De flesta fartkameror i Sverige mäter hastigheten på förbipasserande fordon vid just det ögonblick som fordonet passerar. I praktiken innebär det att ett fordon kan hålla en mycket hög hastighet för att sedan bara tillfälligt sänka hastigheten i samband med att kameran passeras och sedan ökas hastigheten igen.

En variant på den traditionella fartkameran är när två eller fler fartkameror samverkar och utifrån respektive registrering av förbipassering räknar ut fordonets hastighet utifrån tiden det tog att färdas från kamera ett till kamera två. Modellen benämns oftast som mellanstationer eller Average Speed Cameras (ASC).

Genom att mäta dessa mellantider kan inte föraren hålla en hög hastighet med endast en tillfällig inbromsning vid förbipassering eftersom tiden som måste passera mellan två kameror inte kan vara för kort.

Det finns studier och undersökningar som har tittat på hur förare beter sig när de passerar hastighetskameror och hur de kan "fuska" genom att sänka hastigheten precis när de passerar kameran och sedan öka hastigheten igen. En studie från Transport Research Laboratory i Storbritannien visade att cirka en tredjedel av förarna som passerade hastighetskameror sänkte hastigheten för att undvika att få böter, men att en stor andel av förarna ökade hastigheten igen efter att ha passerat kameran.

En annan studie från Nederländerna visade att förare kan sänka hastigheten med upp till 6-8 km/h när de passerar hastighetskameror, men att många sedan ökar hastigheten igen direkt efter att ha passerat kameran.

Mellantider kan även användas för att kontrollera att fordon inte överskrider tillåten tid för att passera en viss sträcka. Detta kan användas vid exempelvis vägtullar eller i trafiksystem där vissa fordon har tillstånd att passera en viss vägsträcka inom en viss tidsperiod.

Det finns studier som tyder på att införandet av mellantider för hastighetsövervakning kan bidra till att minska antalet trafikolyckor och dödsfall. Till exempel har det i Storbritannien visat sig att införandet av "Average Speed Cameras" (ASC) har lett till en minskning av trafikolyckor och dödsfall på de platser där systemen har installerats. En studie som publicerades i British Medical Journal år 2014 visade att införandet av ASC-systemet i Storbritannien bidrog till en minskning av trafikolyckor med 19% och en minskning av dödsfall med 47% på platser där systemet installerades.

Även i andra länder som Nederländerna, Belgien och Tyskland har liknande resultat rapporterats efter införandet av mellantider för hastighetsövervakning.

Jag föreslår därför att regeringen ges i uppdrag att utreda och om möjligt som ett komplement till redan existerande system införa avståndsmätande fartkameror.

 

Michael Rubbestad (SD)