Förslag till riksdagsbeslut

Ny lagstiftning om elsystemet är efterlängtat och behövs för att svara upp mot marknadens snabba utveckling och för att kunna leverera till morgondagens behov.

En nationell strategi för att realisera flexibilitet

Flexibilitet i elsystemet är inte längre en nischfråga utan en av de absolut viktigaste förutsättningarna för att klara elektrifieringen. Trots detta saknas en sammanhållen nationell strategi. Dagens regelverk, särskilt elnätsregleringen, premierar fortfarande utbyggnad av nät framför ett smartare och effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur. Detta systemfel måste åtgärdas.

Regeringen bör därför skyndsamt utarbeta en nationell strategi för flexibilitet. Strategin ska inkludera en översyn av elnätsregleringen för att säkerställa att invester­ingar i smart teknik, digitalisering och flexibilitetstjänster prioriteras. Lokala flexi­bilitetsmarknader måste ses som ett nyckelverktyg, och regelverken måste utformas för att aktivt främja deras utveckling i stället för att motverka dem.

Påskynda införandet av BSP-rollen

En av de största flaskhalsarna för att frigöra potentialen hos tusentals distribuerade resurser – såsom batterier, elbilsladdare och industriprocesser – är den försenade implementeringen av rollen som leverantör av balanstjänster (balancing service provider, BSP). Denna roll är en förutsättning för att oberoende aggregatorer ska kunna verka på marknaden och bidra till systembalansen.

Regeringen måste därför vidta omedelbara åtgärder för att säkerställa att Svenska kraftnät och övriga aktörer snabbt får alla nödvändiga system och regelverk på plats för ett fullständigt införande av BSP-rollen i enlighet med EU-rätten.

Hantera de skenande obalanskostnaderna

Sedan de nordiska länderna anslutit sig till de europeiska balanseringsplattformarna har obalanskostnaderna på elmarknaden blivit extremt volatila och oförutsägbara. Det är ohållbart att marknadsaktörer som följer sina prognoser drabbas av straffliknande kostnader på grund av systemets utformning.

Regeringen bör därför ge Svenska kraftnät i uppdrag att, i nära samverkan med berörda marknadsaktörer, skyndsamt utreda och införa åtgärder som kan dämpa den extrema volatiliteten och skapa ett mer förutsägbart och stabilt system för balansavräkning.

En ändamålsenlig och enkel ersättningsmodell för flexibilitet

Den kompensationsmodell för efterfrågeflexibilitet som Svenska kraftnät föreslagit i sitt regeringsuppdrag (KN2023/03647) kritiseras hårt av branschen. Den riskerar i praktiken att skapa nya hinder och fördröja flexibilitetsutvecklingen.

Detta strider mot EU-direktivets intentioner om att underlätta för nya aktörer. Regeringen måste säkerställa att den föreslagna modellen inte införs och att det i stället införs en modell som är enkel och transparent och inte skapar onödiga trösklar.

Även om regeringens uttalade ambition med propositionens förslag till lagändringar är att tydliggöra marknadsroller och förenkla regelverket, finns det en risk att den nuvarande utformningen leder till motsatt effekt. Särskilt föreligger risken att proposi­tionens förslag till ändringar kommer att medföra en otydlig begreppsbildning kring balansansvar och obalanser som inte är förenlig med EU:s elmarknadslagstiftning.

Detta i sin tur skapar osäkerhet och en ökad komplexitet för aggregatorer som vill verka på den svenska marknaden. Som en följd riskerar förslaget att hämma utveck­lingen av aggregerings- och flexibilitetstjänster i Sverige vid en tidpunkt då dessa blir allt viktigare för ett välfungerande kraftsystem i en situation med snabbt ökande elektrifiering och volatila elpriser.

I synnerhet riskerar följande centrala delar av förslaget att skapa komplexitet och oklarheter för marknadsaktörer:

Otydlig begreppsbild avseende den oberoende aggregatorns balansansvar samt vid aktivering av efterfrågeflexibilitet (demand response), vilket riskerar att stå i strid med europeisk lagstiftning.

De lagförslag som regeringen lagt fram klargör inte att aggregatorer endast är ansvariga för obalanser som uppstår till följd av att de inte fullgör leveransen av efterfrågeflexibilitet i elsystemet som helhet, och de föreslagna bestämmelserna kopplar felaktigt aggregatorns obalansansvar till ”leveranspunkten” i stället för till elsystemet, vilket föreskrivs i EU-rätten.

Det riskerar att förta stora delar av de samhällsekonomiska vinster som flexibilitet kan skapa och leder till dyrare elpriser och högre elräkningar för hushåll och företag. Förslaget behöver även justeras ytterligare för att korrekt fastställa omfattning och beräkningsmetod för den ekonomiska ersättning som ska betalas till elleverantörer för kostnader som uppstår vid aktivering av efterfrågeflexibilitet. Svenska kraftnät bör i dessa delar få ett nytt uppdrag att ta fram regelverk inspirerat av länder som Stor­britannien och Estland som framgångsrikt integrerar flexibilitet på marknaden.

Rickard Nordin (C)
Anders Ådahl (C)	Catarina Deremar (C)