Förslag till riksdagsbeslut

Det är viktigt att ha en sammanhållen och tydlig lagstiftning när det kommer till krediter. Svenska hushåll är högt belånade och överskuldsättning är ett stort och allvarligt problem. Ett viktigt syfte med en lagstiftning som denna är att ge ett gott skydd åt konsumenterna. Ambitionen med den nya lagstiftningen är att den ska vara mer sammanhållen än den föregående, vilket i sig är positivt. Positivt är också att man haft ambitionen att moderni­sera lagstiftningen så den är mer i takt med tiden. Bland annat mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och andra förändringar på kreditmarknaden.

I den nya lagen överförs gällande regler om ränteskillnadsersättning. Den tekniska utvecklingen har medfört att det i praktiskt hänseende är enklare än tidigare att byta bank. Däremot har inte lagstiftningen fullt ut anpassats till detta. För konsumenterna är det viktigt att det finns en sund konkurrens på bankmarknaden och att det är möjligt att byta bank utan överdrivet krångel. Det finns därför skäl att se över bankernas möjlig­heter att ta ut ränteskillnadsersättning vid byte av bank. Lagen bör på ett tydligare sätt lägga grunden för en starkare konkurrens på kreditmarknaden som kommer konsument­erna till nytta.

När det gäller kreditupplysningslagen finns skäl att uppmärksamma konsumentens rätt att begära rättelse. Betalningsanmärkningar kan få långtgående konsekvenser trots att skälen till att de uppstått varierar kraftigt. Inaktuella uppgifter eller anmärkningar som undanröjts bör därför inte kvarstå på ett sätt som är orimligt i förhållande till konsumentens situation. Vi menar att det är olyckligt att regeringen i propositionen inte hanterat denna fråga då den i högsta grad berörs av den nya lagstiftningen. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ytterligare justeringar i kreditupplysnings­lagen.

De senaste decennierna har teknikutvecklingen varit snabb och de senaste åren har den accelererat. Regeringens proposition tar delvis hänsyn till detta, vilket vi välkomnar. Det är dock svårt att överblicka i vilken utsträckning den nya lagen fullt ut är anpassad till de förutsättningar som råder på kreditmarknaden i dag och de kommande åren. Av det följer att behovet av uppföljning är stort. Efter att lagen har trätt i kraft bör därför ett arbete med uppföljning inledas och vid behov bör lagändringar föreslås för riksdagen, och denna uppföljning bör också omfatta det direktiv som genomförs i denna lag­stiftning. Det är viktigt att granska hur direktivet påverkar såväl den svenska kredit­marknaden som kreditmarknaden inom EU för att på så sätt möjliggöra att den svenska lagstiftningen utformats på ett ändamålsenligt sätt.

Alireza Akhondi (C)
Anne-Li Sjölund (C)	Martina Johansson (C)