovisas därför indikatorer på välståndet i Sverige, uppdelat på ekonomiskt, miljömässigt och socialt välstånd, se tabell 3.13.

Tabell 3.13 Indikatorer på välstånd och deras utveckling

43

Prop. 2025/26:100

lever?”. Andelen avser de som svarat ”ganska nöjd” eller ”mycket nöjd”.

Anm.: För respektive indikator används den senaste tillgängliga statistiken. Mer ingående beskrivningar och definitioner av indikatorerna redovisas nedan.

1Arbetet med vattenförvaltning sker i cykler. Mätningarna sammanställs under en cykel och återspeglar absoluta tal.

2Halterna fluktuerar mellan mättillfällen som följd av begränsat statistiskt urval. För att identifiera förändringar behöver jämförelse över en längre tid göras.

3Avser procent av medianhalterna i modersmjölk respektive blod vid undersökningens inledning.

4PCB är en typ av industrikemikalier. DDE är en nedbrytningsprodukt av insektsgiftet DDT. Dioxiner bildas bl.a. vid tillverkning av kemikalier som innehåller klor samt vid förbränningsprocesser. PBDE är en grupp av bromerade flamskyddsmedel. PFOS, PFOA och långkedjiga PFAS är högfluorerade ämnen.

Källor: Statistiska centralbyrån, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, SOM-institutet, Vatteninformationssystem Sverige, Sveriges lantbruksuniversitet och Eurostat.

Ekonomiska indikatorer

BNP per capita

BNP per capita, dvs. BNP per person, används som en indikator på ekonomiskt välstånd. Utvecklingen av ett lands BNP per capita ger med andra ord en fingervisning

44

Prop. 2025/26:100

om vilka ekonomiska förutsättningar som invånare i landet har att konsumera varor och tjänster. Denna indikator säger dock inte något om hur möjligheterna till konsumtion är fördelade inom landet, hur konsumtionen matchar människors preferenser eller i vilken utsträckning som den ekonomiska aktiviteten sker på bekostnad av icke förnybara resurser.

År 2025 ökade Sveriges BNP per capita med 1,3 procent. Det är en något starkare utveckling än genomsnittet sedan 2000.

Sysselsättningsgrad

Sysselsättningsgraden mäter andelen av befolkningen i åldrarna 15–74 år som är sysselsatt. En hög sysselsättningsgrad är grunden för den gemensamma välfärden eftersom arbetsinkomster är den viktigaste skattebasen i ekonomin. När fler försörjer sig genom arbete minskar dessutom den offentliga sektorns kostnader eftersom transfereringar generellt minskar.

Sysselsättningsgraden 2025 var 69 procent, oförändrad från föregående år. För inrikes och utrikes födda uppgick sysselsättningsgraden 2025 till ca 70 respektive ca

66 procent. Skillnaden mellan dessa grupper har minskat trendmässigt. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män är dock större bland utrikes födda än bland inrikes födda.

Arbetslöshet

Arbetslöshet definieras som andelen arbetslösa av antalet personer i arbetskraften, där arbetskraften utgörs av personer som antingen är sysselsatta eller har sökt och kan ta ett arbete. Arbete ger individen möjlighet till egen försörjning, bättre möjligheter att forma sitt liv samt gemenskap och tillhörighet. Arbetslösa drabbas av ohälsa i större utsträckning än de individer som har ett arbete. Att arbetslösheten är låg är av central betydelse för både individer och samhället i stort.

Arbetslösheten ökade från 8,4 procent 2024 till 8,8 procent 2025. Arbetslösheten uppgick till 8,8 procent bland kvinnor och 8,9 procent bland män 2025. Samtidigt var arbetslösheten tydligt högre bland utrikes födda än bland inrikes födda, vilket den även har varit historiskt.

