Förslag till riksdagsbeslut

Fyraprocentsspärren till riksdagen infördes 1968 i samband med den partiella författningsreformen. Det uppenbara syftet var att motverka splittring i riksdagen och underlätta bildandet av starka och handlingskraftiga regeringar. En högre spärr minskar risken för att många småpartier kommer in i riksdagen, vilket kan göra det svårare att bilda stabila regeringar. En höjd spärr kan motverka fragmentering och ge tydligare majoriteter, vilket underlättar beslutsfattande. Med en högre spärr blir det mindre attraktivt att rösta taktiskt på småpartier som ligger nära gränsen, vilket kan ge ett mer ärligt valresultat -det minskar risken att partier överlever på strategiska stödröster snarare än på egen politik. Partier som vet att spärren är högre måste bredda sin politik och appellera till fler väljare, vilket kan leda till mer genomtänkta och realistiska program. Det kan också uppmuntra sammanslagningar eller samarbeten, vilket ger mer sammanhållna politiska alternativ.

 

 Färre partier i riksdagen innebär färre och mindre komplexa förhandlingar, färre utskottsplatser att fördela och snabbare lagstiftningsprocesser. Det kan minska risken för politiskt låsta lägen där småpartier får oproportionerligt stort inflytande –Sverige har under de senaste decennierna upplevt det senare allt för väl.

 Sverige behöver starka och handlingskraftiga regeringar för att axla framtida utmaningar, och därför bör riksdagen verka för att höja procentspärren från dagens nivå på fyra procent till fem procent.

 

Anders Alftberg (SD)