Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att utländska stater och utländska motsvarigheter till svenska regioner, kommuner och kommunalförbund ska undantas från kupongskatt på utdelningar från svenska bolag och fonder. Undantaget avgränsas bl.a. till stater inom EES eller stater med skatteavtal/avtal som medger informationsutbyte i skatteärenden.

Vi ser behovet av en EU-rättsligt hållbar ordning och tillstyrker därmed att kupong­skattelagen anpassas. Samtidigt är det angeläget att den föreslagna regleringen blir förutse­bar i tillämpningen, rättssäker och möjlig att kontrollera, samt att regeringen återkommer med förslag om moderniserad källskatt på utdelningar.

I propositionen anförs att det under en övergångstid kan uppstå ökad administration för aktörer som hanterar utdelning och kupongskatt, samt ett ökat antal återbetalnings­ärenden hos Skatteverket. Vidare kommer undantaget i praktiken att behöva tillämpas på fler mottagartyper än ”staten under eget namn”. Till följd av detta är det av stor vikt att centrala avgränsningar är tydliga. I författningskommentaren anges att termen utländsk stat även avser offentligrättsliga organ som ingår som en del av staten (exempelvis myndigheter och offentligrättsliga pensionsinstitut) men att offentligt ägda bolag inte omfattas. Detta är en viktig gränsdragning för såväl rättstillämpningen som de aktörer som ska avgöra om kupongskatt ska tas ut eller inte.

Därtill har Sveriges advokatsamfund efterfrågat tydligare vägledning för bedömningen av när ett utländskt subjekt kan anses motsvara ett skattebefriat svenskt offentligrättsligt subjekt. Regeringen avstår från att precisera sådana kriterier och hänvisar till rätts­tillämpningen med hänvisning till EU-rättsliga överväganden. Även om det finns skäl att undvika alltför snäva definitioner, kvarstår behovet av praktiskt tillämpbar vägledning för att minska osäkerhet, fel och onödiga kostnader i hanteringen.

Vidare konstaterar regeringen att effekter av den nya regleringen kan följas löpande men att en utvärdering kan göras först några år efter ikraftträdandet. Mot bakgrund av att kupongskatteintäkterna bedöms ha uppgått till ca 11 miljarder kronor 2024 samt att återbetalningar av kupongskatt redan i dag uppgår till ett stort antal ärenden årligen, finns det skäl för riksdagen att begära en tydligare, tidssatt uppföljning av reformens effekter, inklusive konsekvenser för de offentliga finanserna och Skatteverkets kontroll­möjligheter.

Lagen om kupongskatt är drygt 50 år gammal och i grunden undermåligt anpassad till dagens globaliserade och digitaliserade kapitalmarknader. Detta leder till fusk och risk för att svenska bolag används för internationell penningtvätt. Skatteverket anför i sitt budgetunderlag för 2026–2028 att brister i lagstiftningen har stor negativ påverkan på myndighetens förutsättningar att utföra sitt uppdrag att säkerställa att alla betalar rätt skatt på ett enkelt och tryggt sätt, och uppmanar därför regeringen att skyndsamt agera för att uppdatera lagen.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2022 att kupongskattelagen borde upphävas och ersättas av en ny lag om källskatt på utdelning. Dessvärre har regeringen valt att inte gå vidare med förslaget. En moderniserad lagstiftning skulle förbättra förutsättningarna för ett effektivt, rättssäkert och systematiskt arbete med kupongskatten och vi anser därför att regeringen bör återkomma med förslag om moderniserad källskatt på utdelningar.

Niklas Karlsson (S)
Marie Olsson (S)	Kalle Olsson (S)
Ida Ekeroth Clausson (S)	Mathias Tegnér (S)
Blåvitt Elofsson (S)	Patrik Björck (S)