Hushållens skuldsättning

Att relatera hushållens skuldsättning till inkomster och finansiella tillgångar ger en indikation på hur känsliga låntagare är för räntehöjningar och fallande inkomster respektive tillgångsvärden. Skulderna som andel av inkomsten sjönk med tre procentenheter under 2025 till 173 procent (se diagram 3.5). Det är fjärde året i rad som kvoten sjönk efter att ha ökat kontinuerligt sedan mitten på 90-talet. Nedgången 2025 berodde på att inkomsterna ökade mer än hushållens skulder. Skulderna som andel av finansiella tillgångar har trendmässigt sjunkit under flera år men var oförändrad 2025 jämfört med föregående år och uppgick till 24 procent.

45

Prop. 2025/26:100

Diagram 3.5 Hushållens låneskulder som andel av disponibel inkomst och av hushållens finansiella tillgångar

Procent

200

150

100

50

0 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25

Anm.: Justeringar för förändringar av pensionsrätter ingår inte i den disponibla inkomsten.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Huvuddelen av skulderna är bostadslån, och det är vanligare att hushåll högt upp i inkomstfördelningen har bostadslån. Med undantag för den översta tiondelen av inkomstfördelningen är bolåneskuldens andel av disponibel inkomst högre i de högre inkomstgrupperna. Samtidigt är marginalerna för att klara ökade utgifter större i hushåll med höga inkomster än i hushåll med låga inkomster.

Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld

Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld, ofta kallad Maastrichtskulden, är det mått på den offentliga skuldsättningen som används inom EU. För Sverige definieras skulden som den konsoliderade statsskulden och kommunsektorns samt ålderspensionssystemets skulder på kapitalmarknaden med avdrag för AP-fondernas innehav av statsobligationer.

Maastrichtskulden ökade med ca 120 miljarder kronor eller 1 procent av BNP mellan 2024 och 2025. De offentliga finanserna belastades av lågkonjunkturen och av de åtgärder som genomfördes för att stötta ekonomins återhämtning samt stärka Sveriges försvarsförmåga och fortsatt stödja Ukraina. Den offentliga skuldsättningen i Sverige är dock fortfarande bland de lägsta i EU. År 2025 uppgick skulden till ca 35 procent av BNP. Motsvarande genomsnittliga skuldkvot för EU var samma år 82,1 procent av BNP, vilket avser ställningsvärden för det tredje kvartalet 2025 enligt data från EU:s statistikorgan Eurostat.

Miljöindikatorer

Luftkvalitet

Välståndsindikatorn för luft visar utvecklingen för två luftföroreningar som är av stor betydelse för folkhälsan i svenska städer: kvävedioxid (NO2) och små partiklar (PM2,5). Båda har negativ påverkan på såväl hälsa som miljö. Kväveoxider bildas vid all typ av förbränning. En stor del av utsläppen kommer från trafiken. För små partiklar är avgaser från trafik, industriutsläpp, småskalig vedeldning och annan förbränning stora källor. Små partiklar transporteras i stor utsträckning till Sverige från kontinenten och halterna är därför högre i södra Sverige än i norra Sverige. År 2024 sjönk årsmedelvärdet för halterna av kväveoxid medan halterna av små partiklar ökade jämfört med 2023, se diagram 3.6. Halterna av både kvävedioxid och små partiklar

46

Prop. 2025/26:100

visar dock en nedåtgående trend sedan mätningarna inleddes. EU-regleringar för bränslekvalitet, standarder för fordon och miljölagstiftning inom industri- och energisektorn har bidragit till den nedåtgående trenden med minskade halter av luftföroreningar.

Diagram 3.6 Halter av NO2 och PM2,5 i stadsmiljö (årsmedelvärden)

µg/m3

35

30

25

20

15

10

5

0

Anm.: Kvävedioxid (NO2) mäts för svenska städer med över 50 000 invånare. Mätplatser som ingår i indikatorn små partiklar (PM2,5) för år 2024 är Burlöv, Göteborg, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala. Notera att linjerna i diagrammet visar skattade trendlinjer över tid.

Källa: Naturvårdsverket.

