Förslag till riksdagsbeslut

Regelverket om tilläggsskatt bygger på EU-direktivet om minimibeskattning, som i sin tur grundas på modellregler framtagna inom OECD/G20. Syftet är att företag i stora nationella eller multinationella koncerner, med en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro, ska betala minst 15 procent i skatt på sin vinst oavsett var i världen de verkar. Därmed minskar incitamenten att flytta vinster till lågskatteländer och skapar en lägsta nivå för skattekonkurrensen mellan länder.

 Vi socialdemokrater står bakom de ändringar som föreslås i propositionen, då de syftar till att komplettera och anpassa svensk lagstiftning till de internationella överenskommelserna. Det är viktigt att Sverige uppfyller sina åtaganden och bidrar till en globalt rättvis beskattning. Samtidigt har implementeringen av regelverket kantats av problem. När lagen om tilläggsskatt infördes genom proposition 2023/24:32 skedde det i mycket snabb takt, något som inte hör till vanligheterna och inte heller bör vara norm vid lagstiftningsarbetet. Redan under beredningen av propositionen framhöll vi socialdemokrater att lagstiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad. Detta påpekades också av flera remissinstanser.

 I slutet av 2024 kompletterades lagen med ytterligare bestämmelser. Socialdemokraterna framhöll då att det sannolikt finns behov av fler justeringar, vilket också flera remissinstanser har gett uttryck för. Att regeringen nu uppdaterar lagstiftningen i linje med de internationella riktlinjerna är rimligt. Samtidigt ser vi med oro på att den komplicerade implementeringsprocessen och det omfattande regelverket riskerar att underminera själva syftet med den globala minimiskatten. Om reglerna upplevs som orimligt betungande för företag som redan gör rätt för sig, samtidigt som möjligheterna till skatteflykt kvarstår, riskerar förtroendet för systemet att skadas. Det sämsta utfallet vore att oseriösa aktörer och skatteplanerare undgår beskattning, samtidigt som skatten uppfattas som blir en orimligt stor administrativ börda för seriösa företag. För att undvika detta behöver vi säkerställa att lagen fungerar som det var tänkt, det vill säga att den sätter stopp för avancerad internationell skatteplanering, samtidigt som företagens kostnader för att uppfylla regelverket hålls på en rimlig nivå.

 Vi anser därför att regeringen bör genomföra en samlad konsekvensanalys av implementeringen av lagen om tilläggsskatt. Den bör omfatta regelverket, en redovisning av de administrativa kostnaderna för de berörda företagen samt utreda möjligheter till förenkling. Vidare vidhåller vi att frågan om företrädaransvar bör ses över. Att inte införa bestämmelser om företrädaransvar innebär att särbehandlingen mellan å ena sidan små och medelstora företag, å andra sidan stora koncerner ökar till de mindre företagens nackdel.

Niklas Karlsson (S)
Marie Olsson (S)	Mathias Tegnér (S)
Blåvitt Elofsson (S)	Patrik Björck (S)
Marcus Andersson (S)	Lena Bäckelin (S)