HD023868: med anledning av prop. 2025/26:69 Förbättrat regelverk om beskattning av skog
2025/26:3868
av Helena Vilhelmsson och Anders Karlsson (båda C)
med anledning av prop. 2025/26:69 Förbättrat regelverk om beskattning av skog
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tioårsperioden för den föreslagna nya ersättningsfonden bör vara lika för all mark, oavsett ändamål, och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersättningsfonden för naturvårdsmark även ska omfatta ersättning för nekat avverkningstillstånd för fjällnära skog och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tilläggsavgiften för naturvårdsmark ska vara 15 procent i stället för 30 procent, i enlighet med Skatteverkets förslag, och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersättning för naturvårdsavtal i normalfallet ska betalas ut som ett årligt arrende och inte som ett engångsbelopp och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tidsfristen för det föreslagna nya naturvådskontot ska vara 20 år, precis som i dag gäller för skogsskadekontot, och tillkännager detta för regeringen.
Det är glädjande att förslagen från den senaste skogspropositionen (prop. 2021/22:58), som Centerpartiet var med och förhandlade, nu ser ut att förverkligas. Skogspropositionen var tydlig med att skydd av skog som utgångspunkt ska vara frivilligt för markägaren och att naturvårdsarbetet i ökad utsträckning ska bygga på initiativ från markägaren snarare än från myndigheter.
Ett viktigt verktyg för att åstadkomma skogspropositionens inriktning är att det finns tillgång till en bred palett av flexibla skyddsformer att tillgå och att markägaren inte straffas ekonomiskt för att han eller hon förvaltar sin skog på ett hållbart sätt.
De senaste decennierna har naturvårdspolitiken präglats av ett top-down-perspektiv där äganderätten hanterats alltför lättvindigt. Alltför stort fokus har lagts vid att formellt skydda stora arealer genom reservatsbildning. Centerpartiet vill se en ökad mångfald och flexibilitet inom naturvården och anser exempelvis att naturvårdsavtal varit en outnyttjad skyddsform, trots sin frivilliga, tidsbegränsade och flexibla karaktär. Att naturvårdsavtal inte nyttjas mer kan bl.a. bero på det som adresseras i propositionen, dvs. att det är skattemässigt missgynnat. Därför är det positivt att regeringen vill åtgärda det.
Centerpartiet ställer sig bakom propositionens inriktning, men med en del invändningar. När det gäller den nya ersättningsfonden för naturvårdsmark med förlängd tid för att hitta ersättningsmark anser vi att det är bra att tiden förlängs och fastställs till tio år, men vi anser att den föreslagna tioårsperioden för ersättningsfonden borde gälla all mark oavsett ändamål, dvs. inte bara för s.k. naturvårdsmark. Detta motiverar vi med förenklingsskäl.
Vi anser även att den tilläggsavgift som föreslagits för ”naturvårdsmark” och ”mark” borde vara 15 procent i stället för 30 procent, precis som Skatteverket föreslår i promemorian Mer förmånlig beskattning vid bl.a. skydd av skog från 2023.
Vidare anser vi att det är självklart att ersättning för nekat avverkningstillstånd för fjällnära skog ska betraktas som permanent rådighetsinskränkning och omfattas av den nya ersättningsfonden.
När det gäller det nya naturvårdskontot välkomnar vi det även om vi i grunden föredrar en ordning där ersättning för naturvårdsavtal betalas ut årligen i stället för som ett engångsbelopp vid avtalets tecknande. Det skulle underlätta planeringen och administrationen för markägaren inte minst.
Regeringen skriver att ”det framstår som lämpligt att reglerna för när och hur uttag får göras från naturvårdskonto följer reglerna för uttag från skogskonto och skogsskadekonto”. Vi delar den uppfattningen och anser att naturvårdskonto precis som skogsskadekonto ska vara möjligt att ta ut under 20 år i stället för som nu är föreslaget 10 år. Regeringen behöver ta större höjd för att naturvårdsavtal kan omfatta stora belopp och ha avtalstider en bra bit över 10 år.
Avslutningsvis vill Centerpartiet uppmärksamma det faktum som Skogsstyrelsen skriver om i sitt remissvar, att naturvårdskontot också är relevant för återvätningsavtal, som för närvarande tecknas i alltför låg takt hos Skogsstyrelsen, men där behoven och förväntningarna är stora inför framtiden.
|
Helena Vilhelmsson (C) |
Anders Karlsson (C) |