Vattenkvalitet

En god vattenkvalitet är viktig för dricksvatten, biologisk mångfald, industrin, lantbruket och friluftsliv. Indikatorn för vattenkvalitet uttrycks som ekologisk status i ytvatten som påverkas av exempelvis övergödning, miljögifter och fysisk påverkan. Överlag är den ekologiska statusen bättre i norra Sverige, eftersom befolknings- tätheten och jordbruksintensiteten är högre i de södra delarna av landet. Fysisk påverkan och övergödning är de främsta skälen till att god ekologisk status inte nås. Vid den senaste bedömningen av vattenkvaliteten, som baseras på miljöövervakning, analys- och kartläggningsarbete under perioden 2017–2021, hade 42 procent av ytvattenförekomsterna minst god ekologisk status. Det var en ökning med

4 procentenheter jämfört med perioden 2010–2016.

Rödlisteindex

Rödlisteindex mäter förändringar i artgruppers livskraft. Det är ett exempel på en av flera indikatorer som ger en bild av tillståndet i svensk natur och hur förändringar sker över tid. Indexet baseras på förändringar i rödlistekategorisering för olika artgrupper. Rödlistekategorisering sker i femårscykler, varav den senaste redovisades 2026. Indexet visar för samtliga bedömda artgrupper att förlusten av biologisk mångfald inte har hejdats. Sett över tid vad är den mest påtagliga trenden en förbättring för grod- och kräldjur och för däggdjur samt en försämring för fåglar och fiskar. Övriga gruppers utveckling var relativt oförändrad, vilket innebär att den negativa förändringstakten är någorlunda konstant.

Kemikaliebelastning

Indikatorn kemikaliebelastning redovisar mätningar av ett antal långlivade miljögifter i modersmjölk och blod. Indikatorn följer de miljö- och hälsoskadliga kemikalierna PBDE (bromerade flamskyddsmedel), PCB (industrikemikalier), p,p'-DDE (en

47

Prop. 2025/26:100

nedbrytningsprodukt från bekämpningsmedlet DDT), dioxiner (bildas bl.a. vid tillverkning av kemikalier som innehåller klor och vid förbränningsprocesser) samt PFAS (högfluorerade ämnen som bl.a. används i brandskum och för impregnering av textilier). Höga halter av dessa ämnen kan ge upphov till sjukdomar som t.ex. cancer, påverka fortplantningsförmågan, skada ofödda barn, skada arvsmassan och störa hormonsystemet.

Resultaten visar andel av medianhalterna i modersmjölk respektive blod relativt undersökningens inledning (1996 och 1997). Halterna varierar mellan individer dels beroende på exponering, dels andra faktorer så som ålder och BMI. Att halterna fluktuerar mellan år är naturligt givet det begränsade statistiska underlaget. Sett till ett längre tidsperspektiv är halterna generellt minskande, vilket visar att de åtgärder som vidtagits genom begränsningar för att minska utsläppen i miljön har lett till en minskad exponering av befolkningen, se diagram 3.7. Undantaget är halterna för långkedjiga PFAS (en grupp av PFAS med längre fluorerad kolkedja) som ligger högre än när undersökningarna inleddes.

Diagram 3.7 Exponering av vissa långlivade miljögifter i Sverige

Miljöföroreningar i modersmjölk och blod 1996–2022, index 1996–1997=100

180

160

140

120

100

80

60

40

20 0

97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Flamskyddsmedel (PBDE) Industrikemikalier (PCB 153)

p,p'-DDE

Dioxiner (PCDD/F TEQ)

PFAS-ämnet PFOS PFAS-ämnet PFOA

Långkedjiga PFAS (summa PFNA, PFDA, PFUnDA)

Anm.: Miljögifter har analyserats i enskilda prover av modersmjölk (PCB 153, dioxiner, PBDE och p,p'-DDE) och i blodserum (PFOS, PFOA och långkedjiga PFAS). Halterna är presenterade som procent av medianhalterna i modersmjölk respektive blod vid undersökningens start. PCDD/F TEQ är ett mått för summan av flera dioxiner.

