Förslag till riksdagsbeslut

2020 drabbades Sverige av covid-19 vilket fick stora konsekvenser, inte minst för svenska skolor. Utbildningen i svenska gymnasieskolor flyttades till distansundervisning, vilket ställde nya annorlunda krav på både elever och lärare. Inte minst lärarna fick snabbt ställa om sin undervisning, både gruppmoment och de enskilda samtalen vilket ledde till mycket hög arbetsbelastning. Ett inarbetat bibliotek av distansundervisning inom olika utbildningsmoment hade kunnat lätta på arbetsbördan och möjliggjort att mer tid hade kunnat läggas på den individuella undervisningen samt att stötta eleverna vid distansundervisningen.

  I Sverige ska vi ha en jämlik skola, alla barn och ungdomar ska få förutsättningar att lära sig så mycket som möjligt till sin egen viljas och förmågas gräns. Idag är det inte så. Det har en rad olika orsaker, som var och en lägger hinder i vägen. Stökigt och oroligt i klassrummen, brist på utbildad personal, men även en varierande pedagogisk förmåga hos olika lärare att lära ut momenten i de olika ämnesområdena. En pedagog kan vara oerhört skicklig inom några av momenten inom sitt ämnesområde, men inte lika insatt i andra. Detta gör att Sveriges elever är beroende av kompetensen hos just sin lärare i ett speciellt ämne.

 Skulle det vara möjligt att skapa en lärmiljö, baserat på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, där Sveriges elever får tillgång till de skickligaste pedagogerna inom vart och ett av de olika delmomenten i all ämnen genom hela grundskolan och upp i gymnasiet? Där man kan få förklaringen repeterad för sig tills man förstår, utan att känna att man blir utpekad eller att det är pinsamt att ta upp lärarens tid för länge.

 Idag finns embryot till en sådan lärmiljö. Engagerade lärare som spelar in medan de går igenom olika delmoment och sedan lägger upp det i den egna skolans lärmiljö alternativt tänker att fler elever kanske kan vara intresserade och lägger upp videon på YouTube. Lärare som är uppfyllda av att ge eleverna det allra bästa rekommenderar avsnitt på nätet där andra pedagoger hittat ett lättförståeligt sätt att förklara just det speciella avsnittet, och som ser sig mer som back-up för eventuella kvarvarande frågor. Det finns också företag som tillhandahåller pedagogiska genomgångar av olika moment som vänder sig direkt till eleverna, men dessa kostar pengar, ofta baserade på månadsabonnemang. I universitetsvärlden kan man redan ta del av en lång rad olika Massive Open Online Courses, så kallade moocs, som erbjuds gratis från välrenommerade universitet som Harvard o Berkeley, men även från svenska universitet och högskolor.

 En nationell plattform som tillgängliggör läroplanens olika kursmoment med hjälp av skickliga pedagoger, skulle kunna skapa ökad flexibilitet, bli ett komplement för eleverna och underlätta för landets lärare att ytterligare individualisera undervisningen och skapa utmaningar för varje elev. Det kan också stimulera lärarna till nya sätt att undervisa och en utveckling av pedagogiken. Elever lär sig på olika sätt, samma kursmoment skulle kunna läras ut baserat på olika pedagogiska tillvägagångssätt.

 Svenskarna och framför allt den yngre generationen tillhör den mest it-vana befolkningen i världen. Sveriges skolor har under det senaste decenniet i årskurs efter årskurs delat ut egna läsplattor alternativt datorer till eleverna. Det är dags för den svenska skolan att svara upp mot denna it-mognad.

 Utred ett införande av en nationell digital plattform för gymnasieskolan, där de bästa pedagogerna går igenom olika moment i gymnasieskolans läroplan.

 

Helena Gellerman (L)