Förslag till riksdagsbeslut

Riksrevisionen har granskat statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken. Rapporten innehåller flera slutsatser och fyra rekommendationer som avser regeringen. I skrivelsen 2025/26:56 behandlar regeringen Riksrevisionens iakttagelser och förslag. Men regeringen väljer att avvisa de flesta av Riksrevisionens rekommendationer. Detta leder utvecklingen åt fel håll. För att Sverige ska nå transportmålet och ha en fossilfri transportsektor till 2030 måste cykelinfrastrukturen få en högre prioritering. Cykeln är ett av de mest hållbara transportmedlen; den bidrar till lägre utsläpp, minskad trängsel och en förbättrad folkhälsa. Vänsterpartiet menar därför att Riksrevisionens rekommendationer måste beaktas med största allvar.

Regeringen bör uppmärksamma och implementera samtliga av Riksrevisionens rekommendationer från skrivelse 2025/26:56 Riksrevisionens rapport om statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken. Detta ställer sig riksdagen bakom och ger regeringen tillkänna.

Med anledning av detta bör Riksrevisionens rapport inte anses som slutbehandlad. Detta ställer sig riksdagen bakom och ger regeringen tillkänna.

I Vänsterpartiets motion Cykeln – ett centralt transportslag för omställningen (2025/26:328) visar vi varför cykeln måste bli en självklar del av framtidens transporter och i den här motionen redogör vi för varför Riksrevisionens rekommendationer bör genomföras.

Ambitionen behöver öka

Först och främst konstaterar Vänsterpartiet att regeringen generellt har alldeles för lågt satta mål när det gäller att stärka cykelinfrastrukturen och öka cyklingen. Regeringen skriver att inom det transportpolitiska miljömålssystemet har regeringen ett etappmål om att andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång ska vara minst 25 procent 2025. Etappmålet är idag formellt uppnått, vilket regeringen tycks anse räcka och att inga ytterligare insatser behövs. Trots att EU och flertalet kommuner driver på för en utveckling inom cykeltrafiken, väljer regeringen att nedprioritera frågan och bromsa en av nyckelomställningarna i transportsystemet. T.ex. har regeringen inte följt upp eller uppdaterat den nationella cykelstrategin, fast än att den snart är tio år gammal. Regeringen har heller inte vidtagit några åtgärder för att implementera EU:s nya cykeldeklaration som antogs 2024, trots att den innehåller flera konkreta förslag och lyfter vikten av att utveckla cyklingspolitiken på alla styrnivåer.

 Vänsterpartiet anser att det är dags att växla upp. Genom att prioritera fler hållbara transportslag minskar vi utsläppen och stärker folkhälsan. Staten måste ta sitt ansvar och skapa möjligheter. Sverige behöver ambitiösare mål som specifikt fokuserar på och lyfter just cyklingen. Läs mer om våra förslag i vår motion Cykeln – ett centralt transportslag för omställningen (2025/26:328)

Åtgärda bristen på analysverktyg för att bedöma cyklingens samhällsekonomiska lönsamhet

I propositionen skriver regeringen att principen om samhällsekonomisk lönsamhet ska styra prioriteringar i infrastrukturen. Vänsterpartiet delar den här inställningen. Men regeringen motsätter sig samtidigt Riksrevisionens rekommendation om att utreda särskilda principer eller krav för cykeltrafik, vilket Vänsterpartiet ställer sig frågande till.

 Riksrevisionen kritiserar Trafikverket för att sakna fungerande analysverktyg för att bedöma cykelinvesteringars samhällsekonomisk nytta. Bristen på rätt verktyg försvårar vid både planering och beslut om cykelinfrastruktur. Regeringen menar att ansvaret för att utveckla sådana verktyg redan ligger hos Trafikverket, men uppdraget framstår idag vara för brett eller otydligt. Riksrevisionens granskning visar tydligt att trots att uppdraget formellt finns så saknar myndigheten fortfarande lämpade verktyg.

 Bristen på lämpliga analysverktyg är allvarlig. Forskning visar tydligt att satsningar på cykelinfrastruktur kan vara en av de mest kostnadseffektiva transportinvesteringarna. T.ex. beräknas varje krona som investeras i satsningar på ökad cykling ge 9 kronor tillbaka i folkhälsovinster. I EU-länderna ser vi också hur cykling bidrar med omkring 240 miljarder kronor varje år, medan biltrafiken istället kostar samhället omkring 5 000 miljarder kronor.