Källa: Livsmedelsverket.

Utsläpp av växthusgaser

Utsläpp av växthusgaser är den faktor som bidrar mest till klimatförändringar. Klimatförändringar påverkar samhället genom bl.a. havsnivåhöjningar, temperaturökningar och att extremväder blir allt vanligare. De totala utsläppen av växthusgaser i Sverige uppgick 2024 till 47,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det innebär en ökning med ca 7 procent jämfört med 2023 (se diagram 3.8). Ökningen beror främst på att reduktionsplikten sänktes, vilket ledde till en ökad användning av fossila drivmedel. Sedan 1990 har utsläppen minskat med ca 33 procent. Den största delen av utsläppsminskningen kan härledas till uppvärmning av bostäder och lokaler där oljeeldade värmepannor ersatts av fjärrvärme med en allt större andel fossilfri energi och värmepumpar. Även utsläpp från avfallssektorn har minskat stadigt sedan 1990, främst till följd av att deponering av organiskt avfall upphörde i början av 2000- talet. Nettoupptaget i markanvändningssektorn (LULUCF) ökade under 2024.

48

Prop. 2025/26:100

Diagram 3.8 Sveriges territoriella växthusgasutsläpp och BNP, fasta priser

Index 1993=100

220

200

180

160

140

120

100

80

60

40

20

0 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

KoldioxidekvivalenterBNP

Anm.: Koldioxidekvivalenter visar utsläpp av växthusgaser som omfattas av klimatmålet (koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorerade gaser) inom svenskt territorium.

Källor: Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån.

Sociala indikatorer

Låg inkomststandard

Personer i hushåll med låg inkomststandard riskerar att inte ha råd med sådant som anses vara nödvändiga omkostnader. Låg inkomststandard är ett absolut fattigdomsmått som Statistiska centralbyrån använder för att beskriva hur väl en familjs inkomster räcker för att betala nödvändiga levnadsomkostnader för deras baskonsumtion såsom mat, boende, hemförsäkring och barnomsorg (Statistiska centralbyrån, Barn med låg inkomststandard Levnadsförhållanden 2022:5).

Andelen individer med låg inkomststandard har i stort sett minskat kontinuerligt de senaste tio åren. År 2024 hade 3,9 procent av befolkningen låg inkomststandard, jämfört med 4,2 procent 2023. Andelen med låg inkomststandard fortsatte att sjunka 2024. Det kan förklaras av att de reala inkomsterna gradvis har ökat även för dem med förhållandevis låga inkomster och att inkomsterna har ökat snabbare än levnads- omkostnaderna.

Det är vanligare med låg inkomststandard hos ensamstående hushåll med barn, särskilt ensamstående kvinnor med barn, för utrikes födda och bland befolkningen som inte är förvärvsarbetande.

Hushållens kontantmarginal

Andelen som saknar kontantmarginal definieras som den andel av befolkningen, 16 år och äldre, som inte skulle kunna hantera en oväntad utgift på 14 000 kronor utan att låna pengar eller be om hjälp. Beloppet justeras upp i takt med medianinkomsten. Att sakna kontantmarginal har en negativ påverkan på individens livskvalitet och själv- bestämmande. År 2025 uppgav 22 procent att de saknade kontantmarginal, vilket är ungefär samma nivå som 2024. Det är dock en ökning i jämförelse med 2022 och 2023. Andelen är högre bland kvinnor än män, hos utrikes födda, personer med lägre utbildningsnivå och yngre personer. Störst skillnad i andel som saknar kontant- marginal är mellan utrikes och inrikes födda, 45 jämfört med 16 procent. Det finns också skillnader mellan personer med olika utbildningsnivå. Bland personer vars högsta avslutade utbildning är förgymnasial saknar 33 procent kontantmarginal, jämfört med 24 procent bland dem som har en gymnasial utbildning och 16 procent bland dem som har en eftergymnasial utbildning.

