Förslag till riksdagsbeslut

Sverige har en nationell sjukvårdskris som påverkar regioner över hela landet. Denna kris, den allvarligaste sedan 1990-talet, har förvärrats av flera faktorer. Pandemin satte vårdens personal under hård press och krävde omfattande verksamhetsomställningar. Därefter har den höga inflationen drivit upp kostnaderna, både genom tillfälliga ökningar för pensioner och genom bestående kostnadsökningar för varor och tjänster. Trots effektiviseringar redovisade landets regioner sammantaget ett underskott på cirka 9,7 miljarder kronor för 2024.

Krisen är särskilt påtaglig i Region Jämtland Härjedalen, med sitt stora geografiska område och låga, spridda befolkningsantal. Covid-19-pandemin slog hårt mot regionens sjukvårdssystem och satte enorm press på personalen, vilket ledde till kraftigt ökade vårdköer. Den socialdemokratiskt ledda regionen har arbetat målmedvetet för att korta köerna och förbättra arbetsmiljön, men dessa insatser har inneburit stora kostnader. För 2024 uppgick underskottet till närmare 500 miljoner kronor, en nivå som allvarligt hotar vårdens tillgänglighet och kvalitet.

Med ett svagt skatteunderlag och ett skatteutjämningssystem som inte fullt ut kompenserar för regionens särskilda förutsättningar har det varit svårt att nå ekonomisk balans, trots omfattande åtgärder. Ytterligare nedskärningar riskerar att försämra tillgången till den vård som invånarna både behöver och har rätt till.

Med Sveriges inträde i Nato och den ökande globala osäkerheten måste sjukvårdsberedskapen stärkas. Den rådande nationella sjukvårdskrisen understryker behovet av att inte bara upprätthålla, utan också förstärka, robustheten inom hälso- och sjukvården. Genom att prioritera sjukvården framför stora skattesänkningar finns förutsättningar för Sveriges regioner, oavsett storlek och geografiska förutsättningar, att erbjuda en trygg och jämlik vård.

Lena Bäckelin (S)
Anna-Caren Sätherberg (S)	Sanna Backeskog (S)