Förslag till riksdagsbeslut

Propositionen innehåller förslag relaterade till genomförande av EU-direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning (DAC 9). Direktivet är nära samman­kopplat med direktivet om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinatio­nella koncerner och storskaliga nationella koncerner (minimibeskattningsdirektivet).

EU-direktivet om minimibeskattning bygger på förslag som tagits fram inom OECD/G20. Företag i stora nationella eller multinationella koncerner, med en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro, ska betala minst 15 procent i skatt på sin vinst, oavsett var de befinner sig. Det innebär att fördelarna med att flytta vinst från länder med hög skatt till länder med låg skatt minskar. I Sverige hanteras detta genom lagen om tilläggsskatt.

Vi socialdemokrater står bakom de ändringar som föreslås i propositionen, då de syftar till att komplettera och anpassa svensk lagstiftning till de internationella överens­kommelserna. Det är viktigt att Sverige uppfyller sina åtaganden och bidrar till en globalt rättvis beskattning. Samtidigt har implementeringen av regelverken kantats av problem. När lagen om tilläggsskatt infördes genom proposition 2023/24:32 skedde det i mycket snabb takt, något som inte hör till vanligheterna och inte heller bör vara norm vid lagstiftningsarbetet.

Redan under beredningen av propositionen framhöll vi socialdemokrater att lag­stiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad. Detta påpekades också av flera remissinstanser.

I slutet av 2024 kompletterades lagen med ytterligare bestämmelser. Socialdemokra­terna framhöll då att det sannolikt finns behov av fler justeringar, vilket också flera remissinstanser har gett uttryck för. Att regeringen har, och fortsätter att uppdatera lagstiftning i linje med de internationella riktlinjerna är rimligt. Samtidigt ser vi med oro på att den komplicerade implementeringsprocessen och det omfattande regelverket riskerar att underminera själva syftet med den globala minimiskatten. Om reglerna upplevs som orimligt betungande för företag som redan gör rätt för sig, samtidigt som möjligheterna till skatteflykt kvarstår, riskerar förtroendet för systemet att skadas. Det sämsta utfallet vore att oseriösa aktörer och skatteplanerare undgår beskattning, samtidigt som skatten uppfattas som en orimligt stor administrativ börda för seriösa företag. För att undvika detta behöver vi säkerställa att lagen fungerar som det var tänkt, dvs. att den sätter stopp för avancerad internationell skatteplanering, samtidigt som företagens kostnader för att uppfylla regelverket hålls på en rimlig nivå.

Vi anser därför att regeringen bör genomföra en samlad konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt. Den bör omfatta regelverket, en redovisning av de administrativa kostnaderna för de berörda företagen samt en utredning av möjligheter till förenkling.

Niklas Karlsson (S)
Marie Olsson (S)	Kalle Olsson (S)
Ida Ekeroth Clausson (S)	Mathias Tegnér (S)
Blåvitt Elofsson (S)	Patrik Björck (S)