49

Prop. 2025/26:100

Självskattad allmän hälsa

Indikatorn självskattad allmän hälsa avser den andel av befolkningen, 16 år och äldre, som har svarat ”bra” eller ”mycket bra” på frågan ”Hur tycker du att din hälsa är i allmänhet?”. År 2025 hade 64 procent av befolkningen bra eller mycket bra hälsa. Det är en minskning jämfört med 2024 då det var 67 procent. Andelen som svarar att de har bra hälsa är något högre bland män än kvinnor, 66 jämfört med 62 procent. Det är också vanligare att yngre än äldre tycker att de har bra hälsa. Bland personer i åldern 16–29 år är det 74 procent som tycker att de har bra hälsa, vilket kan jämföras med 55 procent bland dem som är 65–85 år. Det finns även skillnader mellan personer med olika utbildningsnivå. Bland de som har eftergymnasial utbildning anger

70 procent att de har bra hälsa, jämfört med 62 procent bland dem vars högsta avslutade utbildning är gymnasial eller förgymnasial. Andelen som tycker att de har bra hälsa är något högre bland utrikes födda än bland inrikes födda, 67 jämfört med

64 procent.

Utbildningsnivå

Utbildningsnivå påverkar bl.a. människors ekonomiska förutsättningar och hälsa. Under 2000-talet har befolkningens utbildningsnivå stadigt ökat. Andelen med en eftergymnasial utbildningsnivå ökade från 27 till 41 procent under perioden 2001– 2024. Kvinnor har högre utbildningsnivå än män och skillnaden har ökat under 2000- talet, se diagram 3.9. År 2024 var andelen kvinnor med eftergymnasial utbildningsnivå ca 47 procent medan motsvarande andel bland män var 36 procent. Andelen eftergymnasialt utbildade är ungefär lika stor bland inrikes och utrikes födda och har varit så under hela 2000-talet. Dock är andelen med högst en förgymnasial utbildning större bland utrikes födda och skillnaderna har ökat under 2000-talet.

Diagram 3.9 Utveckling av utbildningsnivå

Andel

80

60

40

20

0

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Eftergymnasial

utbildning, kvinnor

Förgymnasial/gymnasial utbildning, kvinnor

Eftergymnasial utbildning, män

Förgymnasial/gymnasial utbildning, män

Anm.: Andel av befolkningen 16–74 år med respektive utbildningsnivå, fördelat på kön. Utbildningsnivå avser högsta avklarade utbildning.

Källa: Statistiska centralbyrån.

50

Prop. 2025/26:100

Mellanmänsklig tillit

Mellanmänsklig tillit, eller social tillit, är ett mått på i vilken grad man uppfattar att andra människor går att lita på. En hög nivå av mellanmänsklig tillit är inte bara fördelaktigt för att det fungerar som ett sammanhållande kitt i samhället, utan även för att beslutsprocesser och affärstransaktioner blir smidigare och effektivare. Andelen av befolkningen som upplevde en hög mellanmänsklig tillit var 54 procent 2025, vilket är samma nivå som för 2024. Personer över 30 år, personer som vuxit upp i Sverige och personer med hög utbildningsnivå är grupper med en stor andel med hög tillit. Störst skillnad i tillit inom en demografisk faktor (i procentenheter) uppmäts mellan personer med olika utbildningsnivå. Detta är ett mönster som setts under många år. Andelen med hög tillit är densamma för män och kvinnor. Bland personer med förgymnasial utbildning har 43 procent hög tillit jämfört med 67 procent bland de med studier eller examen från högskola och universitet.

