Förslag till riksdagsbeslut

Sedan regeringsskiftet har Sverige haft två olika ministrar med ansvar för ulandsbistånd, båda med goda ambitioner att städa upp i det träsk som präglat detta politikområde efter årtionden av socialistisk lekstuga och inkompetens.

Under 2025 har Sida en budget på 24,3 miljarder kronor och den nuvarande biståndsministern har nystat i biståndsmyndigheten för att försöka förstå vilka projekt som pågår och dess effekter för människorna som är tänkta att hjälpa. De primära slutsatserna var förskräckliga, de svar man sökte finns helt enkelt inte att finna. Transparensen är obefintlig och myndigheten har svag kontroll över hur pengarna i realiteten används, vilket i sin tur omöjliggör uppföljning och utvärdering. Myndigheten organiseras utifrån spretiga och motstridiga mål och hur många enskilda biståndsprojekt som SIDA finansierar är det ingen som vet, men utifrån ett försök till uppskattning handlar det om tiotusentals. Hur mycket pengar som försvinner i ren korruption vet ingen, men det handlar garanterat om miljarder i plural.

Med anledning av ovanstående menar jag att SIDA bör reformeras med ett alexanderhugg där man har som uttalad ambition att nollställa hela organisationen och bygga upp den från början. Här finns enorma möjligheter att kapa miljardbelopp i såväl administration som korruption och skapa en organisation som präglas av transparens. På så vis kan vi hjälpa fler behövande såväl som att spara skattemedel som kan läggas på Sverige.

 

Josef Fransson (SD)