 Trafikverkets brist på fungerande analysverktyg gör att cykelåtgärder undervärderas systematiskt i just de samhällsekonomiska bedömningar som regeringen säger sig vilja stödja. Regeringens bedömning framstår därför som motsägelsefull. Resultatet blir en oriktig analys, vilket aktivt motverkar målet för transportpolitiken som helhet.

 Riksdagens mål om att främja cykeltrafik måste synas tydligare i regeringens styrning av Trafikverket. För Vänsterpartiets förslag, se vår motion Cykeln – ett centralt transportslag för omställningen (2025/26:328).

Modernisera väglagen och möjliggör fler cykelstråk

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att möjliggöra byggandet av friliggande statliga cykelvägar. Ett särskilt problem som uppmärksammas är det svårtolkade begreppet ”allmän samfärdsel”. Regeringen bedömer dock att det inte finns ett behov av en lagändring. De anser att väglagen redan idag möjliggör friliggande cykelvägar och menar att anledningen till att cykelprojekt uteblir oftast är på grund av bristande finansiering.

Men det är tydligt att den här bilden inte delas av de som faktiskt arbetar med frågorna ute i landet. I sin rapport pekar Riksrevisionen på att företrädare för kommuner, regioner och Trafikverket, alla lyfter att tolkningen av väglagen idag har en begränsande påverkan. Regionerna har t.ex. föreslagit att kravet på ett funktionellt samband mellan statliga vägar och cykelvägar borde tas bort från den nationella planen för transportinfrastruktur. Även SKR argumenterar för att väglagen bör moderniseras i syfte att möjliggöra byggandet av friliggande statliga cykelvägar. Samtidigt lyfter Trafikverket att lagens begränsningar riskerar att hindra de mest effektiva lösningarna vid ombyggnad av statliga vägar.

Vänsterpartiet anser att det är angeläget att regeringen uppmärksammar medskicken och förslagen från företrädarna från Sveriges kommuner och regioner samt Trafikverket. För Vänsterpartiets förslag, se vår motion Cykeln – ett centralt transportslag för omställningen (2025/26:328).

Regeringen förskjuter ansvaret till kommunerna

Regeringen skriver att cykelanpassad infrastruktur i hög grad är en kommunal och regional fråga. Riksrevisionen kritiserar dock regeringen just för att inte ta sitt övergripande statliga ansvar. Trafikverket förvaltar över 345 mil cykelväg som staten ansvarar för, men myndigheten ska också främja god cykelinfrastruktur även där staten inte är väghållare. Även i EU:s cykeldeklaration lyfts medlemsländernas viktiga ansvar i att utveckla och stärka cyklingspolitiken på alla relevanta styrnivåer.

Dessutom försämrar regeringen samtidigt kommuners och regioners förutsättningar genom att skrota stadsmiljöavtalen. När avtalen avskaffades så försvann en viktig finansiering till hållbar stadsutveckling och incitamenten för omställningsåtgärder försvagades.

Fyrstegsprincipen bör även tillämpas vid utveckling av regler

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ge Transportstyrelsen ett tydligare ansvar att ta hänsyn till fyrstegsprincipen vid utveckling av regler som berör transportsystemet. Regeringen håller inte med, utan menar att Transportstyrelsen inte har ansvar för att planera infrastruktur och därför inte råder över frågan.

 Men Riksrevisionens granskning visar att Transportstyrelsen flertalet gånger utrett regeländringar utan att göra tillräckliga konsekvensanalyser för transportsystemet. Detta gör att bedömningarna avviker från etablerad forskning. Myndigheten har dessutom generellt utgått från att nya eller ändrade regler inte påverkar andelen cyklister och hänvisar istället till infrastrukturella åtgärder. Detta resonemang strider tydligt mot fyrstegsprincipen. Vänsterpartiet anser därför att det finns ett behov för Transportstyrelsen att få ett tydligare ansvar att beakta fyrstegsprincipen. Dessutom bör myndigheten utveckla arbetet med att göra konsekvensanalyser baserat på empiriskt grundade resultat. För Vänsterpartiets förslag, se vår motion Cykeln – ett centralt transportslag för omställningen (2025/26:328).

Malin Östh (V)
Andrea Andersson Tay (V)	Kajsa Fredholm (V)
Ida Gabrielsson (V)	Samuel Gonzalez Westling (V)
Birger Lahti (V)	Ilona Szatmári Waldau (V)