Nöjd med livet

Det subjektiva välbefinnandet är generellt sett högt i rika, demokratiska och politiskt stabila samhällen med låg arbetslöshet. I Sverige har andelen som är nöjd med livet legat på en hög och stabil nivå över tid och låg 2025 på 86 procent i genomsnitt. Samtliga samhällsgrupper som har studerats anger en generellt hög nivå av nöjdhet. Det finns samtidigt en viss negativ utveckling bland personer som är 16–29 år. Andelen i denna grupp som uppgav att de var nöjda med livet 2025 var 75 procent jämfört med 85 procent bland personer i åldern 30–64 år respektive 92 procent för personer i åldern 65 år eller äldre. Personer som vuxit upp utanför Sverige är något mindre nöjda än personer som vuxit upp i Sverige. Skillnaden har dock minskat från omkring 10–13 procentenheter i början av 2000-talet till 4–7 procentenheter de senaste fem åren. Män och kvinnor upplever att de är nöjda med livet i lika stor utsträckning.

3.10Hushållens skulder

De svenska hushållens skuldsättning var drygt 5 452 miljarder kronor 2025 (se tabell 3.14). Skulderna består till över 80 procent av bolån och ungefär 3,5 miljoner personer i Sverige har bolån, se Korta analyser nr 4 – Få bolån leder till skulder hos Kronofogden (Kronofogdemyndigheten 2025). Konsumtionslånen utgör en begränsad del av hushållens skulder, ca 6 procent, men står för en betydligt högre andel av hushållens lånebetalningar eftersom räntorna på dessa lån är betydligt högre. De kan därför ha stor påverkan på enskilda individers ekonomi. Bolånen utgör dock en större risk för den finansiella stabiliteten än konsumtionslånen. Detta avsnitt belyser utvecklingen av hushållens skuldsättning i Sverige.

Tabell 3.14 Hushållens skulder Årlig procentuell förändring

51

Prop. 2025/26:100

Anm.: I posten övrigt ingår bl.a. lån med säkerheter i form av motorfordon, lantbruksfastigheter och finansiella instrument.

1Avser monetära finansinstituts (MFI) utlåning till hushållen. Källa: Statistiska centralbyrån.

Kreditgivning skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt genom att möjliggöra investeringar och konsumtion som annars inte hade varit möjliga. Kreditgivning bidrar också till en effektiv fördelning av kapital i samhället vilket ökar produktiviteten. För hushållen kan krediter vara ett verktyg för att optimera konsumtionen över livstiden. Samtidigt innebär en för hög skuldsättning risker, både för den enskilda individen och för samhällsekonomin. Hög skuldsättning kan leda till ekonomisk stress för individen men också en ökad sårbarhet för samhället i stort vid konjunkturförändringar eller räntehöjningar. En högre belåningsgrad givet liknade storlek på förmögenhet och inkomst innebär en högre risk eftersom hushållen kan hamna i en situation där lånen överstiger säkerhetens värde om bostadspriserna faller. Om hushållet behöver flytta men inte har råd att realisera en bostadsförlust kan det, utöver att vara problematiskt för individen, även hämma rörligheten på arbetsmarknaden. Om hushållens skuld- betalningar ökar snabbare än inkomsterna kan det leda till minskad konsumtion, vilket i sin tur riskerar att förstärka en konjunkturnedgång.

Ett problem med statistiken över hushållens skulder är att det inte säkert går att veta i vilket syfte ett lån tas. Lån med säkerhet i form av bostad kan användas för konsumtion och lån utan säkerhet kan användas för att finansiera bostadsköp. Båda dessa situationer kan vara icke önskvärda, särskilt om det sker i stor omfattning. Används bostadslån i stor utsträckning för konsumtion kan tillväxten i utlåningen förstärka konjunktursvängningar och förvärra en lågkonjunktur. Det kan i sin tur öka kreditförlusterna och risken för den finansiella stabiliteten. Att använda lån utan säkerhet för bostadsköp innebär dels dyrare lån för den enskilde då dessa lån har högre ränta, dels att den sammantagna belåningsgraden och risken för att hamna i en situation med negativt eget kapital blir högre.

