HD023700: Skyddsobjektsnära zon
2025/26:3700
av Joar Forssell (L)
Skyddsobjektsnära zon
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ny lagstiftning kring skyddsobjektsnära zoner och tillkännager detta för regeringen.
Sverige möter ett växande hot från främmande makter, sabotage och otillbörlig påverkan. Lagen om skyddsobjekt är tänkt att värna demokratin och hålla samhällsviktig verksamhet trygg, men skyddet är i dag otillräckligt.
Riksdagens byggnader omfattas visserligen av särskilda regler, men gatan mellan dem – där ledamöter, tjänstemän och journalister passerar dagligen – saknar skydd. Här kan aggressiva demonstranter störa det demokratiska arbetet. Samtidigt flyger utländska aktörer drönare över energianläggningar och försvarsanläggningar för att kartlägga känslig infrastruktur, och bulvaner köper fastigheter nära skyddsobjekt för underrättelseverksamhet.
Inom ett skyddsobjekt gäller tillträdesförbud, fotoförbud och kontroller. Utanför gäller samma regler som i övriga landet – en lucka som lämnar demokratin sårbar. Andra demokratier har redan stärkt skyddet: USA har restricted zones, Storbritannien protected sites, Frankrike périmètre de protection och Tyskland Sicherheitsbereiche. Dessa ger polisen möjlighet att införa särskilda skyddszoner runt centrala anläggningar.
En liberal demokrati måste försvara sina institutioner mot hot utan att inskränka yttrandefrihet eller demonstrationsrätt mer än nödvändigt. Att skapa skyddszoner runt samhällsviktiga objekt handlar inte om att stänga människor ute, utan om att förhindra sabotage, kartläggning och fientlig påverkan. Det är ett proportionerligt sätt att stärka rättsstaten och säkra medborgarnas frihet. Sverige bör utreda införandet av skyddszoner kring skyddsobjekt där rörelsefriheten är större än i själva skyddsobjektet men där polis, militär och skyddsvakter har ökade befogenheter att ingripa mot aktivitet som begränsar den skyddsvärda verksamheten. Dessa skyddszoner bör också hindra förvärv av fastigheter nära skyddsobjekt kan begränsas när det finns risk för utländsk underrättelseverksamhet eller när en koppling till icke-allierad främmande makt kan påvisas. Skyddszoner måste utformas så att grundläggande fri- och rättigheter, såsom demonstrationsrätt och yttrandefrihet, värnas men inte kan missbrukas för att hota demokratin.
|
Joar Forssell (L) |
|