Förslag till riksdagsbeslut

Skarvens kraftiga tillväxt i Sverige under de senaste decennierna har fått mycket allvarliga konsekvenser för fiskbestånden, den biologiska mångfalden i våra vattenmiljöer samt för yrkes- och fritidsfisket. Skarven är i dag en av de mest inflytelserika predatorerna i våra kust- och insjöekosystem, med omfattande påverkan på arter som abborre, gös och siklöja.

Detta hotar inte bara ekosystemens balans utan även försörjningen av en viktig livsmedelsresurs och förutsättningarna för ett livskraftigt yrkesfiske. Situationen har blivit akut i många områden där lokala bestånd har kollapsat eller minskat kraftigt.

EU:s fågeldirektiv, som syftar till att skydda fåglar och deras livsmiljöer, har spelat en viktig roll för att bevara hotade arter. Men direktivet är inte anpassat till situationer där en art – som skarven – orsakar allvarliga skador på naturresurser och försörjningsmöjligheter. I nuläget försvårar direktivets bestämmelser en effektiv och adaptiv förvaltning av skarvpopulationen.

För att säkerställa fiskbeståndens överlevnad och bevara yrkes- och fritidsfiskets framtid behöver Sverige:

-Verka aktivt inom EU för att revidera fågeldirektivet så att det möjliggör tydligare undantag för förvaltning av arter som skarv.

-Införa allmän jakt på skarv på nationell nivå i avvaktan på en revidering, för att snabbt minska trycket på hårt drabbade fiskbestånd.

-Utveckla en nationell förvaltningsplan för skarv som tydligt kopplar samman artens förvaltning med målet om livskraftiga fiskbestånd.

En långsiktigt hållbar fiskförvaltning förutsätter att skarvens påverkan begränsas. Utan åtgärder riskerar vi att förlora både viktiga fiskarter, ett traditionellt näringsfång och en resurs av central betydelse för Sveriges livsmedelsförsörjning.

 

Roland Utbult (KD)