Under de senaste decennierna har hushållens skuldsättning i Sverige ökat trendmässigt till följd av bl.a. stigande bostadspriser, ökad tillgång till ägt boende och låga räntor. De senaste åren har dock trenden brutits och skulderna som andel av disponibel inkomst har minskat (se tabell 3.14 och diagram 3.10). I Sverige var skulderna 2025 i genomsnitt 173 procent av disponibel inkomst, den s.k. skuldkvoten (se tabell 3.14). Skuldkvoten inkluderar inkomsterna för hela hushållssektorn och om hushåll utan bolån exkluderas stiger skuldkvoten markant. Finansinspektionen genomför en stickprovsundersökning som baseras på alla nya bolån som tas under ett begränsat antal veckor varje höst. Skuldkvoten var i den undersökningen närmare 280 procent 2025 (se tabell 3.15). Den vanligaste bostadsformen i Sverige är småhus med äganderätt men ca 20 procent av befolkningen bor med upplåtelseformen bostadsrätt. Denna typ av boendeform innebär att hushållet äger en andel i en bostadsrättförening. Många bostadsrättsföreningar har skulder och nya föreningarna har ofta högre skulder. Om dessa skulder inkluderas i hushållens skulder stiger skuldkvoten väsentligt (se tabell 3.15). I Sverige finns ett stort kollektivt sparande kopplat till pensions- systemet men också privata tillgångar som i stor utsträckning är placerade i värde- papper. Ökningen av hushållens tillgångar har varit snabbare än ökningen av skulderna och 2025 var skulderna som andel av hushållens tillgångar på en historisk låg nivå (se tabell 3.14).

Svenska hushåll brukar lyftas fram som högt skuldsatta jämfört med andra länder. Att göra en internationell jämförelse kan dock vara problematiskt. Skillnader i länders skuldnivåer kan förklaras av variationer i bostads- och kreditmarknadens struktur, skattesystem samt andra institutionella förutsättningar. Även hushållens tillgångar

52

Prop. 2025/26:100

skiljer sig åt mellan länder. Jämfört med övriga nordiska länder är den svenska skuldsättningen inte utmärkande hög.

Hushållens skuldsättning har ökat trendmässigt

Hushållens genomsnittliga skuldsättning har i Sverige trendmässigt ökat sedan mitten av 1990-talet. Trenden bröts 2022 varpå skuldsättningen som andel av den disponibla inkomsten har minskat (se tabell 3.14). Det beror på att inkomstökningen varit högre än framför allt ökningen av bostadslån (se diagram 3.10). Under 2025 har tillväxt- takten ökat för både utlåning med bostad som säkerhet och lån utan säkerhet (se tabell 3.14).

Diagram 3.10 Hushållens skuldsättning

Procent av disponibel inkomst

225

200

175

150

125

100

75

50

25

0

Anm.: Approximerade andelar. Bostad som säkerhet och lån utan säkerhet avser monetära finansinstituts (MFI) utlåning till hushåll. I posten övrigt ingår bl.a. lantbruksfastigheter, lån med bilar och båtar som säkerhet samt utlåning från offentlig sektor där CSN-lån ingår.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Den sammanlagda skuldsättningen är ofta trögrörlig då hushållens skulder till stor del består av bolån och endast en mindre andel av dessa årligen omsätts. Ett sätt att få en tidig indikation på drivkrafterna i utvecklingen av bostadsskulder är att följa utvecklingen av nya lån. I Finansinspektionens stickprovsundersökning av nya bolån framkommer att ca två femtedelar av alla nya lån som tas är för att finansiera en ny bostad, vilket motsvarar nästan 70 procent av den totala utlåningsvolymen. Tilläggslån står för nästan hälften av de nya lånen men utgör endast 20 procent av utlåningsvolymen. Belåningsgraden visar hur stor del av bostadens värde som är finansierad med lån. Belåningsgraden var enligt undersökningen 2025 oförändrad jämfört med föregående år. Bland låntagarna i stickprovet hade de som tog bostadslån i syfte att köpa en ny bostad högre belåningsgrad än de som tog tilläggslån (se tabell 3.15). Bland nya bolånetagare var skuldkvoten 2025 något högre jämfört med föregående år. Skuldkvoten var i genomsnitt högre för dem som köpte en bostadsrätt. Andelen nya bolånetagare som amorterar varierar mellan åren men var 73,8 procent 2025, vilket är en liten ökning jämfört med 2024.

