HD023924: med anledning av skr. 2025/26:122 Riksrevisionens rapport om statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket
2025/26:3924
av Katarina Luhr m.fl. (MP)
med anledning av skr. 2025/26:122 Riksrevisionens rapport om statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket
Förslag till riksdagsbeslut
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Naturvårdsverket ska få i uppdrag att stärka arbetet med underlag till klimatredovisning och klimathandlingsplan så att arbetet och avvägningarna blir tydliga och transparenta och, när det kan skilja sig mellan alternativ, olika scenarier redovisas tydligt och transparent och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Naturvårdsverket ska få tillräckliga resurser för att färdigställa högkvalitativa underlag för klimatredovisningarna och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen tydligt ska redovisa vad den baserar sina bedömningar i klimatredovisning och klimathandlingsplan på och, om den väljer ett särskilt scenario, tydligt redovisa varför den valt detta scenario, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Klimatlagen anger att regeringen varje år ska lämna en klimatredovisning till riksdagen i budgetpropositionen. Klimatredovisningen ska innehålla en redovisning av utsläppsutvecklingen, en redovisning av de viktigaste besluten inom klimatpolitiken och vad de kan betyda för utvecklingen av växthusgasutsläppen samt en bedömning av om det finns behov av ytterligare åtgärder.
Enligt klimatlagen ska regeringens klimatpolitiska arbete vila på vetenskaplig grund och baseras på relevanta tekniska, sociala, ekonomiska och miljömässiga överväganden. Arbetet ska enligt klimatlagen utgå från det långsiktiga, tidssatta, utsläppsmål som riksdagen har fastställt och regeringen ska sätta de övriga utsläppsminskningsmål som behövs för att nå det långsiktiga målet. Av klimatlagens förarbeten framgår att regeringen är ansvarig för att se till att lagen följs och att Regeringskansliet och de statliga förvaltningsmyndigheterna ska vara centrala aktörer i regeringens arbete för att säkerställa detta.
Riksrevisionen lyfter bristen på transparens och tydlighet i de underlag som används till klimatredovisningar och klimathandlingsplaner. Det finns också en brist på redovisning av olika scenarier och vad som kan leda till det ena eller andra utfallet.
Vidare bedömer Riksrevisionen att regeringen inte heller tydligt redovisat de antaganden och osäkerheter som klimatredovisningar och klimathandlingsplaner bygger på. Sammantaget finns en risk för att regeringen underskattar behovet av effektiva åtgärder för att minska utsläppen.
Riksrevisionens kritik är viktig då avgörande beslut behöver fattas baserat på underlagen. Beslut som handlar om att minska utsläpp, nå klimatmål och följa EU-lagstiftning och som påverkar Sveriges ekonomi och framtida utveckling. De underlag som regeringen ska besluta om åtgärder utifrån behöver därför vara så tydliga och korrekta som möjligt och regeringen behöver kunna ta höjd för de osäkerheter som kan finnas i underlagen. Det är därför av stor vikt att underlagen, oavsett vem som har producerat dem, är av hög kvalitet, så nära verkligheten som möjligt, samtidigt som osäkerheter i både beräkningar och framtidsscenarier behöver vara tydligt beskrivna och beräkningsmodeller och antaganden behöver vara tydliga och transparenta.
Vi anser därför att det är av stor vikt att arbetet med att ta fram träffsäkra underlag stärks, att Naturvårdsverket får tillräckliga resurser för att ta fram högkvalitativa underlag, och att de osäkerheter och antaganden som kommer att finnas i beräkningar och framtidsscenarier tydligt redovisas både i berörda myndigheters underlag och i regeringens klimatredovisningar och klimathandlingsplaner.
|
Katarina Luhr (MP) |
|
|
Amanda Palmstierna (MP) |
Emma Nohrén (MP) |
|
Linus Lakso (MP) |
Rebecka Le Moine (MP) |