Förslag till riksdagsbeslut

Under senare år har det skett ett antal förändringar av svensk lag som på olika sätt kan anses ha begränsat den enskildes frihet och integritet. Förändringarna har dels skett inom områden som berör kriminalitet, migration och det digitala livet.

Flera av frågorna har haft starkt folkligt stöd som exempelvis kameraövervakning i brottsutsatta områden eller utökat ansvar för plattformsägare att granska kriminella handlingar. På EU-nivå har CSAM-förordningen (även kallad Chat Control 2.0) lagts fram som förslag. Förordningen syfte är att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på internet. Förordningen har mötts av skepticism bland enskilda som är oroliga förordningen kommer ge staten möjlighet att övervaka dem och på så sätt kränka deras personliga integritet. Denna oro är värd att ta på allvar.

 

Andra frågor som GDPR och CSAM-förordningen (även kallat Chat Control 2.0) skapar stor oro och skulle kunna göra intrång i den enskilda personens integritet. Att det finns tveksamheter på hur CSAM-förordningen följer Europakonventionen (i synnerhet artikel 8) gör att ett implementerande av CSAM-förordningen riskerar att vi tar ett stort steg mot ett övervakningssamhälle.

 

Utvecklingen av digitala enheter går mot att förenkla för användaren för att så många som möjligt ska kunna hantera dessa på ett korrekt sätt. Den utvecklingen har också gjort att människors kunskaper om hur det digitala fungerar minskat hos de som inte är experter. När vi inte vet hur tekniken fungerar är det svårare att ta ställning till om något är bra i relation till det syfte som anges. CSAM-förordningen är ett typexempel på hur förslagsställarna och de som tillhandahåller tekniken enbart diskuterar de goda föresatserna, nämligen att skydda barn och ungdomar från övergrepp. Syftet är lovvärt och önskvärt men måste ställas i relation till användares okunskap och möjligheten att övervakningen hamnar i fel händer.

 

Ett exempel är när äganderätten begränsas eller till och med kringgås vilket uppstår i en del av de miljölagar som tas fram för att återställa våtmarker eller när man i efterhand återkallar vapenlicenser.

 

Frågan är om det finns någon som har överblick vad alla olika lagar som på olika sätt begränsar den enskildes ägande eller digitala och fysiska frihet får för samlad konsekvens. Lagar och regler ligger inte sida vid sida utan läggs på varandra. Där dessa överlappar måste vi ta möjliga konsekvenser på stort allvar även om de har goda avsikter. Öppnas möjligheter för onda krafter att utnyttja lagstiftning måste vi vara restriktiva med införandet av dessa.

 

När många lagar förändras i rask takt behöver vi även få en översyn vad dessa lagar får för samlad konsekvens främst avseende äganderätten och den personliga integriteten.

Magnus Jacobsson (KD)