Tabell 3.15 Nya bolånetagare

Procent

53

Prop. 2025/26:100

Anm.: Innehållet i tabellen kommer från Finansinspektionens årliga stickprov i bolåneundersökningen. Stickprovet omfattar alla nya bolån tagna under två veckor. Från och med 2025 har urvalsperioden ändrats. Belåningsgrad avser det genomsnittliga lånets storlek i förhållande till säkerhetens värde och skuldkvoten det genomsnittliga lånet i förhållande till låntagarens inkomst. För skuldkvoten avses samtliga bolån, dvs. för bostadsköp, tilläggslån och bankbyten.

Källa: Finansinspektionen.

Skillnader i skuldkvot mellan inkomstgrupper

Bolånen står för den största delen av hushållens lån men fördelar sig olika mellan inkomstgrupper. I diagram 3.11 visas skuldkvot utifrån hushållens inkomstnivå från den tiondel som har lägst inkomst (grupp 1) till den som har högst inkomst (grupp

10). Generellt ökar skuldkvoten med inkomsten (se diagram 3.11). Inkomstgrupperna 3–9 har betydligt större andel bolån i förhållande till övriga typer av lån. Även om bolånen över lag utgör en större andel av de totala lånen för alla grupper utom grupp 1 kan konsumtionslånen ha en relativt större inverkan på hushållens ekonomi då räntorna för dessa lån ofta är högre. Det kan finnas stora skillnader mellan inkomster i samtliga grupper men spridningen är störst bland de med lägst och högst inkomst då dessa grupper kan innehålla extremvärden. Större inkomstskillnader inom dessa grupper och tillfälliga kapitalvinster eller -förluster kan göra medelvärdena missvisande.

Diagram 3.11 Uppskattning av hushållens skuldkvot efter inkomstgrupp 2025

Procent av disponibel inkomst

250

200

150

100

50

0

Anm.: Hushållens skuldkvot är approximerad över inkomstgrupperna för att totalt sett motsvara den aggregerade skuldkvoten och kan avvika från andra datakällor. Uppskattningen för 2025 är baserad på en framskrivning av utfallet för 2024.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Räntekvoten har minskat över tid

Räntekvoten visar räntebetalningar i relation till den disponibla inkomsten och påverkas av hur stora skulderna och inkomsten är samt nivån på räntan. Sedan slutet

54

Prop. 2025/26:100

av 1990-talet har den genomsnittliga räntekvoten trendmässigt minskat i Sverige (se diagram 3.12). Räntekvoten nådde sin lägsta nivå 2021 men har sedan dess stigit till följd av att ränteläget höjts. Räntekvoten steg snabbt 2022, vilket hänger samman med att svenska hushåll generellt har en kort räntebindningstid. Från mitten av 2024 fram till slutet av 2025 sänkte Riksbanken styrräntan med 2,25 procentenheter samtidigt som hushållens disponibla inkomster fortsatte att stiga. Räntesänkningarna i kombination med att en stor andel av hushållen har kortare räntebindningstid medförde att räntekvoten snabbt föll under 2025, men är fortsatt på en högre nivå än åren innan pandemin.

Om man tittar på inkomstfördelningen följer räntekvoten samma mönster som skuld- kvoten. Räntekvoten stiger med inkomsterna frånsett i inkomstgrupp 10 (se diagram 3.12). Av samma anledning som för skuldkvoten finns det även i detta sammanhang skäl att vara försiktig i tolkningen av räntekvoten i inkomstgrupperna 1 och 10. En ytterligare anledning till en försiktig tolkning är att hushåll i den lägsta inkomst- gruppen har en hög andel konsumtionslån som ofta har högre ränta än lån med bostaden som säkerhet.

Diagram 3.12 Räntekvot över tid och mellan inkomstgrupper 2025

Procent av disponibel inkomst